Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 13 dec. 1941 - Jämförande undersökningar av s. k. kamjärn och rundjärn av högvärdigt stål, av Nils Tengvik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
<55 kj/cnf
4000
3000
sooo
1000
ha här beräknats under antagande av triangulärt
på-känningsdiagram, betongen ej medverkande i
dragzonen och n ;= 15.
Vid balkproven avritades, som ovan nämnts, den
fortskridande sprickbildningen.
Sprickbildningsskisser, typiska för balkar armerade med kamjärn resp.
rundjärn, visas å fig. 14 och 15.
Följande resultat erhöllos vid provning av
stålmaterialet.
Sträckgräns
[-Diameter-]
{+Dia-
meter+} Ar«a ovre
mm2 kg/mm2
undre
kg/mm:
[-Brottgräns-]
{+Brott-
gräns+}
kg/mm2
[-Mät-längd
Tänjbarhet
Brottställets-]
{+Mät-
längd
Tänj-
barhet
Brott-
ställets+}
avstånd
från
närmaste
ändmärke,
mm
Rundjärn.
15,8 196,1 38,9 38,7 62,9 160 22,2 95
80 29,0
15,6 191,1 40,4 39,7 64,3 160 22,6 75
80 29,6
15,9 198,6 39,4 38,5 63,4 160 23,1 90
80 30,9
Kamjärn.
16,1 203,6 39,7 39,3 61,2 160 22,9 95
80 29,6
16,3 208,7 42,6 42,2 65,1 160 23,6 75
80 30,1
15,9 198,6 41,2 40,7 63,7 160 22,6 95
80 29,9
Vid bockprovningar av 16 mm kamjärn över dorn
med diameter — kam järnets diameter uppstodo inga
bristningar vid 180° boekning.
Slutsatser.
Av dragproven.
Järnpåkänningen vid begynnande glidning i den
obelastade järnänden synes vara tämligen linjärt
beroende av ingjutningslängden, åtminstone inom det
o
o C.S 0,<f
For e/se, mm
–kamjörnsprorkroppar. *6epynn.p//c/n. /c/en
––»runc/jorns-."–oie/. jørrrønc/en.
Järne/s s/räc/rpräns • &OOO of. y • f//Mroft.
Fig. 8. Rörelse i den belastade järnänden
vid dragprov. Ingjutningslängden = 160
mm. Ä. figuren har även angivits den
järnpåkänning, som motsvarar
begynnande glidning i den obelastade järnänden.
Fig. 11. Typisk
sprickbildning vid dragprov. Av 30
st. dragprovkroppar med
kamjärn företedde 18 st.
synliga sprickor vid brott.
Vid 8 -st. provkroppar voro
sprickbildningarna enligt a,
vid 10 st. enligt b. Sprickor
förekommo vid samtliga
in-gjutningslängder. Vid
provkroppar med rundjärn
kunde i intet fall
sprickbildning observeras.
3000
eooo
3000
o
o as o,i o,s
For e/se, mm
–iromj arnsprois/cropp ar bp- åepynn.p//c/n. / c/en
––~ runc/jöms-"–o6e/ jornonc/en.
Jörn e/s s/rac/rprans ■ 4O00at. y «■ p//c//>ro/é.
Fig. 9. Rörelse i den belastade järnänden
vid dragprov. Ingjutningslängden = 320
mm. Å figuren har även angivits den
järnpåkänning, som motsvarar begynnande
glidning i den obelastade järnänden.
den obelastade järnänden ha inlagts motsvarande
beräknade värden å järnpåkänningar vid balkproven.
Varje dylikt värde utgör medeltal för fyra balkar
(två med krok, två utan krok). Vid balkarna har
vid armeringsjärn utan krok ingjutningslängden
antagits vara avståndet mellan lastpunkt och balkände,
vid armeringsjärn med krok har ingjutningslängden
antagits vara densamma.
Sammanställningar av vid balkproven observerade
nedböjningar, antal sprickor, största sprickvidder och
glidmått samt beräknade materialpåkänningar
återfinnas i tabellerna III och IV. Materialpåkänningarna
o o,e o,t a’
Fore/se, mm
– iram/ärnsprOf kropp or 6y*6ept/nr> ø//dn./c/en
–– run&jams—- ebe/, /ärnönc/en
Jarne/s s/rac/rgrans * 4000o/. ■tp/zc/Sra//.
Fig. 10. Rörelse 1 den belastade järnänden
vid dragprov. Ingjutningslängden = 480 mm.
A figuren har även angivits den
järnpåkänning, som motsvarar begynnande glidning i
den obelastade järnänden.
[-%k9/àrf-4000-]
{+%k9/àrf-
4000+}
v,
woo
13 dec. 1941
529
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
