Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
arna av volymvikt och stybbhalt samt
överslagsanalyserna på 10 enkelprov milkol av biandved, sannolikt
övervägande barrved samt ett prov bränder från mila.
I tabell II äro analyser sammanförda av dels 10
enkelprov milugnskol av lövved, sannolikt mest
björkved, från en ugnsanläggning och till jämförelse
två prov från två andra anläggningar.
I tabell III äro analysresultat sammanförda för
5 enkelprov på retortugnskol av lövved, sannolikt
mest björkved.
I tabell IV äro analysresultat sammanförda för
5 enkelprov på retortugnskol av bokved.
Stybben från dessa retortugnskol utgjordes till
större delen av småkol och ringa mängd stoft, medan
stybben från övriga träkolssorter innehöll avsevärt
större halt stoft.
Tabell V innehåller analysresultaten för
retortugnskol av barrved.
Analysresultaten från de fullständiga analyserna
av de uttagna generalproverna på de olika kolslagen
jämte medeltal för hl-vikt och stybbhalt äro
sammanförda i tabell VI.
Analysvärdena för generalproverna i tabell VI
överensstämma väl med medeltalen av motsvarande
analysvärden för enkelproverna i tabellerna I—V.
Av dessa analys tabeller och den praktiska
erfarenheten kan man draga bl. a. följande slutsatser.
a) Milkol äro som regel hårda, fasta och väl
ge-nomkolade, men emellanåt fuktiga och med
betydande halt av aska. De äro ofta ojämna.
b) Samtliga ugnskol äro ganska torra och hava låg
askhalt.
c) Oberoende av vedslag karakteriseras väl
ut-kolade träkol av hög hl-vikt hos torra kol, låg
glödgningsförlust, hög kolhalt, låg vätehalt och högt
kalorimetriskt värmevärde hos renkol. Vid dålig
utkol-ning blir förhållandet omvänt.
d) Barrvedskol äro i allmänhet lättare och lösare
än lövvedskol. Av dessa senare hava bokvedskolen
högsta hl-vikten.
e) Det måste bemärkas, att de 10 enkelproverna
och motsvarande generalprov på milugnskol icke äro
typiska för sådana kol. Det framgår av
analysresultaten för de två i tabell II med a och b betecknade
proverna på milugnskol från två andra anläggningar,
att så icke är fallet.
B. Kvalitetsbestämmelser.
Med ledning av de erhållna
undersökningsresultaten samt föreliggande erfarenhet har kommittén
uppgjort förslag till kvalitetsbestämmelser för bilved
och för bilkol. Härvid har ett samråd ägt rum med
tillverkare, försäljare och förbrukare av bilved och
bilkol samt av gengasaggregat. Därjämte hava råd
och upplysningar inhämtats bl. a. från chefen för
Kolningslaboratoriet, civilingenjör Hilding Bergström,
och från civilingenjör T. Lundström vid Statens
maskin- och redskapsprovningsanstalt.
För bilved har det sedermera fastställda förslaget
erhållit följande utformning:
Kvalitetsbestämmelser för bilved (gengasved).
1. Vedbränsle, färdigt till förbränning i
gasgeneratorer för motordrift, skall försäljas under
benämningen "bilved".
2. Bilved skall försäljas med angivande av
träslag: I. Lövved. 1) Bok (andra tunga lövträslag med
undantag för ek). 2) Björk. 3) Al, asp (andra lätta
lövträslag och ek). II. Barrved. III. Biandved, med
angivet blandningsförhållande.
3. Bilved skall försäljas med angivande av
tillverkningssätt: A. Sågad ved, bilkubb. B. Med yxa eller
huggmaskin kapad ved, bilhack.
4. Bilved skall försäljas i två sorteringar: a.
Finsortering. Kantlängd 2—5 cm, största tvärsektion
25 cm2, b. Grovsortering. Kantlängd 3—8 cm,
största tvärsektion 30 cm2.
5. Bilved skall vara praktiskt taget fri från
sågspån och stickor. Klyvningen skall vara fullständig, så
att bitarna äro helt åtskilda. Bilved skall vara fri från
grövre bark. Bilved skall vara praktiskt taget fri från
röta. Bilved skall vara torr. Fuktighetshalten hos
uttagna generalprov av partier bilved får icke överstiga
25 %. Såsom extra torr betecknas bilved, för vilken
fuktighetshalten hos uttagna generalprov av partier
icke överstiger 17 %. Ovanstående gränsvärden för
fuktighetshalten gälla med en tolerans av två enheter.
6.. På emballage, vari bilved försäljes, skola
följande data vara angivna: bilved, volym i hl, träslag
och blandningsförhållande, tillverkningssätt och
sortering, torrhetsgrad samt tillverkare.
Exempel på beteckning:
1 hl bilved
Extra torr bilkubb
(kavling)
Björk
Finsortering
Tillverkare:
A. Johansson, Bäckdala
Vid prissättning och försäljning av bilved skall
hänsyn således tagas till träslag, tillverkningssätt,
sortering och fuktighetshalt.
Efter träslag indelas bilved i fem grupper.
Oblandad ved angives med träslagets namn. För
ren barrved må dock beteckningen Barr användas.
Blandad löwed må, därest blandningen utgöres av
ett flertal träslag, betecknas med Lövved, vartill
lämpligen kan fogas uppgift om den ungefärliga
inblandningen av det värdefullaste träslaget, t. e. Lövved
(bok 30 %). Ingå endast två lövträslag i
blandningen, böra dessa namngivas med angivande av
respektive procentsatser, t. e. Bok 30 %, björk 70 %. Vid
blandning av löv- och barrved skall alltid det
ungefärliga blandningsförhållandet angivas, varvid, om
endast ett lövträslag förekommer, beteckningen blir
t. e. Björk 40 %, barr 60 %, samt om flera lövträslag
ingå t. e. Löv 40 %, barr 60 %. Ekved må icke, utan
att detta framgår av beteckningen, ingå till mer än
1/3 av hela kvantiteten.
Ifråga om tillverkningssättet betecknas sågad ved
Bilkubb, varmed förstås dels sågad och kluven ved
(fig. 1), dels sågad, okluven rundved (fig. 2), dels
blandning av dessa båda sortiment. Sågad, okluven
ved benämnes stundom rundkavling. Om mer än
1 hl bilved
Torr bilhack
Björk och barr
70 % 30 %
Grovsortering
Tillverkare:
A. Johansson, Bäckdala
20 sept. 1941
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
