Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
att ganska kortvariga laddningar en gång i veckan i
allmänhet räcka.
Metoden har tillämpats i U. S. A. bl. a. av
telefonbolagen under de senaste 15—20 åren samt i England
under 8 år. Av i handböcker och i fackpressen
synliga uppgifter samt av samtal med amerikanska
telefoningenjörer har framgått att man har de bästa
erfarenheter av driftsättet. Drifttider på 15 år utan
plattbyte ha redan uppnåtts. Vill man vara försiktig
kan man nöja sig med att uppskatta ökningen av
batteriernas livslängd till det dubbla av vad som
uppnåddes med äldre system utan parallelldrift.
Erfarenheten kommer dock troligen att gc ännu
gynnsammare värden. En uppfattning därom har följande
driftfall givit. Vid Hälsingborgs telefonstation
bedömdes det år 1938 nödvändigt att med det där tillämpade
driftsättet byta positiva plattor i OB-batteriet. Då
ny batterianläggning för automatstation skulle
monteras inom två år, ansågs det önskvärt att undvika
kostnaden för ett plattbyte. Till de befintliga 30 år
gamla laddningsgeneratorerna anskaffades då en
spänningsregulator av Brown-Boveri-typ och hålladdning
infördes. Kostnaden blev låg, lägre än kostnaden för
plattbyte. Trots att spänningen icke kunnat hållas
så hög som 2,15 V/cell utan högst 2,10 V/cell fungerar
anläggningen fortfarande perfekt. Den har t. o. m. år
1940 varit synnerligen liårt belastad. Vid nyår 1941
övertog en ny automatstation trafiken och den gamla
anläggningen avlastades till stor del. Batteriet synes
icke ha märkbart försämrats under de senaste 3 åren.
Enligt senaste inspektionsrapport torde batteriet
kunna vara i drift ytterligare ett par år. Då livslängden
hos batteriet vid hålladdningens införande av
fackman bedömdes till någon månad, torde med all
önskvärd tydlighet framgå att driftsättet icke överträffas
av något annat hittills tillämpat.
I detta sammanhang kan det vara lämpligt att
beröra frågan om vilken batterityp som kan komma till
användning vid hålladdningsdrift. Som av ingenjör
Almkvist påpekats har hittills vid telefonanläggningar
använts uteslutande batterier med positiva
lamellplattor, och de erfarenheter av hålladdning vartill
ovan refererats gälla dessa batterityper. De ha en
gång valts för telefonstationsändamål på grund av
sin robusta byggnad och relativt långa brukstid vid
hård drift med ständigt växelvis upprepade
laddningar och urladdningar. Vid den skonsamma drift,
som möjliggöres vid hålladdning med
konstantspän-ningsreglerande laddningsdon, ligger den tanken
snubblande nära att använda de billiga och i mark-
Fig. 6. Omformare för konstantspänningsreglering med
Aseas snabbregulator.
Fig. 7 och 8. Instrumentering för anläggningen i Örebro.
Fram- och baksida.
nåden lätt åtkomliga bilstartbatterierna med
massaplattor. Främst beroende på en naturlig rädsla för
misslyckanden har tanken ännu ej mera allmänt
realiserats, men prov äro i gång. I U. S. A. har man
emellertid under minst 10—15 år använt batterier
med massaplattor vid hålladdning för telefonstationer
etc., ja t. o. m. i stora elverk. Personligen har jag
den uppfattningen att det tekniskt bör lyckas
utmärkt. Att det ekonomiskt är fördelaktigt med
hänsyn till lägre anläggningskostnad torde vara känt.
Använder man bilstartbatterier kunna smärre
anläggningar för reservström med en kapacitet av 75—100
Ah anordnas för en synnerligen rimlig kostnad, som
ej behöver avskräcka, särskilt som man är praktiskt
taget fri från bekymmer för underhåll och skötsel.
Klokt torde dock vara att använda plattyper med
extra kraftig gallerkonstruktion.
3 maj 1941
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
