Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
lämpar sig detta system huvudsakligen för medelstora
och stora motorer men även för mindre motorer med
begränsat varvtal, varvid väsentligt lägre spoltryck
kunna användas än som är normalt för vevhusspolade
motorer.
Det ovan nämnda gynnsamma arbetssättet, som
medför en avsevärd minskning av
bränsleförbrukningen, kan även tillämpas på större, mera
långsamtgående motorer genom lämplig dimensionering av
ventilarean och avloppsöppningarna samt anpassning
av ventilvikt, fjäderbelastning och ventilslaglängd,
så att ventilstängningen sker i önskat ögonblick
under kolvens uppåtgående rörelse samt genom
lämpligt val av kompressionsförhållande i förhållande till
längden på det effektiva kompressionsslaget. I
samband med vevhusspolning och vid avsiktligt försenad
stängning av ventilerna kan enligt hittills gjorda
erfarenheter ett effektivt medeltryck av omkring 5
kg/cm2 erhållas. För att motorn i denna
utföringsform skall arbeta på bästa sätt, måste
avloppsledningen avstämmas så, att tre hela gassvängningar äga
rum per varv, när den anslutes till en effektiv
ljuddämpare. Anslutes den till ett tryckutjämningskärl,
dämpas icke svängningsrörelserna, utan resonans
inträffar med väsentligt större amplitud på
svängningarna. Avloppsledningen kan vid denna motor även
med fördel avstämmas så att 2 hela gassvängningar
äga rum per varv. Vid resonans erhålles höga
effektiva medeltryck, enär den volymetriska
verkningsgraden överstiger 100 %.
I sin andra utföringsform lämpar sig detta system
särskilt för motorer, som arbeta med full belastning
vid varierande varvtal och för motorer med varvtal
upp till 3 500 à 4 000 r/min.
Motorn arbetar med ett inom vida gränser variabelt
kompressionsförhållande, som automatiskt minskas
vid ökad belastning och ökat varvtal, under det att
den termiska verkningsgraden praktiskt taget är
konstant. Systemet fordrar i denna utföringsform högre
spoltryck än som är normalt för vevhusspolade
motorer. Enligt hittills gjorda erfarenheter är högsta
effektiva medeltryck begränsat till ca 6,5 kg/cm2 vid
användning av vevhuset som kompressor. Även i denna
utföringsform är motorn ekonomisk. I detta utförande
är motorn okänslig för variation av avgasledningens
form och längd, vilket är en av dess goda egenskaper.
Stötdämpning vid automatiska sugventilen
Civilingeniör GUSTAF LUNDBERG, Göteborg.
Vid vanliga motorkonstruktioner användas i
allmänhet styrda sugventilen En av anledningarna
härtill är svårigheten att finna en konstruktion av
automatiska sugventiler, som vid höga varvtal kunna
uthärda de kraftiga stötarna emot anslagen vid
ventilernas öppning och stängning. Användandet av
automatiska sugventiler innebär emellertid i jämförelse
med styrda ventiler en avsevärd förenkling och är cn
förutsättning för funktionen av den av ingenjör
Kylén konstruerade motortypen.
Genom en ändamålsenlig konstruktion är det
möjligt att höja hållfastheten hos automatiska
sugventiler och därigenom utvidga deras användningsområde.
Av vikt för konstruktionen är ätt ventilerna stänga
och öppna hastigt. Man eftersträvar därför lätta
ventiler.
Stötkraftens storlek är beroende av ventilens
levande kraft i stötögonblicket och av fjädringen vid
anslaget. Då stötkraften nått sitt maximala värde
(K kg) har ventilens levande kraft (L kgmm) omsatts
i deformationsarbete. Om fjädringskonstanten vid
anslaget är / mm/kg erhålles sålunda:
«=vf.....................<2’
Av denna likhet framgår omedelbart fjädringens
betydelse för stötkraftens storlek. Man måste se till
att en tillräcklig fjädring uppträder vid anslaget
såväl under öppnings- som stängningsrörelsen.
Vid den av ingenjör Kylén konstruerade
motortypen har ventilproblemet lösts genom införande av ett
extra fjädrande element (stötdämpare) för
öppnings-rörelsen och genom en fjädrande utföringsform hos
ventiltallriken. Den fjädrande anordningen har visat
sig utgöra en väsentlig detalj av
ventilkonstruktionen, utan vilken en betryggande säkerhet mot
materialets utmattning är svår att uppnå.
Den första vid Kylénmotorn använda
ventil-konstruktionen hade det i fig. 1 angivna utseendet.
Redan i denna konstruktion utfördes ventiltallriken
fjädrande i avsikt att minska stöten i
stängningsögonblicket. Utmattningsbrott å spindeln inträffade
emellertid i passningsytan under den påpressade
ven-tilhatten efter cirka 100 tim. körning vid 2 000 à
3 000 r/min. dvs. efter 12 à 18 millioner påkän-
— i
-D–-I
Fig-, 1. Ventilsystem.
21 juni 1941
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
