Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
BERGSVETENSKAP
REDAKTÖR: ERNST J. A. ROTHELIUS
HÄFTE 6 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 14 JUNI 1941
INNEHÅLL: Nuvarande betingelser för uppförande av inhemska skifferoljeverk och utsikterna för fortsatt
drift, sedan normala tider åter inträtt, av bergsingenjör Sven V. Bergh. -— Oljeskifferförekomster och
skifferoljeindustri, av Nils Sundius. — Aktivt kol. — Notiser.
Nuvarande betingelser för uppförande av inhemska
skifferoljeverk och utsikterna för fortsatt drift,
sedan normala tider åter inträtt.
Av bergsingeniör SVEN V. BERGH.1
Jag inskränker mig vid detta tillfälle att avhandla
den metod, som under flera års drift prövats på vår
alunskiffer. När det gäller att för vårt land bygga
oljeanläggningar i denna kritiska tid, bör detta
problem lösas så, att dels anläggningar snabbt komma
till stånd, dels att dessa i kommande fredstid ha så
stora förutsättningar som möjligt att drivas räntabelt.
I fig. 1—16 visas inledningsvis några bilder från
skifferoljeverken i Kinne-Kleva. Schematiskt visas
i fig. 17 den plan efter vilken skiffern bearbetas till
olja och högvärdig gas, kraft och svavel, de heldragna
linjerna efter nuvarande utbyggnad, de streckade
efter tillbyggnad. Fig. 18 visar slutligen den plan
efter vilken skifferråolja kan vidare förädlas.
Kärnpunkten i skifferoljeproblemet är — som jag
tidigare ofta betonat — ett rationellt utnyttjande av
skiffervärmet. Skiffern får ju betraktas såsom ett
lågvärdigt bränsle. Genom upphettning av detta
lågvärdiga bränsle till omkring 500 grader kunna
mycket högvärdiga produkter avskiljas, nämligen olja
och destillationsgas. Inte mindre än ca 25 000 ton
prima gasverkskoks kunna beräknas åtgå för att ur
skiffern få fram 10 000 ton olja, dvs. ungefär en
båtlast olja. Jag har i min metod löst detta
bränsleproblem genom att använda den lågvärdiga
skifferkoksen. Och då har ändå inte den högvärdiga gas, som
erhålles förutom oljan, behövt användas. Just häri
ligger kärnpunkten i problemet och styrkan i
metoden.
En föregående talare2 har visat, att Sverige äger
ofantliga mängder råmaterial för skifferolj ef
ramställning, och att den svenska skiffern som förekomst
låter sig i stora delar förmånligt exploateras. De
gynnsammaste betingelserna för uppförande av
oljeverk föreligga på Kinnekulle och i Närke. De där
befintliga skiffrarna äro de med avseende på
oljehalten rikaste bland våra skifferförekomster.
1 Föredrag hållet vid Örebro ingenjörsklubbs sammanträde
den 30 januari 19 41 som inledning till årets Hindersmässa.
2 Föredrag av geolog Josef Eklund vid samma
sammanträde.
De lokala förutsättningarna för anläggande av
skifferoljeverk äro vad Kinnekulle beträffar fullt
utredda. Skiffern ligger i stora delar lätt tillgänglig,
endast täckt av ett tunt jordlager, och brytningen
erbjuder inga svårigheter, ehuru den i skiffern
befintliga orstenen utgör en viss barlast. Vattenfrågan
erbjuder inga problem på Kinnekulle; lämpligt vatten
erhålles utan alltför stora kostnader från Vänern.
Avloppsvattnet oskadliggöres genom filtrering
genom asktippar, och rökgaserna fördelas i atmosfären
genom höga skorstenar och lämplig utspädning.
Vad beträffar motsvarande förutsättningar i Närke,
synas de icke ännu vara fullt klarlagda. Man får väl
utgå från att de fortsatta utredningarna härvidlag
komma att ge gynnsamma resultat.
Organisationen med personal, ritkontor, ritningar,
kontraktshandlingar etc. för uppförandet av likadana
verk, som det jag nyss visade från Kinnekulle, finnes
färdig i alla delar inom Marinförvaltningen. Någon
svårighet att inom ramen för denna organisation för-
Fig. 1 visar försöksverket, som varit i drift sedan 1934, och
där man förutom utvinning av olja bränner kalk med den
samtidigt utvunna gasen. Per dygn utvinnas ca 3 ton olja
och brännas ca 28 ton kalk. Det stora verket har byggts
helt på grundval av de erfarenheter, som under ett 10-tal års
drift vunnits vid detta verk och efter samma metod.
12 april 1941
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
