Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
BERGSVETENSKAP
REDAKTÖR: ERNST J. A. ROTHELIUS
HÄFTE 2 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 8 FEBR. 1941
INNEHÅLL: Den polska oljeindustrien. — Notiser.
Den polska oljeindustrien.
Tysklands och Sovjets ockupation av Polen har
gjort de polska oljefälten till föremål för stort
intresse och då nu den polske oljeteknikern D. E.
Morgenstern har skrivit en utmärkt artikel om
delningen av Polens oljeindustri (World Petroleum 1939
vol. 10 nr 11, pp. 32—39), torde en redogörelse för
huvudinnehållet i artikeln kunna försvara sin plats
även i denna tidskrift.
Polens areal omfattade 241 282 km2 och
delningslinjen mellan de av tyskarna och ryssarna
ockuperade områdena drogs från norr till söder längs
floderna Pissa, Bug och San. Det tyska området uppgår till
nästan 60 % av landet med en befolkning av 21 mill.
människor och omfattar städerna Warszawa, Lodz,
Poznan, Krakow oc.h Katowice. Sovjet har erhållit
det återstående området med 13 mill. invånare och
staden Lwow.
Av 20 118 km långa järnvägar med normal spårvidd
tillföll nästan 62 % Tyskland, medan endast 8 160 km
äro i ryska händer. De 60 700 km långa vägarna äro
vanligtvis i dålig kondition; 38 000 km av dem ha gått
till Tyskland och 22 km till Ryssland.
Oljeproduktion.
Den totala oljeproduktionen i Polen 1938 var
621 464 000 1 eller 0,19 % av den totala
världsproduktionen. Ungefär 35 % härav .kom från området
väster om floden San, numera tyskt.
1938 års siffror visa ett produktionsöverskott över
konsumtionen på 10 %. Tyskland har införlivat den
del av Polen, som omfattar 80 % av polsk industri
med omkring 80 % av polsk oljekonsumtion, men då
detta område endast förfogar över 35 % av den
polska oljeproduktionen eller 150 420 000 1 per år,
erfordras en import av 353 350 000 1 årligen för att bevara
detta områdes normala ekonomi.
Ryssland erhöll de viktiga borrhålen vid Boryslaw,
Rypne, Bitkow, Schodnica och Urycz. Med 65 % av
den polska produktionen är vinsten omkring 359,7
mill. 1 årligen, en siffra, som endast motsvarar 4
dagars total rysk oljeproduktion. Kostnaden för
oljeproduktion i Ryssland är mycket lägre än i Polen och
på grund av transportsvårigheterna kan det väntas,
att oljeöverskottet exporteras till de tyska områdena,
Raffinering.
Polens oljeraffineringsindustri var belägen inom det
oljeproducerande området. Av de 37 raffinaderierna
lia 13 av de största en kapacitet av 1 230 174 000 1
räknat på en totalkapacitet av 1. 422 450 000 1.
De fyra största raffinaderierna äro belägna vid
Czechowice, Trzebinia, Dziedice och Lwow och de
näst största huvudsakligen inom tyskt territorium vid
Glinik-Marjampolski, Libusza (nu ur drift), Jaslo,
Jedlicze, Krosno och Usztrzyki. De återstående fyra
stora raffinaderierna ligga vid Drohobycz och skola
tillsammans med Lwow-raffinaderierna utgöra ett
viktigt raffineringscentrum för Ryssland.
De polska raffinaderierna äro vanligtvis av den
äldre typen och några äro exempel på den första typ,
som någonsin byggts.
Det finns endast tre cracking-verk: Drohobycz
(Galicja Oil Co) Glinik-Marjampolski (Malopolska Oil
Co) och Czechowice (Vacuum Oil Co). Den största
koncernen inom industrien är Malopolska Oil Co, som
ägde de sex största raffinaderierna och bearbetade
nära 45 % av hela råoljeproduktionen i landet. Fyra
av dessa raffinaderier arbetade upp till 80 % av
kapaciteten.
Transporten av råolja till Tyskland är lätt,
beroende på att den del av oljeindustrien, som togs av tyska
riket, mest är belägen nära järnvägsstationerna och
Czechowice- och Dziedzice-raffinaderierna ligga
prak-tsikt taget på polsk-tyska gränsen.
Oljan till Ryssland måste emellertid omlastas vid
den gamla gränsen på grund av olika spårvidd.
Borrnings- och produktionsmetoder.
De flesta av hålen i Polen ha borrats med
linborr-ningsmetoder, då de hårda, gropiga och ojämna
formationerna icke tillåta användningen av dyrbara
rotationsmaskiner. Kostnaderna äro i medeltal omkring
$ 36 per m. Bland de 3 740 oljeproducerande borrhålen
finnas endast 20 självflytande, vid 903 spelas oljan
upp med kanna, medan de återstående 2 690 pumpas
ur. Mammutpumpning användes icke med undantag
för några få, isolerade fall. Endast på fem fält
infördes mammutpumpning, och trots att produktionen
steg från 50 till 200 %, övergavs metoden efter 2 till
4 års drift på grund av ekonomiska och mekaniska
omständigheter.
Spelning med kanna är ofta mera praktiskt än
pumpning, på grund av de polska borrhålens stora
diametrar och den sandbemängda oljans
slitningsverkan på pumparna.
Spelningen är vanligast i de östra fälten Boryslaw,
Rypne och Bitkow, där trycket är otillräckligt för
självflytande produktion och hålen äro för stora för
att kunna pumpas. Metoden kan giva så mycket som
327 000 1 per dag.
8 febr. 1941
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
