Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 5. Aldermacgruvan. Typisk ansättning av
diamantborrhål i femte etagens botten.
Bergsvetenskap
/ /
/ /
/ /
/ /
’ /
Transportort
1,8 m. Ibland skötos hålen i flera plan samtidigt,
ibland endast hålen i ett plan.
Av tabell 3 framgår resultatet av brytningen av
en del av denna malmbotten.
Efter de goda resultat, som uppnåtts vid uttagandet
av de två malmbottnarna, beslöts det att bryta ut en
hel etage, den 7:de, samt en del av den överliggande
ü:te, vilken uppåt begränsades av en i det närmaste
horisontell förkastning, med tillhjälp av djupa
diamantborrade spränghål.
Först var avsikten att ordna brytningen som
framgår av fig. 6. I bottnen på den sjunde etagen gjordes
tillredningsarbeten för att tappa den brutna malmen,
varvid malmkroppen skars av genom strossning. En
stigort 2 X 2 m med en lutning av 45° drevs upp
genom malmen, som framgår av fig. 6, och strossades
ut till en bredd av 5,5 m.
Från denna utstrossade stigort var det meningen
att borra spränghål på sätt som angives i fig. 6,
varvid borrmaskinerna skulle ställas upp på strossens
liggvägg.
Det visade sig snart att denna metod var olämplig
av flera skäl. Det var svårt att ställa upp maskinerna
stadigt på en malmvägg som stupade 45°, och det var
farligt att låta folket
arbeta över ett öppet rum.
speciellt när fotfästet
var dåligt. Det visade
sig dessutom nödvändigt
att timra i det
utstrossade rummet mellan
sprängningarna. Även
andra orsaker gjorde,
att man istället gick
över till att bryta
malmen på ett annat sätt.
En vertikal stigort i
änden på malmen
strossades ut, så att man fick
en vertikal malm vägg
genom hela sjunde etagen.
Väggen hade en breddav
Fig. 6. Föreslagen metod att
bryta sjunde och en del av
sjätte etagen i Aldermac.
Fig. 7. Snitt genom Aldermacmalmen visande borrhålens
ansättning vid brytning av sjunde och en del av sjätte etagen.
18 in och en höjd av 43 m. I nivå med transportorten
ovanför sjunde etagen och kommunicerande med denna
utstrossades en hylla längs väggen, på vilken
borrmaskinerna ställdes upp, och från denna hylla borrades
spränghålen som vid vanlig pallbrytning med
stor-skottssprängning. Försättningen och avståndet
mellan hålen ökades successivt från 1,2 till 1,8 m. Hålens
djup var omkring 40 m. Hålen laddades och skötos
på samma sätt, som tidigare beskrivits. Pallningen
fortgick tills hela malmen var utbruten, och den enda
strossning som behövdes var för att driva fram
hyllan, på vilken borrmaskinerna voro uppställda.
Samtidigt med sjunde etagen togs även en del av
sjätte etagen ur. Här var malmen ej så stor, då den
var ø,vskuren av en i det närmaste horisontell
förkastning. Brytningsmetoden framgår av fig. 7.
Den allmänna anordningen av brytningen av denna
etage framgår av den stereometriska projektionen i
’ fig- 8.
Tekniska och ekonomiska resultat av brytningen
framgå av tabellerna 4 och 5. Det dåliga resultatet
av de första sprängningarna beror på att
utstross-ningen, mot vilken pallen sköts, då var mycket smal,
vilket nödvändiggjorde försiktighet. Hålen sattes
först så nära varandra som 0,6 m. När brytningen
kommit igång, ökade effekten avsevärt, som framgår
av tabell 4.
I tabell 5 har en del resultat från
diamantborrningen angivits. Det är av intresse att jämföra de
resultat, som erhållits vid Aldermacgruvan, med de
resultat man torde kunna räkna med att erhålla vid
borrning under liknande förhållanden i Sverige.
Bergarten, i vilken borrningen utfördes, var en rik
pyritmalm och måste anses som lättborrad, eftersom
inan kunde borra i medeltal 24,7 m med en borrkrona
före omsättning. Då man ej behövde taga vara på
kärnor, borrades hålen med användning av
borrkronor, som borra ut hela sektionen av hålet. Den
effektiva borrhastigheten minskas visserligen något
genom användning av sådana kronor, men å andra
sidan slipper man stillestånd för att tömma kärnröret.
Den totala borrtiden per meter borrat hål blir därför
8 nov. 1941
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
