Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tabell 5. Skifferråoljans förädling.
A. Krackning.
Framställningskostnader:
Råoljan .............. l,ou ton à 65 kr. = 65: —
Krackningskostnader ................... t= 20: —
Kr. 85: —
’Saluvärde: (importpris)
Bensin ............... 0,31 ton à 116 kr. = 36: 20
Motorbrännolja ...... 0,13 ton à 72 kr. = 9: 30
Asfalt ............... 0,43 ton à 100 kr. = 43: —
Kr. 88: 50
B. Hydrering.
Framställningskostnader:
Råoljan .............. l,oo ton à 65 kr. = 65: ■—
Hydreringskostnader ................... = 88: ■—
Kr. 153:
Saluvärde: (importpris)
Flygbensin ...... 0,75 ton à ^ 220 kr. t= 165:
Kr. 165: —
Tabell 6. Kostnad för hydrering av skifferråolja till
flygbensin.
Tillverkning: 100 000 ton flygbensin per år.
Råoljeförbrukning: 133 000 ton skifferråolja per år.
Anläggningskostnad: 37,5 mill. kr.
Tillverkningskostnad för 100 000 ton flygbensin:
Mill. kr.
Ånga (kr. 2: 50/ton) ............................. 0,77
Bränsle (kr. 24: —/ton stenkol) ................. 0,71
Vatten (kr. 0: Ol/m») ............................ 0,25
Kraft (kr. 0,03/kWh) .......................... 2,49
Katalysatorer ..............,.................... 0,95
Löner (arbetare) (kr. 1: 50/tim.) ................ 0,56
(arbetsledning) ........................... 0,17
Underhåll och reparationer (4 % av
anläggningskostnaderna) ................................. 1,40
Allmänna omkostnader och försäkringar ......... 0,88
Ränta och amortering (10 % av
anläggningskostnaderna) ..................................... 3,50
Summa 11,71
rJ ^ • , t ^ 11 710 000 co
Hydrermgskostnad: - — 88: — kr. per ton raol]u.
loo outr
komma i drift under pågående konjunktur, hastigare
än vad ovan sagts kunna amorteras.
Med den utveckling, som på detta område uppnåtts,
torde enbart driftskostnaderna ställa sig tillräckligt
fördelaktiga för att befintliga anläggningar efter
krigets slut utan förlust fortsättningsvis kunna drivas.
De siffror jag här framlagt äro sådana som vad
skifferdestillation beträffar genom flera års
försöksdrift framkommit, och därför måste man fästa
behörigt avseende vid den. Varje företagare måste räkna
med en viss risk, och staten kan heller icke
undandraga sig detta. Den risk, som här föreligger, berör
alltså full amortering av anläggningen, men den bör
väl ändå uppvägas av tryggheten i beredskapen.
Oljeskifferförekomster och skifferoljeindustri.
Av NILS SUNDIUS.
(Forts. fr. sid. 39.)
Några data rörande skifferoljeindustriens historia.
På basis av den vetenskapliga grundval för
destillationen av trä och bituminösa ämnen, som på
1830-talet lades av tysken Reichenbach, utvecklades i
Skottland och Frankrike under 1850- och 60-talen
den första skifferoljeindustrien. Genom en mindre
försöksanläggning 1839 var Frankrike den första
pionjären, men varken detta eller liknande försök i
Tyskland och Nordamerika blevo bestående. Det var
först med J. Youngs anläggning i Skottland 1851,
som en ekonomiskt bärkraftig industri skapades.
Denna var till en början grundad på bitumenrikt
bogheadkol (den s. k. torbaniten i Skottland), men då
detta började sina, flyttades produktionen över på
skiffer. Den första fabriken av detta slag byggdes
1859. 1 Frankrike anlades de första fabrikerna
1858—1862. En livlig industri med växande antal
företag kom till stånd i båda länderna och samtidigt
utvecklades motsvarande verksamhet inom ett flertal
länder i olika delar av världen (Canada, U. S. A.,
Tyskland, Australien). Vid denna tid saknade
industrien konkurrens från den föga utforskade och i
raffinerad, handelsduglig form ännu ej framställda
bergoljan. En bergoljeindustri i modern mening uppstod
först i början av 1860-talet i Baku samt i mitten av
1860-talet i Amerika. Den förra kunde dock först
på 1870-talet börja göra sig gällande. Då
bergoljeprodukterna i slutet av 1860-talet i större mängd
46
14 juni 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
