- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Bergsvetenskap /
79

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bergsv etenskap

Fig. 6. Vänstra bilden X-snitt och högra bilden T-snitt.

etsning av de hexagonala skivorna med
fluorväte-syra, varvid oregelbundna etsytor uppstå om denna
senare typ av tvillingbildning förefinnes.

Beträffande kvartsblock, vilka varken utvisa
igenkännliga kristallytor eller andra orienteringstecken,
är det nödvändigt att bestämma Z-axelns riktning.
En metod att bestämma denna är att ur stycket eller
blocket skära tre smala plattor med så stor yta som
möjligt och alla tre i rät vinkel mot varandra. Genom
detta tillvägagångssätt försäkrar man sig om att den
optiska axeln eller Z-axeln ligger inom 45° till två
av dem. Dessa skivor poleras och förses med en
orienteringslinje i outplånligt bläck. Varje skiva
monteras sedan med yttre sidan överst, med denna
orienteringslinje horisontellt på en förenklad
universalställning i oljebad. Genom att skivorna
orienteras, så att den optiska interferensfiguren blir synlig
centralt i ett mikroskop, kan vinkeln mellan den
optiska axeln och den horisontala orienteringslinjen
avläsas. Plattorna sättas sedan tillbaka i det
ursprungliga stycket, och med hjälp av de inritade
bläcklinjerna och de i mikroskopet bestämda
vinklarna markeras den optiska axelns riktning i stycket.
Snitten göras sedan vinkelrätt mot den optiska axeln.

De piezoelektriska skivor, som användes av
bröderna Curie och andra tidigare forskare på detta
område, voro vanligtvis tunna rektangulära prismor
skurna vinkelrätt mot X-axeln och parallellt med
Y-axeln. Denna typ av snitt kallas numera X-snitt eller
X-skuret snitt (fig. 6, vänstra bilden). I Förenta
staterna benämnes det vanligtvis för O-snitt (zero-cut).

En annan typ av snitt, vinkelrätt mot Y-axeln,
började användas längre fram, och detta benämnes
"30°-snitt", emedan ytan till en sådan platta eller skiva
bildar 30° vinkel med en närgränsande X-axel.
Senare har detta särskilda snitt fått benämningen
"Y-snitt" (fig. 6, högra bilden).

"Z-snitt" kunna naturligtvis icke användas, emedan
kvartsen icke är piezoelektrisk i denna riktning.

Skivor efter X- och Y-snitt ha funnit stor
användning både som oscillatorer och resonatorer. Men på
grund av jämförelsevis stora
frekvenstemperatur-koefficienter hos dessa skivor ha de emellertid i stor
utsträckning ersatts med skivor skurna i andra plan,

i) Kristallerna få icke vara så nötta
av vatten, att de förhindra verkliga
identifieringar av igenkänningstecknen
på prismats och pyramidens ytor.

Denna specifikation är sträng, men
eftergifter till en viss grad äro tillåtna.

Priserna på godkänt material variera
högst betydligt, men för kristaller av
god kvalitet med en vikt av 1/i till
1 kg bjöds 1938 ca 35 kr. pr kg, för
större kristaller med vikter från 1 till
3 kg har bjudits ca 100 kr. pr kg.

Skärning.

Framställningen av piezoelektrisk
kvarts ur den råa kvartsen, som
vanligtvis användes, fordrar mycket stor
vana vid optiska bestämningar för en
rätt uttagning av de kristallografiska
axlarna. Dessutom måste den, som
skär eller sågar ut skivorna ur
kristallen, besitta stor skicklighet. Den
efterföljande nedslipningen av den oarbetade i
metall-liylsa innefattade kvartsplattan till en förutbestämd
frekvens är också mycket svår och fordrar både
omsorg och förmåga.

De kristallografiska axlarnas riktningar kunna
bestämmas både genom optiska och röntgenmetoder.

Proceduren vid mera perfekta kristaller består först
i en uppställning av provstycket i en skärningsmaskin
eller såg så, att skärningsskivan eller sågskivan
roterar i ett plan, som ligger i rät vinkel mot Z-axeln.
Parallella snitt vinkelrätt mot Z-axeln göras nu på
enkelt sätt, så att ett antal skivor erhållas, vilka i en
fullkomlig kristall bli hexagonala (fig. 5). I
Förenta staterna sågas goda kristaller i ramar, dels för
att framställningen av skivorna skall ske snabbare
och dels för att man skall vara säker på att parallella
snitt verkligen erhållas. Varje skiva bildar sedan
utgångsmaterial till den särskilda typ av kvartsplatta,
som önskas. Det andra momentet i tillskärningen
består i utsågning av snitt vanligtvis vinkelrätt mot
den hexagonala ytan, sedan först en undersökning
av optisk tvillingbildning företagits med tillhjälp av
polariskop och av elektrisk tvillingbildning medelst

Z^AXürl

Fig. 5. Uppsågning av kvartskristallen i skivor, vinkelräta mot Z-axeln.

|2-AXBuM

1-AXtl-M

- A*’

Fig. 3. Tvillingkristall,
där tvillingbildningen
framgår av de
irreguljära tillväxtlinjerna på
prismaytan.

Fig. 4. Tvillingkristall,
där tvillingbildningen
framgår av mot
varandra vända etsfigurer
på samma prismayta.

13 sept. 1941

79

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:39:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941b/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free