Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 3. Fördelningskurva för Järfälla e. d. f. i förhållande
till Centralblocket àr 1937.
manlagringen inom Vattenfallsstyrelsens centralblock
togo vi med 300 stycken. Abonnentens timvärden
ordnas därefter — icke efter egen storlek, vilket skulle
leda till en vanlig varaktighetskurva — utan i den
ordning, efter vilken Centralblockets timvärden,
ordnade efter storlek, följa på varandra. Den så erhållna
kurvan kallas här abonnentens fördelningskurva i
förhållande till Centralblocket. Dess avskärning på
effektaxeln kan anses giva ett närmevärde på
spetsdelaktigheten.
Värdena i fördelningskurvan komma att växla högst
avsevärt. Man måste därför bilda medelvärden av
flera på varandra följande timvärden, en åtgärd, som
svarar mot det gjorda antagandet om full utjämning
under ett begränsat antal timmar.
I fig. 3 visas en sådan fördelningskurva för Järfälla
e. d. f. för år 1937 i förhållande till Centralblockets
totala nettobelastning. Ordinatorna äro här
relativtal med den kommersiellt debiterbara effekten
(medelvärdet av de 4 högsta månadsvärdena) såsom bas.
Varje punkt representerar 10 timvärden.
Det är här rätt svårt att våga en uppskattning av
spetsdelaktigheten, ehuru man väl närmast skulle
vilja uppskatta den till 0,8. Därför ha — när så varit
möjligt — för varje belastning flera år medtagits och
medelkurvor bildats. Fig. 4 visar en sådan
medelför-delningskurva för 3 år för samma abonnent. Som
synes är denna kurva åtskilligt mera lättydd.
Det relativtal, som sålunda kan bestämmas för en
viss belastnings spetsdelaktighet, kallas här — till
skillnad från de mera teoretiska begreppen
samman-och överlagringsfaktorerna — effektvärderingsfaktorn
och betecknas †. Den är. närmast identisk med
överlagringsfaktorn. Om de ovan teoretiskt motiverade
slutsatserna äro riktiga, skall effektvärderingsfaktorn
hava den egenskapen att summan av alla produkter
f ■ W för hela abonnentstocken blir lika med den
sam-manlagrade effekten.
Ef f ektvärderingskurvaii.
Med effektvärderingskurvan förstås här sambandet
mellan utnyttningsfaktorn u och
effektvärderingsfaktorn †.
Man kan fråga sig, om ett dylikt entydigt samband
existerar. Svaret måste naturligtvis bliva i princip
nekande. Att en abonnent uttager en liten energi-
Fig. 4. Fördelningskurva för Järfälla e. d. f. i förhållande
till Centralblocket åren 1935—37.
kvantitet är ingen garanti för att hans
spetsdelaktighet är liten, ens i genomsnitt för flera år.
Om emellertid bland förutsättningarna för
självkostnadsanalysen ingår, att alla normala abonnenter
i huvudsak skola debiteras efter samma normaltaxa
utan kategoriklyvning, och vidare, att denna
normaltaxa skall hava formen av en maximaltaxa — eller
liknande taxa — där eventuell energiblockning skall
ske efter årsutnyttningstiden. så är man tvungen att
acceptera begreppet effektvärderingskurva såsom ett
rent statistiskt beräkningsunderlag, antingen den är
teoretiskt entydig eller icke. Om man åter har för
avsikt att tillämpa olika taxor gentemot olika
abonnentkategorier, är det naturligtvis ingenting som
hindrar, att man uppgör en effektvärderingskurva för
varje abonnentkategori för sig.
Man kan resonemangsvis komma fram till ungefär
huru denna kurva bör se ut. Resonemanget
genomföres lättast för industribelastningar.
Enskiftsindustri har sin belastning utbredd över
omkring 2 400 tim. Om belastningen vore regellöst
varierande under denna tid, och om timmarna ifråga
inkludera Centralblockets högbelastningstimmar —
vilken senare förutsättning tämligen säkert är upp-
8 760
fylld — så bör /-kurvan bliva f — ^-r^ • u eller-
2 400
f — 3,65 u. Denna linje gäller dock endast upp till
f
0,5 1.0 u
Fig-, 5. Uppskattning- av
effektvärderings-kurvans form för industri.
38
1 mars 194]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
