Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekimisk Tidskrift
Fig. 3. Alunskifferns utbredning i Östergötland enligt Josef Eklund 1939.
men svavelhalten är icke besvärande (i bensin och
olja 0,6 à 1 %).
Skiffern började undersökas 1916, och man
beräknade att kunna avhjälpa bränslebristen under
världskriget i Petrograd medelst densamma. Efter
revolutionen och konstituerandet av den estländska staten
övertogs skiffern av den sistnämnda, som beviljade
koncessioner och även själv drev
destillationsverksam-het i stor skala (vid Kohtla). Vid tiden för
rådsrepublikens övertagande av Estland voro fyra- företag i
verksamhet, varav ett statligt. Det verk, vari svenskt
kapital investerats, var beläget ca 3 mil V om Narva.
‡
E"ig. 4. Oljeskifferförekomster i Skottland och England, efter
I. V. A., medd. 19.
Skiffern hade en mångskiftande användning: för
upphettningsändamål (kraftalstring, lokomotiv m. m.), för
cementbränning, varvid den kalkrika askan lämnade
en god del av cementets material, för gasalstring
tillsammans med kol samt för oljedestillation. Den senare
ökades raskt under de senare åren såsom framgår av
nedanstående tabell. 1939 var Estland Europas
största skifferoljeproducent med 180 000 ton råolja,
varav erhölls 22 600 ton bensin.
1933 I 1934 1935 1936 ; 1937
__j_I__;_
! I ! I
Brännolja, ton .. .! 37 600: 49 900. 47 300! 63 500! 111 890
Bensin, .....i 5 000 5 900| 6 200! 7 500 ton råolja|
För destillationen användes tre typer av
destillationsapparater, s. k. pintschretort. i vilken undre
delen är inrättad som gasgenerator för skifferkoksen,
roterande ugn med yttre värmning samt tunnelugn
med yttre värmning genom element. Den sistnämnda
tillämpades av två av företagen, däribland det vid
Narva.
Skottland.
Den sedan lång tid tillgodogjorda skiffern
förekommer i Lothian counties, söder om Firth of Forth,
varjämte ett obetydligt område finnes N om fjorden
(fig. 4). I motsats till förhållandena i Sverige och
Estland äro lagren starkt veckade, i regel brant
uppresta, varjämte komplikationer tillkomma genom
förkastningar och även eruptivbergarter. Brytningen är
därför besvärligare och sker i gruva, men industrien
har dock kunnat hållas igång. Skiffern förekommer
som ett flertal tunnare och tjockare flötser 0111
sammanlagt ca 33 m mäktighet, inlagrade i karbonisk
sandsten. Den skotska skiffern håller i medeltal ca
66 % aska och lämnar ca 9 % oljeutbyte.
Kvävehalten är 1,14, kolåterstoden efter destillation ca 10%.
36
12 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
