Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
Såsom prima betecknas bilkol med lägst den
kvalitet, som motsvarar följande analysvärden:
Fuktighetshalt Askhalt ■ Glödgningsförlust
10 % 3 % 15 %
Med glödgningsförlust avses den viktförlust, som
erhålles på torrt prov vid upphettning utan
lufttillträde till 800—850°C.
Analys av bilkol skall göras på uttagna
generalprov av partier bilkol. Härvid skola följande
toleranser gälla: beträffande fuktighetshalt 2 enheter,
askhalt 1 enhet och glödgningsförlust 3 enheter.
6. På emballage, vari bilkol försäljes, skola
följande data vara angivna: bilkol, volym i hl (vid
paketering), träslag och blandningsförhållande,
kolnings-sätt och sortering samt tillverkare.
Exempel på beteckning:
1 hl bilkol
Milkol
av
björk och barr
70 % 30 %
Grovsortering
Tillverkare:
A. Johansson, Bäckdala
1 hl bilkol
Prima milugnskol
av
lövved (björk 70 %)
Finsortering
Tillverkare:
A. Johansson, Bäckdala
Med procent förstås i bestämmelserna vikts-%
räknad, där ej annat angives, på bruttovikten bränsle.
Yid prissättning och försäljning av bilkol skall
således hänsyn tagas till träslag, kolningssätt, sortering
och sammansättning. Anledningen till att bilkolen
indelas efter träslag är den, att ju högre träslagets
specifika vikt är, desto större blir även träkolets
specifika vikt och följaktligen även hl-vikten. Denna
är exempelvis hos bokkol 21—23, hos björkkol 18—20
och hos barrkol 13—17 kg/hl. Bilkol betraktas som
blandning av löv- och barrvedskol endast om de förra
uppgå till minst 25 %.
Kännedom om kolningssättet är av intresse, enär
detta kan inverka på kolets egenskaper, vilket även
framhållits i det föregående i de slutsatser, som
dragits av de gjorda undersökningarna av olika slags
träkol.
Tvenne sorteringar föreskrivas, en finsortering för
mindre och en grovsortering för större generatorer.
En viss tveksamhet har rått, om undre gränsen
kunde sättas så låg som till en cm för dessa
sorteringar. Detta har emellertid ansetts möjligt på grund
av resultaten vid praktiska körförsök, som
Gengasbyrån låtit utföra, och är önskvärt med hänsyn till
den begränsade tillgången på träkol. För att
svårigheter emellertid icke skola uppstå vid driften, har
för grovsorteringen föreskrivits en maximihalt av
10 % småkol om 1—2 cm, och för båda sorteringarna
föreskrives att kolen skola vara i möjligaste mån
stybbfria.
Med hänsyn till fuktighetshalt, askhalt och
glödgningsförlust indelas bilkolen i tvenne kvaliteter,
varvid för en bättre, benämnd "Prima bilkol", fastställts
snävare gränsvärden än för en andra, "Bilkol".
Syftet härmed är att dels hava bestämmelser, som
icke äro för stränga och dels att söka få till stånd en
viss höjning av bilkolens kvalitet. Med hänsyn till
oundvikliga fel vid provtagning och analys hava
toleranser införts på vid kontroll erhållna analysvärden.
C. Provtagning och analys av bil ved och bilkol med
hänsyn till kvalitetsbestämmelserna.
De uppställda fordringarna avse uttagna
generalprov på partier av bilved och bilkol men icke
stickprov eller enstaka säckar.
Provtagning bör utföras på följande sätt och kan
ske antingen vid platsen för säckarnas påfyllande
eller ur ett upplag av säckar. I förra fallet är det
lättare att erhålla ett riktigt generalprov.
Vid säckarnas fyllning sker provtagningen genom
att för var 5:te, 10:de, 20:de. etc. säck, beroende på
partiets storlek, från påfyllningsanordningen, uttaga
delprov om 3—5 liters storlek, vilka delprov genast
hällas i vattentäta säckar, t. e. av oceanpapper.
Delprovens antal och storlek rättas efter partiets storlek
och tilltagas så, att ett råprov om 2—5 hl erhålles.
Säcken med provet hålles under provtagningen sluten
så mycket som möjligt, och så snart denna är färdig,
knytes öppningen ihop med bindgarn så hårt, att
förslutningen blir vattentät. Det uttagna råprovet
insändes till ett laboratorium för undersökning. Yid större
råprov än 3 hl kan råprovet förminskas till hälften
genom att två gånger från en och samma
skyfflings-riktning skyfflas i en spetsig, konisk hög, så att det
blandas och sedan dela provet i skyfflingsriktningen
i två lika delar, varav den ena på angivet sätt
inneslutes i vattentäta säckar och insändes till ett
laboratorium för undersökning.
Yid provtagning ur upplag uttagas, beroende på
partiets storlek, 5—20 säckar. Ur varje säck tages
ett så stort delprov, att det slutliga råprovet uppgår
till 3—5 hl. Härvid är det av vikt, att delprov tagas
ur varannan säck från dess övre del och från
varannan säck från dess undre del. I senare fallet kan
hål tagas vid ett hörn och detta sedan tillbindas. I
båda fallen tillses, att delproverna tagas ett stycke
in i säcken, så att icke endast ytskikt medtagas, ty
då blir fuktighetshalten för låg. Det erhållna
råprovet behandlas på lika sätt som vid provtagning
under fyllning av säckar.
Undersökningen på laboratoriet skall avse
vid bilved: hl-vikt, styckestorlek, provberedning och
fuktighetshalt,
samt vid bilkol: hl-vikt, styckestorlek och stybbhalt,
provberedning, fuktighetshalt, askhalt och
glödgningsförlust.
För bestämning av hl-vikt blandas och delas det
inkomna råprovet en gång, och från ena hälften fylles
med skyffel ett krönt, vägt hl-mått, varefter rågen
avstrykes och det fyllda måttet väges brutto.
Därefter utföres dubbelprov på andra halvdelen.
Styckestorleken bestämmes sedan genom att mäta
ett antal av de större styckenas längd, bredd och höjd.
Vid ved iakttages härvid, om den är ordentligt
kluven, fri från röta och grövre skogsbark samt om
sågspån, stickor och bitar under 3 cm längd förefiimas i
nämnvärd mängd.
Yid träkol iakttages, om de äro fasta eller lösa och
om de äro fria från bränder samt om jord, sand,
stenar, metallpartiklar o. d. förefinnas i nämnvärd
mänofd.
20 sept. 1941
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
