Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
elektrifieringskommittén beräknade
vattenkrafttillgångarna tagna i anspråk.
2) Den välbelägna och1 billigt utbyggbara
vattenkraften är sannolikt något större än som på sin tid
av nämnda kommitté beräknats.
3) Vid fortsatt ökning av kraftproduktionen och
-konsumtionen kan kraftpriset, på grund av att
distributionskostnaderna bliva relativt mindre, beräknas
sjunka något, om penningvärdet och räntefoten förbli
oförändrade.
4) Vattenfallsstyrelsen beslöt 1938, att de
specialpriser för elektrokemisk storindustri, som förut endast
tillämpats i Trollhättan, även skola erbjudas i
Köping, Västerås och vid Gävle.
Av detta auktoritativa uttalande framgår således,
att det ännu finnes riklig tillgång till vattenkraft för
elektrokemiska ändamål och att denna kan ställas till
förfogande på ur fraktsynpunkt relativt välbelägna
platser i mellersta Sverige, varför utsikterna för en
vidare utveckling av Sveriges elektrokemiska industri
äro goda i berörda hänseenden.
Givetvis spelar energipriset och dettas storlek i
förhållande till priset i andra länder en stor roll i
många fall med hänsyn till den hårda konkurrensen,
men att gå in härpå skulle föra för långt och falla
utom ramen för denna orientering. Det må
emellertid framhållas, att energiprisets storlek spelar en
mycket olika roll med avseende på räntabiliteten vid
tillverkning av olika produkter. Av tabell 1 framgår,
att energiförbrukningen per kg produkt varierar högst
avsevärt. Vid elektrolytisk metallraffinering och vid
de flesta galvanotekniska förfaranden är den
teoretiska energiförbrukningen noll och den praktiska
uppgår i regel endast till bråkdelar av en kWh per kg
utfälld metall. Vid elektrofores är
energiförbrukningen pr kg produkt ännu mindre, på grund av att
mångdubbelt större mängder utfällas än som svarar
mot Faraday’s lag. Vid andra elektrolytiska
processer i vattenlösning är energiförbrukningen även
relativt liten, av storleksordningen 3—5 kWh/kg, vid
elektrotermiska processer växlar den starkt och
ligger i regel så pass högt som mellan 5 och 10 kWh/kg
samt är vid de smältelektrolytiska förfarandena störst,
10—22 kWh/kg.
Vid ett bedömande av energiprisets inverkan på
räntabiliteten har man emellertid ej endast att ta
hänsyn till energiförbrukningens storlek utan även till
priset på produkten. Till belysning av denna fråga
har i efterföljande tabell efter amerikanska
uppgifter1 för några typiska elektrokemiska produkter
angivits priset och energiförbrukningen per short ton
och den därav beräknade energikostnaden i % av
produktens värde, under antagande av ett energipris
av 0,35 cts/kWh.
Som synes varierar energikostnaden i % av
produktens värde mellan så vida gränser som 0,6 % vid
kopparraffinering och 45 % vid
karborundumtillverk-ning. Det är tydligt, att för lågvärdiga produkter,
som slipmedel och vissa ferrolegeringar, och för
ener-gislukande, såsom aluminium, fordras ett lågt
energipris. Å andra sidan spelar energipriset en mera
underordnad roll vid framställning av dyrbara
produkter, såsom sällsynta metaller, vissa organiska ämnen
och oorganiska kemikalier, ävensom vid processer
i Federal Power Commission, loc. cit., sid. 14.
Tabell 5. Energikostnad i % av produktens värde vid
ett energipris av 0,35 ctsjkWh.
med liten energiförbrukning, såsom raffinering,
elektrofores och galvanoteknik.
Av ovanstående framgår, att det finnes många
elektrokemiska produkter, som kunna komma ifråga för
framställning även på platser, som äro mindre
välbelägna med hänsyn till energipriset och
transportförhållandena. Som exempel härpå kan nämnas den
företrädesvis i södra och mellersta Sverige spridda
galvanotekniska industrien. Andra exempel äro
framställningen av järnfritt aluminiumsulfat i Hälsingborg,
en planerad tillverkning av renad kaolin och av vissa
organiska hydreringsprodukter i Skåne samt
föreslagen framställning av ftalsyreanhydrid och fenol vid
Stockholms gasverk med användning av
elektrolytiska metoder.
Vad en elektrokemisk industris läge ur
fraktsynpunkt beträffar, så må vidare framhållas, att
kommunikationsmöjligheterna på platsen, alltså
järnvägs-och sjöförbindelserna, ej alltid spelar en avgörande
roll. I vissa fall kan läget i förhållande till
kraftverket, råvarufyndigheterna eller avsättningsplatsen
för produkten vara viktigare. Härav följer bl. a., att
vissa speciella industrier med fördel kunna förläggas
till Norrland. Ett exempel härpå utgör Fosfatbolagets
tillverkning av syntetiska kväveprodukter i
Ljungaverk och Stockvik, i vilket fall de viktigaste
råvarorna, luft och vatten, ju finnas på platsen och tillgången
till billig norrländsk kraft spelar stor roll. Bolidens
raffinering av koppar, guld och silver från
fyndigheter i Västerbotten är ett annat exempel. Vid
tillverkning av klor och alkali i anslutning till
cellulosafabrikation, vilket förekommer i Skoghall, Skutskär
och Domsjö vid Örnsköldsvik, göras stora
besparingar i frakt-, emballage- och framställningskostnader, då
produkterna klor och alkali förbrukas på platsen.
Enligt författarens åsikt finnas liknande
förutsättningar även för andra elektrokemiska
fabrikationsprocesser i Norrland, då det avlägsna läget
kompenseras av billig energi och råvaror i närheten.
Närmast till hands ligger en järnframställning med
användning huvudsakligen av elektrisk energi och så
litet kol som möjligt, exempelvis enligt Wibergs
järnsvampmetod eller elektrolytiskt, om de pågående
försöken enligt den senare metoden slå väl ut. Som
bekant är ju Norrlandsproblemet, dvs. önskvärdheten
att få nya industrier och ökade arbetsmöjligheter till
stånd i Norrland, just aktuellt. Härvid borde de möj-
Dollars per sh. ton kWh per ah. ton [-Energikostnad-] {+Energikost- nad+} i % av prod. värde
Aluminium ............. 400 23 988 21,0
Koppar, extraktion ..... 220 2 820 4,5
„ raffinering .... 220 367 0,0
Zink ................... 100 3 714 13,0
Magnesium ............ 600 20 000 11,7
Natrium + 1,542 t Cl per t Na ... 310 43 14 400 13,4
Natron + 0,885 t Cl per t NaOH 54 43 3 009 9,0
Ferromangan, 80 % .... 91,4 6 500 24,9
Kiseljärn, 50 % ........ 62 5 500 31,0
Smält korund .......... 56 3 143 19,8
Karborundum .......... 72,9 9 380 45,0
Kalciumkarbid ......... 100 3 150 11,0
7 juni 1941
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
