Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
Tabell 2. Elektrokemisk produktion och motsvarande
energiförbrukning i Tyskland 1934.
Ton
MkWh
Cu-raffinering ..........i 107 000 35,5
Sn-, Pb-, Ni-raffinering .. — 4,7
Zn-utvinning ......................40 000 160
Al ..........................................37 200 930
Na..........................................5 000 75
Mg ........................................6 000? 120
Väte, i m3 ..........................10 000 000
Syre „ „ ..........................5 000 000 55
Alkalier ................................175 000
Klor ......................................160 000 560
Klorat ..................................30 000 200
HoO-2 ....................................2 000 40
Perborat ..............................10 000 55
Ferrolegeringar ................23 000 140
Kalciumkarbid ..................170 000 550
Kalkkväve, i ton kväve 85 000 935
Fosfor ..................................18 000 180
Grafit...............................5 000 35
Karborundum ....................600 7
Smält korund ....................10 000 40
Salpetersyra ur luft, i
ton kväve........................2 000 140
Summa 4 262
MkWh
Cu, Ag, Au, Sn m. m......................................651
Zn ........................................................................515
Cd ........................................................................4
Alkali och klor, Na, H20.» ............................1 568
Al ........................................................................2 597
Mg ......................................................................39
Elektrotackjärn ..............................................105
Elektrostål ........................................................743
Ferrolegeringar ....................................1 752
Andra legeringar ............................................416
Kalciumkarbid ................................................550
Grafit ..................................................................196
Karborundum ..................................................87
Galvanoteknik och diverse ..........................600
Summa 9 823
Denna energiförbrukning uppgives motsvara 8,6 %
av den totala energiförbrukningen i U. S. A. Som
synes dominera i detta fall aluminium,
ferrolegeringar och alkali-klor som energiförbrukare.
Den svenska elektrokemiska industriens utveckling’
och nuvarande omfattning.
På den rent vetenskapliga elektrokemiens område
har Sverige, som bekant, haft flera berömda forskare,
1 Federal Power Commission, "Power Requirements in
Electrochemical, Electrometallurgical and Allied Industries",
Washington, 1938.
tekniska ändamål, som uppskattas till ca 70 MkWh,
och för produktion av elektrotackjärn och -stål,
varöver uppgifter saknas men som givetvis är mycket
stor. Som synes dominera karbid inkl. kalkkväve,
aluminium samt alkali och klor som energiförbrukare.
Det sammanlagda värdet av den elektrokemiska
produktionen i Tyskland exkl. elektrotackjärn och -stål
samt galvanotekniska produkter uppskattas av
GiRUBE till ca 400 mill. RM år 1934.
Tabell 3 visar energiförbrukningen för
elektrokemiska ändamål i U. S. A. år 1936.1
Tabell 3. Energiförbrukning för elektrokemiska
ändamål i U. S. A. 1936,
Fig. 2. Energiförbrukning för elektrokemisk produktion i
Sverige.
bland vilka främst märkas Berzelius och
Arrhenius, vilkas arbeten varit av epokgörande betydelse.
Men även inom den tekniska elektrokemien ha
banbrytande arbeten utförts här i landet. Först må
nämnas grundläggaren av Sveriges elektrokemiska
industri, direktör Oscar Carlson i Stockholms
super-fosfatfabriks a.-b., som tidigt klart insåg
elektrokemiens praktiska betydelse och de gynnsamma
förutsättningarna för en därpå grundad industri i Sverige,
tack vare den rikliga vattenkrafttillgången. Han
uttog redan 1890 ett patent på elektrolytisk
kloratfram-ställning och startade i Månsbo 1894 tillverkning
av klorat och 1899 av karbid. Bland pionjärerna på
karbidområdet och inom den elektriska ugnstekniken
överhuvud taget må även nämnas dr Albert
Pettersson. Från 90-talet är vidare att anteckna
Kjellin’s berömda induktionsugn, som originellt nog
uppfanns på direkt order, de Laval’s
uppmärksammade försök med elektrotermisk zinktillverkning och
Jungner’s uppfinning av nickel-järn-ackumulatorn.
Bland banbrytande svenska arbeten från de första
decennierna av 1900-talet må nämnas Grönwall,
Lindblad och Stålhane’s elektriska masugn, vid
Fosfatbolaget utarbetade metoder för tillverkning av
kalkkväve och ammoniumperklorat, Backman’s
mekaniska klorkalkkammare, Daniells och Kalling’s
insatser på ferrolegeringsområdet och de vid
Elektrokemiska a.-b. successivt utvecklade metoderna för
framställning av kemiskt rena alkalier av högsta
kvalitet.
Från den allra senaste tiden må slutligen nämnas
Wiberg’s arbeten på järnsvampområdet och Dreyfus’
rörande induktionsugnar för tvåfrekvensström.
Som ovan nämnts utvecklades redan på 90-talet en
elektrokemisk industri i Sverige, men denna nådde
dock först efter 1910 ett större uppsving i samband
med tillkomsten av flera stora
vattenkraftanläggningar. Så kom världskriget, som på det elektrokemiska
liksom på andra industriella områden utövade en
kraftig stimulans, följd av ett bakslag efter
fredsslutet. Dessa förhållanden återspeglas i den i fig. 2
visade kurvan över energiförbrukningen för
elektrokemiska ändamål. Som synes skedde efter
fredskrisen så småningom en återhämtning, tills den 1929 in-
7 juni 1941
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
