Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
Särskilt de titanhaltiga utmärkas av relativt höga
halter, 0,2—0,5 % V205. Vanadinet torde uppträda
som beståndsdel i magnetitmolekylen. I varje fall
följer vanadinet magnetiten fullkomligt vid
magnetisk anrikning och på anrikningsteknisk väg kunna
inga rika vanadinkoncentrat erhållas av dylika
malmer. Med v. Seths metod kan däremot ett
metallurgiskt koncentrat som bekant framställas.
Den fjärde råvarugruppen, koppar, silver, guld,
bly, zink och svavelmalmer äro anrikningstekniskt
sett likartade och skola här behandlas gemensamt.
Detta motiveras äv*en därav att de ofta tillsammans
bilda komplexa malmer. De tillgodogöras numera
så gott som uteslutande medelst flotationsanrikning.
Av särskild betydelse har därvid den selektiva
flotationen införande varit. Många fyndigheter, som
förut varit värdelösa, ha visat sig utomordentligt
lukrativa.
De här ifrågakommande sulfidmalmerna utgöra
flotationsteknikens klassiska arbetsområde. Omkring
i910 kunde man praktiskt taget bortse från de små
kvantiteter flotationskoncentrat, som producerades.
För närvarande floteras mellan 100 och 200 millioner
ton råmalm pr år och de erhållna koncentraten
representera oöverskådliga värden.
Nästan alla flotationsverk i vårt land bearbeta
malmer av hithörande typ. I tabell 3 har jag sökt
göra en sammanställning över vår försörjning av de
viktigaste råvarorna i denna grupp. I den mellersta
kolumnen är koncentratens andel i totala
malmpro-’duktionen angiven. Av denna synes att
anrikningstekniken helt dominerar denna del av vår
råvaruförsörjning. Flotation är det enda medel, som kommer
ifråga för dessa malmers anrikning.
Tabell 3.
Innehåll i malmprodukten Andel därav i sliger Del av
årsbehovet
Koppar ....... 9 300 ton 70 % ca V*
Bly .......... 8 600 „ 100 % i/ 11 / 3
Zink ......... 35 000 „ 100 % „ IV.
Svavel i FeS2 .. . . 85000 „ 63 % 1/ 11 / 3
Svavel, totalt .. . . 150 000 „ 85 % „ v2
Det är möjligt att oljeskifferverkens
svavelproduktion kan komma att radikalt omkasta
svavelförsörjningen.
Den femte råvarugruppen omfattar kalksten,
dolomit och magnesit. Yåra industrier förbruka ca
2 000 000 ton kalksten pr år, med cementindustrien
som största avnämare. Kalksten hör till den grupp
av råvaror, som icke tål några transporter och där
råvaran vanligen från början är så högprocentig att
någon avsevärd haltstegring icke kan åstadkommas.
Anrikningstekniken får därför i detta fall sin största
betydelse genom att erbjuda möjligheter att avlägsna
oarter, som eljest skulle kunna göra välbelägna och
lättarbetade fyndigheter mindre värdefulla. Förore
ningarna utgöras vanligen av silikater, men även
sulfider, magnetit m. m. kan förekomma. För
avlägsnande av kalkspat från silikater kan endast
flotation användas. Men först under de senaste åren ha
flotationsanläggningar kommit igång. Den närmaste
finnes vid Pargasbolagets kalkstensbrott Ihalainen,
där en wollastonitförorenad kalksten behandlas. 500
ton pr dygn floteras upp från 80 till 92 % CaCo3.
Det finnes 4 st. dylika anläggningar i världen.
Dolomit och magnesit torde erbjuda likartade
anrikningstekniska problem.
Vårt lands förbrukning av råfosfat och kalisalter
är mera en fråga för vårt jordbruk än för vår
industri. Fosfatprodukterna ha ofta erhållits genom
anrikning medelst flotationsprocesser. Av dessa är den i
Florida använda av särskilt anrikningstekniskt
intresse. Jag kan dock ej här gå närmare in på den.
För oss är flotation av apatit av större betydelse,
särskilt under avspärrningsförhållanden. De största
anläggningarna härför finnas på Kolahalvön,
Chibi-nogorsk m. fi., och lära fungera alldeles utmärkt. De
uppgiva en haltstegring från 65 till 95 % apatit med
95 % utbyte.
I Sverige ha vi tre apatitflotationsverk, vilka
bearbeta anrikningsavfall från fosforrika järnmalmer.
Detta avfall torde vara vår viktigaste råvarukälla.
För att säkra vår apatitförsörjning har som bekant
staten nyligen träffat avtal med Grängesbergsbolaget
rörande dessa avfalls tillgodogörande.
Vår kalisaltförsörjning har helt varit hänvisad till
import. Som ersättningsmaterial vid avspärrning
kan man tänka sig flera olika kalirika mineral, främst
vissa glimrar men även kalifältspat.16 Ett
utnyttjande av våra glimmertillgångar kommer troligen att
baseras på flotation av rådgodset, då glimmern är
relativt lättfloterad.
Den nuvarande utvecklingen går mot alltmera ökad
användning av lätta metaller, aluminium, magnesium
m. fi. Som råvara för aluminiumframställning
användes huvudsakligen bauxit, Al203n H,0, som saknas
hos oss. Aluminiummalmerna bruka vanligen hålla
ca 50 % A1203. Som ersättning kan man tänka sig
en mängd mineral, som förekomma här, kaolin i
lerorna, cyanit och andalusit, de båda sistnämnda
med en halt av 63 % A1203. I dagspressen ha
planerna på aluminiumframställning ur andalusitbankar
i Boliden omnämnts. Jag känner ej till om det därvid
erhållna rågodset direkt kan användas eller först
måste anrikas. Som råmaterial för
aluminiumframställning hos oss förefaller mig eljest lerorna att
ligga närmast till hands.
Magnesium framställdes ursprungligen helt av
lättlösliga salter, men utvecklingen har nu gått mot
användning av magnesit och dolomit som råmaterial.
Några uppgifter rörande halter och framställning ha
ej stått att erhålla. Yi ha stora dolomittillgångar,
delvis dolomitförande kalkstenar, som troligen ställa
sig svåra att anrika.
Den åttonde råvarugruppen omfattar diverse
mineralsubstanser såsom kvarts, fältspat, flusspat,
tungspat, leror, grafit och talk m. fi. Av mineralen i
denna heterogena grupp är grafit ytterst lättfloterad,
liksom i viss mån talk. En mängd
grafitflotations-verk finnas, därav en mindre anläggning i Uppland. Yi
ha stora grafittillgångar och några svårigheter för att
göra oss självförsörjande i detta avseende finnas icke.
De övriga mineralen i denna grupp erbjuda stora
anrikningssvårigheter. Först på senare tid ha
flota-tionsprocesserna börjat behärska detta område. I
laboratorierna har man kunnat skilja ett flertal hit-
M B. Asklund, Kalirika bergarter. . . S. G. U., Ser. C, nr
354, 1929.
11 jan. 1941
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
