Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
nytta. Dess värmeinnehåll är i förhållande till
förgas-ningsvärmet avsevärd.
Furuved med 27 % fuktighet har ett värmevärde av
ca 3 120 kcal/kg (torrved 4 500). Yid 80 %
verkningsgrad hos generatorn finns då i gasen ca 2 500 kcal/kg.
Antar man, att 20 % härav bortgå från motorn i form
av avgasens värmeinnehåll, och att 60 % av detta
senare genom lämpliga åtgärder kunna tillföras
för-gasningsprocessen, skulle denna värmetillförsel uppgå
till 300 kcal/kg ved med 27 % fuktighet. Denna
tillförsel är praktiskt taget lika med värmebehovet enl.
ekv. (3) för förångning och överhettning till ca 1 200°
av fuktighetsvattnet i veden. Vid denna användning
av avgasvärme skulle alltså den 27 % fuktiga veden
förhålla sig i generatorn som fullkomligt torrt trä utan
yttre värmetillförsel. Värmevärdestegringen bleve
avsevärd, och gränsen för tillåten fuktighet kunde
flyttas ett gott stycke uppåt.
För att realisera denna tanke skulle man kunna
förse anordningen på fig. 17 med en "avgasmatad"
värmeväxlare. Om man i denna kan tillgodogöra sig
50 % av avgasvärmet, skulle genom anordningen
värmetillförseln bli omkring 4,15 gånger så stor som
värmevinsten genom vattenavskilj ningen i kondensorn.
Det ligger därför nära till hands att slopa den senare
och utföra anordningen enligt fig. 19, varvid
blandningen av destillationsgas och vattenånga bragtes att
cirkulera blott för att tjäna som bärare av det
tillförda avgasvärmet. (Därmed avsäger man sig dock
utsikten att i största möjliga grad höja gasens
värmevärde, vilket ju var grundmotivet till de föreslagna
åtgärderna. Å andra sidan synes det åtminstone
teoretiskt finnas en väg till detta mål även utan
kondensor, nämligen att förlänga vattenångans närvaro i
högtemperaturzonen så mycket, att en väsentlig
spaltning av ångan äger rum. Om detta praktiskt går att
genomföra, är en annan sak. — Ref:s anm.)
Vid idéns praktiska provning bibehöll
forskningsanstalten kondensorn. Av mättekniska skäl använde
man ej en med avgas matad värmeväxlare utan
värmde cirkulationsgasen i en ficka med en gaslåga. Vid
det första försöket tillförde man blott så mycket
värme, som motsvarade ca 15 % av det till förfogande
stående avgasvärmet. Resultatet blev dock en så
betydande förbättring av gasvärmevärdet som från 1 314
till 1351 kcal/m3. (Furuved med 15 % fuktighet.)
Så ökades värmetillförseln till 50 % av motorns av-
Cirkuictfionspumpens kapacitet i rf/h
Fig-, 18.
gasvärme. Gasens undre värmevärde steg men blott
från 1 351 till 1 386 kcal/m3, en till synes mycket liten
höjning i förhållande till värmetillförseln. Orsaken
härtill är följande.
När den återströmmande cirkulationsgasen tillföres
en betydande värmemängd, stiger temperaturen i
magasinet avsevärt, och en intensiv torkning och
för-destillation av veden äger rum även i övre delen av
magasinet. Väggtemperaturen ökas, och därigenom
stiga avsevärt förlusterna genom strålning till
ytterluften. Detsamma gäller för generatorns nedre del,
därför att den från kolbädden kommande gasens
temperatur självfallet är högre än förut, då en del av
förbränningsvärmet blev använt i magasinet.
Värmeförlusterna genom strålning från denna Hansa-generators
underdel uppgå till i runt tal 0,04 • t2 kcal/h, där t är
väggtemperaturen. (Över 400° väggtemp. stiger
förlustproportionen snabbare, än nyssnämnda uttryck
visar.) Om man t. e. har en vedåtgång av 20 kg/h
Avgaser ÖOS
Luft
Cyklon
Motor
-avgaser
Cirkulations-pump
~5ot!ådo
Fig. 17.
Fig. 19.
Fig. 20.
20 sept. 1941
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
