Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
ha värden för kortslutningsströmtäthet fastställts och
framgå av fig. 4 och 5.
Strömtäthet enligt fig. 4 är högre än den normerade.
Dock finnes tillräcklig marginal. Vid verkställda
försök har fastställts att inga skador i allmänhet inträffa,
förrän efter ca dubbla kortslutningstiden. Man torde
därför kunna räkna med 2-faldig säkerhet i avseende
på tiden.
Strömtätheten enligt fig. 5 för blymantlar svarar
mot en temperaturstegring hos manteln från 40° till
160°C, förutsatt att värmet från manteln endast ledes
utåt. Även här förefinnes ungefär 2-faldig säkerhet
i avseende på tiden.
Verkan av enstaka kortslutningar i en kabels
ledare, där kortslutningsströmtätheten hålles något högre
än enligt ovan, är i allmänhet icke katastrofal. Men
efter upprepade kortslutningar kunna skadorna bliva
märkbara genom att små förkolningar vid varje
tillfälle inträda i isoleringen. Verkan av kortslutningar
i blymanteln är icke på detta sätt additiv, men om
skador inträffa, så äro de redan efter första
kortslutningstillfället av allvarsam art och kunna t. o. m.
vara utbredda över hela kabellängden.
Naturligtvis förutsättes god kontakt vid alla
kopplingsställen. I annat fall har man att räkna med lokal
överhettning. Särskilt riskfylld är jordförbindelsen
med manteln. Bly är nämligen så plastiskt, att man
icke kan räkna med att vanliga kontaktskruvar eller
liknande kunna åstadkomma varaktig kontakt. Om
icke kabelmuffarna ha speciella kontaktorgan för
blymanteln, så åstadkommes bästa förbindelsen genom
att smetlöda fast en mångtrådig ledare av förtennad
koppar. Självfallet måste även denna ledare ha
tillräcklig area för den uppträdande
kortslutningsströmmen. I detta sammanhang måste man komma ihåg,
att yttre nolledare vid järnbandsarmerade kablar icke
i högre grad avlastar manteln. Anledningen härtill är
den magnetiska induktionen i järnbanden.
För att belysa det resultat det hela kan leda till,
taga vi ett exempel, där blymanteln får ensam taga
hela kortslutningsströmmen.
En kabel 3 X 10 mm2 med 38 mm2 blymantelarea
önskar man med hänsyn till kopparknapphet säkra
med 100 A säkring. Resultatet blir som i tabell 1.
Tabell 1.
[-Kortslutningstid-]
{+Kortslut- ningstid+} sek. Tillåten ström i kabeln Smältström för säkringar1
i
kopparledaren i
blymanteln ofördröjd fördröjd för inasknät
0,1 5 400 3 600 600 1500 3 200
1 1 700 1 200 360 700 1500
5 800 380 280 480 1000
25 370 290 220 320 680
100 190 160 180 250 500
i Uppgifterna över smältströmmar äro hämtade från
katalog över säkringar från AEG.
Man ser av detta exempel, att säkringens
skyddsverkan kan bliva ganska dålig vid långa
avsmält-ningstider, om en kabel skall utnyttjas bättre än
hittills, såsom föreskrives i Statens Industrikommissions
meddelande nr 16. Särskilt gäller detta, om tröga
säkringar eller säkringar för masknät användas.
Sammanfattningsvis kan man därför säga, att om
belastningen skall höjas och man i samband därmed
även måste öka säkringen eller ställa överströmsskyd-
det högre än vad som tidigare varit praxis, så bör
man också övertyga sig om att kabeln kan tåla de
överströmmar som kunna uppkomma. För detta
ändamål kunna kurvorna i fig. 4 och 5 användas.
Insänt
Trådbussnytt.
Red. av Elektroteknik.
Foranlediget af Hr. Ingeniör Hedströms Artikel i
Teknisk Tidskrift, Hefte 40 h. a., vil jeg gerne tillade
mig nogle Bemærkninger.
De samme Erfaringer, som Ing. Hedstrøm har gjort
i England, nemlig at Personalet i Vogne med
Regenere-ringsbremse viser Utilbøjelighed til Anvendelse af
denne ved Tilbagegang med Kraftpedalen, men i Stedet
fortrækker at anvende Bremsepedalen med elektrisk
Bremse eller Trykluft, har jeg ogsaa gjort. Det
in-tresserer at konstatere, at Stockholms Sporveje ogsaa
har valgt at anvende den selvbegrænsende konstante
elektriske Balancebremsning ved Hjælp af en
Com-poundmotor, som Københavns Sporveje indførte i
193 7, hvorved man, som Ing. Hedström ogsaa gør
opmærksom paa, skaaner Hjulbremserne. Men
hvor-for kalde Motoren for en Seriemotor? En Seriemotor
med Shuntbevikling maa dog være en Compoundmotor,
selv om Shunten ikke benyttes under Igangsætningen,
hvad man formodentlig ikke gør i Stockholm, og hvad
jeg ikke forstaar. Naar man har bekostet
Shuntbevik-lingen, maa det vel være en Fordel at anvende det
der-ved til Raadighed værende stærkere Felt under Start,
da man derved nedsætter Startstrømmen og sparer Tab
i Igangsætningsmodstanden.
Man kan være enig med Hr. Hedstrøm i, at aut.
Igangsætning ikke er fordelagtig, selvom man jo let
kan indrette den for forskellige Grader af
Acceleration efter Terrænforholdene, som K. S. har gjort ved
en Forsøgssporvogn med aut. Igangsætning; men de
månge Ind- og Udkoblinger, som den øvrige Gadetrafik
foraarsager, gør, at den automatiske Igangsætning
bliver ubekvem.
Med Hensyn til Kontaktantallet mener jeg ligeledes,
at Antallet 10 er for lille i Stockholm. K. S. har 13,
og man burde maaske have et Par til.
De Erfaringer, som Stockholm Sporveje har gjort
med Hensyn til Anvendelse af Batteristyrestrøm,
nemlig at Kontakterne oxyderer og giver svigtende
Kontakt, har K. S. ogsaa gjort. Vi har her haft en Vogn
i Drift forsøgsvis med 24 Voit, men har forladt
Systemet og anvender nu i alle Vogne 500 Voit Styrestrøm.
Hvad angaar Opretholdelse af en forsvarlig
Isola-tionsmodstand, har K. S. ogsaa haft sine
Vanskelig-heder. Vi har foreløbig klaret Sägen paa den Maade,
at alle Vogne maales hver Nat, og der kræves da en
Isolationsmodstand paa Installationens -fSide paa
500 000 Ohm. Hvis Værdien er lavere, maa Vognen
Ikke gaa i Drift. Da Fejlen ofte ligger paa —Siden,
f. Eks. paa Shunten, Slæbesko etc., og denne Fejl kun
er farlig, hvis —Stängen springer af, tillades det at
køre midlertidigt med mindre Isolation paa —Siden,
men Automaten skal da øjeblikkelig slaas ud ved
— Stangafspring, hvilket meldes med en Alarmklokke.
Ved særlige Vejrforhold her i Köbenhavn, stærkt
Tøbrud for Eksempel, kan man komme i Vanskelighed,
hvis et for stort Antal Vogne ved Udkørsel om
Morgenen skulde have utilladelig Isolation. Man arbejder
derför med Konstruktion af et System lignende det
B.B.C. og A.E.G. har lanceret, men igen opgivet, hvor-
206
6 dec. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
