Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrih
i England hade man däremot tagit flera
U-kabel-anläggningar i drift, t. e. å sträckan
(London—)Guild-ford—Salisbury och —Plymouth, varför England i
detta fall syntes vara den ledande. För sjökabel
hade dock samma system redan tagits i anspråk för
vissa anläggningar berörande andra länder i Europa,
nämligen för den andra Sverige—Finland-kabelns
delsträcka Mariehamn—Åbo samt för S:t Margarets—
Sangatte över Engelska kanalen, varjämte Holland
haft liknande system i drift sedan något år.
Anbudsinfordran.
Till en början infordrades preliminära anbud för
att verifiera erfarenheterna från studieresan, av
vilken hade framgått, att koaxialkabel knappast kunde
komma i fråga, om icke
televisionsprogramöverföring erfordrades inom snar framtid.
Vidare hade under resan bekräftats vad som redan
förundersökningarna givit vid handen, att rent
U-system var uteslutet med hänsyn till den stora
mängd kortare telefonförbindelser, som borde intagas
i anläggningen, varför det framgått, att den
sannolikt billigaste lösningen borde bli U-kabel, kombinerad
med pupinledningar av L-system, dvs. med den lätta
pupinisering, som för 4-trådskretsarna medgiver ett
extra bärvågssamtal, ett system, som vi i Sverige
till-lämpat mycket tidigt eller redan fr. o. m. år 1934.
Firmorna L. M. Ericsson med Sieverts kabelverk i
Sverige, Siemens och Felten & Guilleaume i Tyskland
samt Standard Electric i England inlämnade
informa-toriska anbud inom föreskriven tid, och slutsummor
och resultat ha sammanställts i tabell 1. Som
underlag hade firmorna endast erhållit en inom
Telegrafstyrelsen uppgjord trafikplan, varför fabrikanterna
hade full frihet att välja transmissionssystem för olika
angivna telefonförbindelser.
Vissa omräkningar av priserna med hänsyn till
olika föreslagna ledarediametrar, metallpriser och
andra avvikelser ha härvid företagits. Proportionen
mellan 2-tråds- och 4-trådsförbindelser måste t. e.
vara ungefär densamma vid rättvis bedömning, då
4-trådsförbindelserna äro dyrbarare osv. Priserna per
förbindelsekilometer äro endast teoretiska, i det att
de äro uträknade med full utnyttning (100 %) av
kablarnas kapacitet, vilket givetvis ej duger vid
andra kalkyler, t. e. beräkning av självkostnad i
samband med taxebestämning. Då rikskablarna
vanligen byggas för 3- à 4-dubbel trafik och beräknas bli
praktiskt fullt utnyttjade vid en upptagetprocent av
90 à 95 %, som ofta uppnås först, då kabelns livslängd
Tabell 2. Ekonomiska data för kabelanläggningarna
Göteborg—Malmö, Hälsingborg—Sösdala,
Hälsingborg—Helsingör rn. fi.
Kabelanläggning Längd km Beräknad kostnad tusen kr. Verklig kostnad tusen kr.
Rikskablar:
Göteborg—Malmö:
Grundanslag! ........ 4277,7 11 252,0 11 239,0
Tilläggsanslag för
utökningar ....................175,0 175,0
Summa 11 427,0 11 414,0
Hälsingborg—Sösdala .. 64,4 1 415,0 1 346,0
—Helsingör^ 2,2 31,o 26,8
Summa summarum 12 873,o 12 786,8
Landskablar :
Kungsbacka—Onsala ... 13,1 147,0 134,0
—össlövsby . 5,6 22,-o 20,1
Fjärås—Torpaby ....... 2,9 15, o 12,8
(Varberg—) Krogen—
Väröbacka ........... 25,5 93,0 91,3
Varberg—Galtabäck ____ 8,0 38,0 41,4
Falkenberg—Vessigebro. 13,9 166,0 165,2
—Slöinge .. . 14,1 78,0 70,2
Halmstad—Harplinge .. 11,8 66,0 59,1
Laholm—Mellbystrand . . 7,1 20,o 21,9
Ystad—Simrishamn3 ... 37,5 652,0 605,8
Summa 1 297,0 1 221,8
1 Den senare beordrade grenkabeln östra Karup—Båstad
ingår.
2 Endast landkabeln. För Sveriges andel i sjökabeln (2,45
km) tillkommer 55,7 tusen kr.
3 Förlades även år 1939 genom kabelkontorets försorg.
4 Enkel längd utan grenkablar. Med grenkablar och
U-kablar 855,3 km.
närmar sig slutet, måste man i själva verket räkna
med en fördubbling av nettopriserna för att få fram
självkostnaderna.
Slutligen ha i sammanställningen icke medtagits
vissa kostnader för byggnader, kraftutrustning m. m.,
som beräknades bli lika för olika system och därför
voro utan betydelse för prisjämförelsen.
Som av tabell 1 framgår, ställde sig ett blandat
L- och U-kabelsystem billigast och de slutliga
anbuden avgåvos också på denna basis med ett
detaljerat program för de transmissionstekniska detaljerna.
Det är givet, att icke endast
anläggningskostnaderna för olika system studerades. Underhålls- och
driftkostnaderna voro också på samma sätt föremål
för jämförande kalkyler. Det skulle emellertid föra
Tabell 1. Västkustkabeln. Kostnad i millioner kronor för olika system enligt informatoriska anbud från vissa
firmor, exkl. byggnads-, kraft- m. fi. gemensamma kostnader. Priset per km förbindelse uträknad för 100 %
utnyttning, således endast relativpriser.
Förslag I ......................... L-system U-system B-system
Första utbyggn. Full utbyggn. Första utbyggn. Full utbyggn. Första utbyggn. Full utbyggn.
11,00 13,73 10,03 12,55 11,85 14,28
motsv. kostnad för förb. kr/km (177,50) (111,58) (159,12) (99,75) (185,15) (111,53)
Förslag II ........................ 11,36 14,34 _ _ __
motsv. kostnad för förb. kr/km (167,06) (105,70) — — —
Förslag III ....................... 10,99 14,59 9,90 13,14 12,48 15,54
motsv. kostnad för förb. kr/km (171,72) (114,90) (155,90) (103,68) (178,20) (110,90)
114
5 juli 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
