Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tabell 2.
Grupp Datum Antal
undersökta Antal med besvär [-Lymfocyttal Medelvärde-] {+Lymfo- cyttal Medel- värde+} % COHb fore arb. Medelv. COHb under arbete
Medelvärde COHb efter arbete
Medelvärde
1. 2/11 4/11 5/11 10 10 11 8 8 11 32 % 34 % 33 % 5,5 % 3.1 % 7.2 % — 7,3 % 10,6 % 13,0 %
II. 11/11 14 11 36 •% 2,0 % — 5,0 %
III. 15/11 10 0 43 % 3,6 % — 5,3 %
IV. 19/11 10 3 37 % 2,0 <% — 9,9 %
V- 23/11 15 9 36 % 2,5 % — 9,6 %
VI. 26/11 11 2 38 % 2,3 % — 5,0 %
[-Serieunders,-]
{+Serie- unders,+} å Gr. I 21/11 10 — — 2,5 ’% 11 % 9,0 %
det är otvivelaktigt en betydelsefull fråga — ej minst
ur trafiksäkerhetssynunkt —, som är värd särskild
uppmärksamhet.
Som framgår av tabellen har
koloxidhämoglobin-halten i genomsnitt legat mellan 2—3,6 % före
arbetets och mellan 5—16 % vid arbetets slut. Då vi från
början ej voro klart orienterade om hur snabbt
kol-oxidhämoglobinhalten stiger vid vistelse i
koloxidhaltig luft, begingo vi i början i några fall felet att taga
morgonproven först sedan arbetarna vistats någon
kortare stund i den under natten tillstängda
arbetslokalen. Detta torde förklara att i enstaka fall så
höga morgon värden erhöllos som upptill 7.3 %.
Av denna undersökning framgick alltså, att under
vanliga arbetsförhållanden, en hel del arbetare gingo
med en halt av koloxid i blodet, som måste anses falla
inom farozonen, ett påvisande, som genom de senare
utförda, än mer omfattande undersökningarna till
fullo styrkts. Även genom senare av ingenjör
Wann-berg utförda bestämningar av luftens koloxidhalt i
motsvarande arbetslokaler har kunnat fastslås att
denna ej sällan och i vissa fall rätt väsentligt
överstiger den gräns, omkring 0,01 vol.-%, som vanligen
anges som tillåtlig och ofarlig. Tager man slutligen
hänsyn till den ytterst sannolika möjligheten, att
koloxidhalten i arbetslokalerna under dagens lopp kan
i hög grad växla, måste man räkna med den tidvisa
förekomsten av långt högre luftkoncentrationer. Från
Amerika finnas undersökningar utförda av Beck m. fi.
över arbetare, som under längre tid exponerats för
rel. låga koloxidkoncentrationer, av vilka synes
framgå en ovanligt hög frekvens av sjukdomar i centrala
nervsystemet, hjärta och kärl samt måge — tarm
bland dessa arbetare. Jag återkommer härtill i
samband med frågan om den kroniska
koloxidförgiftningen.
Så vitt känt är har hittills i vårt land 11
personer avlidit till följd av akut koloxidförgiftning.
Under tiden december 1940—20 februari 1941 ha 104
mera höggradiga akuta gengasförgiftningar
inregistrerats, därav 27 av livshotande karaktär med
förlust av medvetandet. Dessa senare siffror motsvaras
givetvis i verkligheten av betydligt högre tal, då helt
visst ett masstal fall av olika skäl aldrig bli
inrapporterade.
Statistik över gengasförgiftningar den 20/2 1941.
Antal dödsfall till följd av gengasförgiftning .. 11 st.
Antal inrapporterade fall av akuta
gengasförgiftningar under tiden dec. 1940—febr. 1941
(=2 mån.) ................................ 104 st.
Av dessa 104 fall voro 27 st. av allvarlig
karaktär med åtföljande medvetslöshet, se tab. 3.
Orsaken till förgiftningen var i 19 av de 27
fallen brott mot de utfärdade
säkerhetsföreskrifterna för gengasdrift.
De 104 fallen fördela sig på nedanstående yrken:
Chaufförer och andra "gengasarbetare" ....... 95 fall
Passagerare i bilar och bussar ................ 7 fall
Arbetare i lokaler angränsande till lastkajer
o. dyl. för gengasbilar ...................... ,2 fall
Sammanfattande skulle jag vilja framhålla, att
redan denna tämligen stora frekvens av akuta
koloxidförgiftningar visar, att vi här ha att göra med ett
problem av stor samhällelig betydelse, som tvingar
till skärpt uppmärksamhet och en ingående
kontrollerande verksamhet från myndigheternas sida.
Vissa betydelsefulla spörsmål stå ännu oförklarade,
så det förhållandet, att i olika fall snabbheten för
förgiftningssymtomens uppträdande är så avsevärt olika.
Toleransen varierar uppenbarligen höggradigt.
Individuella olikheter spela härvid med all sannolikhet
stor roll, men ge knappast en uttömmande förklaring,
att personer, som lida av blodbrist, av hjärt- och
kärlsjukdomar etc. kunna förete en mera påtaglig
intolerans är ej att förundra sig över, men: såväl vår egen
hittills vunna erfarenhet som den, vilken samlats av
andra författare, gör det ytterst sannolikt, att en
längre tids umgänge med koloxidhaltig luft
småningom resulterar i en allt mer stegrad känslighet och allt
■större tillgänglighet för koloxidförgiftning, en sorts
överkänslighet i detta ords vidare bemärkelse.
Härmed komma vi till frågan om den kroniska
koloxidförgiftningen, ett spörsmål, som enligt min
mening är av ytterst stor vikt. Man behöver härvid ej
strida om, huruvida uppkomsten av en sådan kronisk
förgiftning helt kan betingas av en insuffient
syreförsörjning av kroppens vävnader eller om man
därjämte måste antaga en mera direkt giftverkan av
koloxiden, av koloxidhämoglobinet eller av på grund
av syrebristen bildade, toxiskt verkande, abnorma
omsättningsprodukter. Denna fråga kan ännu ej
slutgiltigt bedömas, även om — som jag inledningsvis
framhöll — den senare möjligheten förefaller nog så
sannolik. Det, betydelsefulla är emellertid att det
otvivelaktigt finnes en kronisk koloxidförgiftning,
därvid alltså längre tids inandning av små, ofta
sub-toxiska mängder koloxid är orsaken, vidare att en
sådan kronisk förgiftning förekommer långt ifrån
sällan, samt slutligen, att tillståndet kan föra med sig
långvarig invaliditet och ibland föranleda dödlig
utgång.
Dessa slutsatser synes mig med fullt fog kunna
baseras redan på tidigare undersökningar. Jag nämner
främst Lewins, Symanskis samt norrmannen Hvals
omfattande arbeten. Av samtliga dessa författare ges
med god överensstämmelse en ganska karakteristisk
bild av den kroniska koloxidförgiftningens symtom
och yttringar, som tillsammans med övriga data
knappast tillåter något tvivel om denna förgiftningsforms
tämligen vanliga förekomst. Jag skall här i korta
drag söka skissera densamma.
28
19 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
