Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekmsk Tidskrift
uppmätta spänningsfallet vid den streckade linjen
motsvarar ökningen genom strömförträngning vid 50
p/s växelström och vid den heldragna linjen även
motståndsökningen genom uppvärmningen. På bilden
har med ett kors utmärkts den punkt, som skulle
motsvara spänningsfallet vid 60 A vid den
motståndsökning, som en kopparledning skulle ernå vid den
uppmätta övertemperaturen. Skillnaden mellan detta
spänningsfall och det verkligen uppnådda hänför sig
alltså till tillsatsförluster genom strömförträngning.
Tillåten kortslutningsström i starkströmskablar.
Av H. SPANNE.
Rådande förhållanden ha betingat en höjning av
belastningsgränsen för kablar. Därav följer att
kablarna i många fall komma att förses med större
säkringar än vad som tidigare varit brukligt. Då
dessutom kablar numera rätt ofta skyddas med s. k.
tröga säkringar, kan den termiska ansträngningen
under vissa omständigheter bli till skada. I de fall,
då kortslutningsströmmen passerar blymanteln, är
denna den svagaste delen, särskilt nu då
blymantlarna i materialbesparande syfte i vissa kabeltyper
utföras tunnare än normalt. — En redogörelse för
kablars kortslutningssäkerhet kan därför vara av
intresse.
Tillåten kortslutningsströmtäthet i kopparledare är
redan normerad i SEN 11. — Är
kortslutningsförloppet mycket kortvarigt, kan man, på samma sätt som
vid fastställandet av normerna, bortse från värmets
avledning under kortslutningsperioden.
Temperaturstegringen hos den ledare, i vilken
kortslutningsströmmen flyter, blir då proportionell mot utvecklad
värmemängd. Sambandet mellan temperatur, tid och
strömtäthet framgår av formeln
s = ]/ C i 1 + « *
V OCQ0t "1 +<x&0
s — strömtäthet.
C ~ ledarmaterialets specifika värme
q0 = ledarmaterialets specifika motstånd vid 0°C.
t = kortslutningens varaktighet.
A/mm’ SCOt––1-
,0\–––i
/ 2 S /O to 50 sek
Fig. 1. Kortslutningsströmtäthet och uppmätt
temperatur hos ledaren hos 3 x 25 mmä 1 kV
jordkabel. 1) v = synbara skador, * = ej
synbara skador. 2) Tillåten
kortslutningsströmtäthet enligt SEN 11.
temperatur vid kortslutningens början.
= temperatur efter kortslutningstiden t.
oc = ledarmotståndets temperaturkoefficient.
Under förutsättning att ingen hänsyn tages till
av-ledningen, gäller för ledare av koppar
V
t n 235+
För ledare av bly gäller under samma betingelser.
1 /T 800 245 + »9,
s = 1/ —:— l«
t n 245
-f-t i sekunder, s i A/mm2 och &t, i °C.
Räknar man med att temperaturen i kopparledaren
får stiga från 45° till 200° C, såsom godtagits enligt
SEN 11, så erhålles
för koppar s — A/mm2
För bly kan man ej tillåta så höga temperaturer.
Bly mjuknar nämligen avsevärt vid hög temperatur.
På grund härav bör temperaturen ej överstiga 160°C.
Den tillåtna strömtätheten under samma betingelser
som ovan blir för 40°C begynnelsetemperatur och
160°C sluttemperatur,
25
för bly s = -= A/mm2
Vt ’
Närmare undersökningar ha emellertid visat, att
formlerna gälla endast vid mycket korta tider. Redan
Fig. 2. Verkan av
1 000 A
kortslutningsström i
blymantel hos en 3 X
x 70 mm2 kabel.
Bilden är tagen 27
sek. efter
kortslutningens början.
Strömtäthet 10,r
A/mm2.
204
6 dec. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
