- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Industriell ekonomi och organisation /
8

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

nes utgöra dessa förskott i föreliggande fall ej mindre
än ca 60 % av samtliga skulder. I förbigående kan
framhållas, att denna form av finansiering givetvis är
mycket fördelaktig för företagen, eftersom förskotten
i regel äro räntefria och ej behöva återbetalas annat
än i form av levererade varor, om rörelsen fortgår
normalt.

Denna tablå äger intresse även därigenom att den
visar, att man för en viss industri kan få fram just för
den industrien gällande normtal, som oftast befinnas
hålla streck i förvånande hög grad. och av vilka man
alltså kan draga slutsatser beträffande förhållandena
vid det enskilda företaget, huruvida de äro att anse
som "normala" eller icke. Tablån visar med andra
ord i viss mån värdet av dylika undersökningar och
på dem baserat forskningsarbete.

Under hösten 1939 har en särskild undersökning
företagits beträffande "hamstringens" omfattning
under månaderna augusti och september. (Fig. 5.)

En undersökning av ny typ genomfördes åren 1937
och 1938, varvid kostnader och bruttomarginal
noggrant studerades i tre större järnaffärer. En
uppdelning av varorna i ca 70 grupper gjordes.
Kostnadsundersökningar av denna typ förefalla att vara för
affärsmannen själv betydligt användbarare än de
förut bedrivna, samtidigt som de giva många nya
aspekter på den praktiska kostnadsanalysen.

På professor Törnqvists initiativ ha på A. E. F.
utförts en del specialundersökningar baserade på
materialet i 1931 års företagsräkning, bl. a. avseende
Stockholms livsmedelsförsörjning (företagens
lokalisering, storlek, filialer, varans ursprung,
säsongvariationer m. m.).

Dessutom ha utförts undersökningar beträffande
detalj distributionen av.mjölk i Stockholm och
kring-föringshandeln med livsmedel.

Slutligen må nämnas att A. E. F. gjort
specialundersökningar om tantiemberäkning och om
försäljningskostnadernas storlek inom
kolonialvarugross-handeln, vilkas resultat ha publicerats, samt
dessutom beträffande väderlekens inverkan på
omsättningen i manufakturaffärer.

"Nordiskt samarbete för företagsekonomisk
forskning" etablerades 1938 på initiativ av A. E. F. mellan
forskningsinstituten vid handelshögskolorna i de fyra
nordiska länderna. Ett förslag har uppgjorts till
genomförande av en nordisk undersökning angående
avbetalningshandeln, vilken dock tills vidare måste få
anstå.

De uppgifter, som vänta på utforskning, äro så
omfattande och talrika, att man endast kan taga sig an
vissa aktuella och för landet karakteristiska
områden till vilka höra balansundersökningar.

Erfarenheter från svensk företagsekonomisk
forskning.

Sammanfattningsvis kan sägas, att
forskningsarbetet inom företagsekonomiens område, som för 30 år
sedan endast hade börjat i en mycket blygsam
omfattning, för närvarande befinner sig på rask
frammarsch över hela världen.

Den hittillsvarande erfarenheten av A. E. F:s arbete
ger anledning till följande reflexioner:

Man får med våra begränsade resurser ofta ge sig
till tåls med representiva stickprovsundersökningar.

Man bör ej år efter år upprepa samma slags
undersökning utan söka nya uppgifter.
Omsättningsundersökningarna, borde övertas av branschorgan.

Man bör ej använda tvångskommenderade
studenter för räkne- och kollationeringsuppgifter med
undantag för seminariearbeten och då det sker mot
betalning.

Frågetekniken vid utsändningar av formulär och
instruktionen av intervjuare måste ägnas den allra
största uppmärksamhet med undvikande av frågor
avseende omdömen eller åsikter.

Ett företagsekonomiskt forskningsinstitut bör ej
bli ett pnuotfekonomiskt institut, som mot betalning
åtar sig utforskning av specialuppgifter enbart för
privata företag, åtminstone ej utan villkor att få
publicera resultatet.

För min del tror jag, att framtidens företagsledare
ej komma att "fortsätta att praktisera förfädernas
misstag" utan komma att finna det vara förmånligt
att utnyttja de på affärspraktiken baserade och av
vetenskapen verifierade resultat, till vilka den
företagsekonomiska forskningen kommit.

Diskussion:

Herr ordföranden direktör Klemming: Herr
professor! Jag skall be att få ge uttryck åt den stora
tacksamhet, som vi känna för detta uttömmande
föredrag rörande forskningen på detta område, som vi nu
fått åhöra. Jag ber nu att få lämna ordet fritt.

Professor Kristensson: Herr ordförande! Jag
anser, att jag tolkar intrycket hos de flesta av de
närvarande, när jag säger, att vi äro synnerligen
tacksamma för den väl disponerade och intressanta
överblick över hithörande område, som vi ha fått höra
här i kväll.

Det är en punkt jag skulle vilja stanna ett
ögonblick vid, nämligen frågan: vad är företagsekonomisk
forskning? Professor Sillén ställde i sitt föredrag
upp frågan och han lämnade delvis ett svar. Jag skulle
för min del vilja börja med att ställa frågan: Vad
är forskning? Ja, i forskning ingår som professor
Sillén nämnde materialinsamling. Vi kunna emellertid
inte betrakta all materialinsamling som forskning.
Det bör vara en viss kvalitet, en viss systematik, en
viss grad av empirik över ett sådant arbete för att
vi skola erkänna det som forskning.

Det som enligt professor Sillén kännetecknade den
företagsekonomiska forskningen var, att den lägger
huvudvikten på det empiriska. Jag instämmer med
honom i detta uttalande så till vida som
företagsekonomien onekligen just genom att studera
erfarenhetsmaterial har på ett förtjänstfullt sätt utmärkt sig
ibland de ekonomiska vetenskaperna. Men givetvis
ligger inte forskningen bara i uppsamlandet av
material. Lika viktig är den andra delen av det
vetenskapliga arbetet, den deduktiva delen eller den rena
forskningen. Vad hjälper det att samla in material,
om vi ej genom deduktivt tankearbete kunna
överföra de samlade erfarenheterna på framtiden och på
vårt eget företag. Analysen och tolkningen av
materialet bör tillmätas en synnerligen dominerande plats i
forskningsarbetet.

Vad sedan gäller frågan: vad är företagsekonomisk
forskning skulle jag i korthet vilja antyda ett svar på
denna fråga. Det har tvistats om var gränsen går
mellan nationalekonomi och företagsekonomi. I
själva verket gör man sig i regel skyldig till en felaktig
uppfattning, när man vill draga en skiljegräns mellan

8

4 jan. 1941

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:39:37 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941i/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free