Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
dels gruppvis på primakraftleveranserna, dels
individuellt på de utfyllnadsleveranser, som skulle
avskiljas. För leveranser, omfattande avkopplingsbar
toppkraft, och andra liknande leveranser, beräknades
spetsdelaktigheten först för hela leveransen, därefter
för det prima bottenskiktet; skillnaden ansågs vara
den avkopplingsbara kraftens spetsandel.
En särskild analys visade, att SJ-kraftens
sammanlagring med övrig kraft — om man utgår ifrån
att effektvärderingskurvan även i detta fall har
formen av en omvänd parabel — kunde återgivas med
exponenten x = 1,75.
Belastningsanalysens slutresultat visas i följande
tabell, där samtliga siffror äro omräknade till
kraftstationerna.
Effekt i MW
Osamman- Samman- Energi i MWh
lagrad lagrad
Prima årskraft exkl.
SJ ................ 268 213 1 087 000
SJ .................. 102 54 312 000
Utfyllnadskraft ..... ca 159 91 665 000
Järnförluster ........ 5 5 45 000
Summa ca 534 363 2 109 000
Slutord.
Resonemangsvis konstaterades, att effektvärde^
ringskurvan borde hava formen av en omvänd
parabel med exponenten 3,7 à 3,9.
Undersökningar av speciella fall visade, att om
kurvan var en omvänd parabel, så hade exponenten
värdet 3,6 à 4,2, varjämte kunde konstateras, att
resultatet i varje fall ej motsade det gjorda antagandet
om kurvans form.
En analys av hela Centralblockets belastning gav
till resultat, att om kurvan var en omvänd parabel,
så hade exponenten värdet 3,61 för vanlig årskraft.
Intet av dessa resultat är naturligtvis något
bindande bevis. De ha karaktären av vad som i
detektivromaner brukar kallas "circumstantial evidence".
Men om sådant hopas i tillräcklig mängd, brukar det
anses fällande.
Det gäller i fortsättningen närmast att säkrare
konstatera effektvärderingskurvans form, framförallt
genom att undersöka dess läge för små
utnyttnings-tider; material har tyvärr ej hittills stått till mitt
förfogande för dessa. Vattenfallsstyrelsen har
emellertid låtit uppsätta ett antal maxigrafer hos sådana
abonnenter, och resultatet av dessa mätningar
kommer att i sinom tid säkrare visa, vilken form
effektvärderingskurvan har.
Beräkning av effekt-faktorerna och transformatorns
primära belastningsspänning i de svenska
strömrikta rnormerna.
Av ERICH UHLMANN och HARRY FORSSELL.
I föreliggande uppsats behandlas de
synpunkter, som varit vägledande vid valet av
beräkningsmetoder för effektfaktorerna och
nätspänningen jämte det teoretiska
underlaget för dessa metoder i det förslag
till strömriktarnormer, som utarbetats av
S. E. K:s normkommitté för strömriktare,
och som skall behandlas av Svenska
elektroingenjörsföreningen vid dess sammanträde
d. 21 mars.
Synpunkter på valet av beräkningsmetoder.
Beräkning av effektfaktorerna på ett
växelströms-nät med likriktarbelastning är en tämligen invecklad
uppgift. Förutom de i formlerna ingående data för
anläggningen erfordras kännedom om de aktuella
värdena på de speciellt för likriktartekniken
definierade begreppen,, såsom överlappning och
styrvinkel samt av dem härledda funktioner. Det
föreföll därför i början hopplöst att finna en metod, som
inom ramen för kortfattade normer erbjöd en
nöjaktig överensstämmelse med teorierna och samtidigt
lätt genomförbara räkningar.
Emellertid ha anläggningens data ett ganska
obetydligt inflytande på effektfaktorerna, om dessa data
hålla sig inom normala gränser. Till detta
återkomma vi i fortsättningen, och påpeka blott, att
normförslaget utnyttjar detta förhållande på så sätt,
att det helt enkelt anger vissa talvärden och
toleranser för dessa, som gälla för normalt förekommande
anläggningar inom en vid marginal för
anläggningsdata. På så sätt undvikas alla räkningar på
effektfaktorer för flertalet fall.
För de fall åter, vilkas anläggningsdata gå
utom-ramen för talvärdenas giltighet eller för vilka en
större noggrannhet erfordras, skulle en
beräkningsmetod angivas i en bilaga. En lösning av denna
uppgift, som till en början övervägdes, har framlagts av
en av förf. i denna tidskrift.* Metoden ifråga baserar
sig på bekant teoretiskt underlag, men ersätter de
ur överlappnings- och styrvinkeln härledda
funktionerna med funktioner, som förutom konstanter föi
anläggningen endast innehålla direkta driftstorheter,
nämligen likström och likspänning. De använda
formlerna äro dock endast approximativt riktiga.
Ehuru formlerna giva goda närmevärden, ge de icke
uttryck åt det fysikaliska sammanhanget. Det har
därför ansetts mera ändamålsenligt att i
normerna-ange de exakta funktionsvärdena i form av
kurvblad. Vidare ha relativvärden för impedanser införts,
andra relativvärden för driftstorheterna än i
ovanstående uppsats använts, och ett förenklat förfarande
* Se litteraturförteckningen [3].
1 mars 1941
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
