Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 13 dec. 1941 - Röster om teknologie licentiatexamen, av Wilh. Palmaer - Beredskapskommitténs smörjmedelskurs, av Rolf Steenhoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
mande språk, i vissa fall av vederbörande själva
eller ock av mig i samband med mina
undersökningar. Ännu återstå några opublicerade, beroende
huvudsakligen på att den färdige ingenjören ej velat
offra vidare tid på saken. Jag hoppas dock få tid
att publicera även dessa.
Vad jag bestämt vågar uttala är, att i de fall, som
jag nu berört, den från Tekniska högskolan
utexaminerade kemiske ingenjören i fråga om utbildning
i allmänhet är överlägsen den tyske diplomingenjören.
Ja, man torde kunna säga jämngod med en tysk
doktoringenjör eller fil. doktor i kemi, då
fordringarna på doktorsarbetet i Tyskland äro synnerligen
små. Man har talat om att de borde höjas, men jag
vet ej om detta ännu genomförts.
Det jag nu yttrat gäller under förutsättning att
sista studieårets vårtermin kan hållas praktiskt taget
fri för examensarbetet. Jag har hört uppgivas, att
den för examensarbetet avsedda tiden på sina håll
varit nere i t, e. 4 veckor, och på så kort tid är det
naturligtvis i allmänhet icke möjligt att uppnå de
resultat, som ovan skisserats. Av vad som nu anförts
torde framgå, att om man önskar utbyta den
nuvarande titeln civilingenjör mot diplomingenjör, så
torde detta vara väl motiverat.
Under åberojjande av det ovan anförda får jag
som min mening uttala, att under förutsättning att
sista läsårets vårtermin hålles fri från annat arbete
än examensarbetet ocli att de nuvarande tre
föreskrifterna för teknisk doktorsgrad om praktik,
förprövning och att doktorsavhandlingen skall behandla
ett ämne av teknisk natur falla bort, så finnes intet
skäl att införa en ny examen mellan nuvarande
avgångsexamen och tekniska doktorsgraden samt att
tekniska doktorsgraden under sådana förutsättningar
torde komma att förvärvas av flera än nu.
Som ytterligare stöd härför vill jag framhålla, att
någon sådan examen ej förekommer i Finland,
Schweiz och Tyskland enligt bil. A till de sakkunnigas
yttrande. I de två sistnämnda såsom
föregångsländer ansedda länderna måste utbildningen för teknisk
doktorsgrad t. o. m. anses lägre än vad den skulle
bliva här enligt ovanstående, då fordringarna på det
tekniska doktorsarbetet här i allmänhet hållits höga.
Om Förenta staterna torde detsamma gälla.
Jag vill även fästa uppmärksamheten på att om
i teknologie licentiatexamen skulle ingå minst 2
ämnen, så som de sakkunniga tänkt sig, så synas
fordringarna bliva högre än vad som erfordras för svensk
filosofie doktorsgrad, vilka dock anses betydligt
höga.
Det jag i dag yttrat är naturligtvis icke ägnat att
minska behovet av forskningsanslag och stipendier.
Jag anser således, att det borde utredas, huruvida
icke under ovan gjorda förutsättningar, dvs.
borttagande av föreskrifterna för teknisk doktorsgrad
om praktik, förprövning och att doktorsavhandlingen
skall behandla ett ämne av teknisk natur samt att
skälig tid beredes för examensarbetet, behovet av en
ny examen kunde bortfalla och antalet tekniska
doktorander ökas även till fromma för behovet av
forskningsingenjörer.
Beredskapskommitténs smörjmedelskurs.
Svenska teknologföreningens beredskapskommittés
tredje föreläsningskurs, som behandlade ämnet
smörj-ningsteknik och smörjmedelsbesparing, gick
programenligt av stapeln den 27—29 november i år.
Förhandlingarna, som öppnades av föreningens
ordförande och inleddes med ett maningstal av chefen för
folkhushållningsdepartementet, hölls på borgarskolans
stora hörsal och bevistades av över 400 ingenjörer,
tekniker och oljemän från hela landet.
Statsrådet Gjöres framhöll, att smörjmedlen höra
till de förnödenheter, som vålla oss de största
bekymren. Det är därför en gemensam uppgift för
ledning och arbetare vid företagen att bidraga till en
sådan hushållning med smörjmedlen, att vi så långt
möjligt är säkerställa rörelsen inom näringslivet.
Efter statsrådet talade chefen för
industrikommissionens smörjoljebyrå, direktör Einar Bristedt, om
situationen på smörjmedelsfronten. Sveriges
smörjmedelsimport under normala år är av
storleksordningen 60 000 ton per år. Härav förbrukar industrien
ungefär hälften. Svårigheterna vid ransonering av
industriens oljor bottna i den rikhaltiga sortering av
kvaliteter, som industrien behöver. Fall finnas, då
ett enda industriföretag har behov av ett 50-tal olika
smörjmedel och mineraloljor. Den hittills
bekymmersammaste frågan är knappheten på spindelolja,
som kanske mera sällan direkt kommer till
användning som smörjmedel, men däremot användes för till-
blandning av smörjoljor, för tillverkning av skäroljor,
smörjfett m. m. Spindeloljan är även utgångsmaterial
vid tillverkningen av transformatorolja.
Förbrukningen av transformatorolja har på grund av den
stegrade elektrifieringen hittills hållit sig på en hög
nivå under hela krisen. Försök att tillverka
transformatorolja ur töretjära o. d. har givit rent
nedslående resultat, däremot har man efter långvariga
undersökningar funnit det möjligt att tillverka
transformatorolja ur vissa av våra tyvärr knappa lager av
solarolja. Beträffande den sporadiskt förekommande
importen nämnde talaren, att denna, hur välkommen
den än är, icke är av den storleksordning, att den i
nämnvärd grad lättar våra bekymmer.
Första förhandlingsdagen ägnades i övrigt åt
smörjningsfrågan teoretiska del. Direktör Zetterholm
redogjorde för smörjoljornas egenskaper och
klassifikation samt valet av rätt smörjolja. Under
föredraget genomgick talaren de olika
bestämningsmetoder, som finnas i teknologföreningens normer.
Civilingenjör Gustaf Lundberg gav en exposé över
smörj-ningsteorien, sedd ur hydrodynamisk synvinkel.
Slutligen lämnade dr-ing. Hauan några intressanta
exempel på hur en ultramodern kemiker ser på
viskositets-problemet, varvid han särskilt uppehöll sig vid de
"långfingrade" molekylernas betydelse.
Andra dagen ägnades åt praktiska
smörjnings-frågor. Ingenjör Knutsson redogjorde för smörj-
13 dec. 1941
535
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
