- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Industriell ekonomi och organisation /
22

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 13. Verkan av gemensamt
garantipris, vid producenter med olika
självkostnad.

Fig. 14. Verkan av gemensamt
garantipris, när upphandling sker från en
producentgrupp, som inom sig utjämnar
produktionsförmåga och -kostnad.

Vinstbeloppen anses här vara nettobelopp efter
avdrag av eventuell beskattning.

Garantipriset får sålunda formen:
Under garantiperioden

th = K-jqV + \ [a(x) + &(y) -f c-(*)] + d + „
Under de följande åren

p2 = lu [a (ar) + b (y) + c {z)} + d+v

l denna formel kan kapitalkostnaden K,
normalkapaciteten q samt driftkostnaderna a, b, c, d bli före
mål för en objektiv ekonomisk förhandsberäkning
med utgångspunkt i föreliggande erfarenhetsmaterial.
Indexvärdena x, y och z kunna för varje år objektivt
bestämmas genom en på förhand överenskommen
metod. Garantiperioden n år måste bedömas med
hänsyn till uppfattningen om krisens varaktighet. Dess
längd är ej av väsentlig betydelse för företagaren. De
egentliga förhandlingarna bli därför begränsade till
vinstbeloppen V och v. Med hjälp av litet matematik,
som de tekniska tjänstemännen på ömse håll sköta
om, har avtalet sålunda blivit i oerhörd grad förenklat
för de beslutade organen, och dessutom mera
överskådligt ur kontroll- och skattesynpunkt.

Extra vinster.

Vid ekvationens uppställning har vissa förenklande
antaganden gjorts. Det har sitt intresse att studera,
hur läget påverkas, om dessa icke uppfyllas i
verkligheten.

Till en början antogs, att produktionen varje år
under garantitiden var lika med den normala
produktionen q enheter. Om garantipriset även tillämpas för
merkvantiteter, uppstå betydande extravinster genom

att produktpriset innehåller en avskrivningsterm.
Särskilt påfallande blir mervinsten, om garantipriset
tillämpas även efter garantiperiodens utgång. Av-

tr

skrivningsbeloppet uppträder då som ren vinst
n q

V

och adderar sig till den påräknade vinsten v 4- —.

n q

Vidare har formeln uppställts under antagande av
ett visst genomsnittsvärde av utbytet u. För att
beräkningen skall ge korrekt resultat bör det för varje
år objektivt bestämda verkliga värdet på utbytet
insättas. Detta innebär en komplikation och en kon
troll, som företagaren kanske motsätter sig. Om man
å andra sidan i kontraktet stipulerar ett på förhand
bestämt värde på u men denna faktor genom
förbättringar i processen etc. kan ökas under garantitiden,
uppkommer för varje år en extra vinst även på
driftkostnadstermen, som emellertid kan beräknas med
kännedom om det verkliga M-värdet. Denna
extra-vinst ökas, om samtidigt index stiger. Företagaren
får icke blott ersättning för driftkostnader, som han
icke haft. utan dessutom för de ökningar dessa
kostnader skulle ha undergått genom dyrtiden.

Samtliga dessa merkostnader bortfalla emellertid,
om dels det verkliga utbytet för varje år insattes i
priskalkylens driftkostnadspost, dels garantin för
varje år beräknas endast på från början
överenskommen kvantitet. För att stimulera produktionen bör
företagaren i stället tillåtas sälja eventuella
merkvantiteter i öppna marknaden, om detta ej av andra skäl
anses olämpligt.

Gruppavtal.

En nackdel med den på självkostnadsberäkning
baserade formel för garantipriset, som här diskuterats,
är att den leder till olika garantipris för olika
anläggningar. Detta ger lätt anledning till missnöje genom
jämförelser. Det blir dessutom nödvändigt att
kontrollera, att icke eventuella överskottskvantiteter från
en anläggning med lågt självkostnadspris levereras
genom en anläggning med högt självkostnadspris,
under det att den senare inskränker sin drift. Det vore
mycket enklare att med hjälp av samma formel
bestämma ett genomsnittligt garantipris för alla
producenter. Fig. 13 visar emellertid varför detta icke låter
sig göra.

Här har för varje företag ritats en stapel, vars höjd
är lika med företagets garantipris p enligt formeln och
vars bredd iir lika med det överenskomna värdet på
företagets produktionsförmåga. Staplarna ha ordnats
efter stigande höjd. De ha vidare uppdelats i
kapitalkostnad, driftkostnad och en vinst, som gjorts lika
för alla företag, per produktionsenhet räknat. Om
staten nu erbjuder ett medelpris enligt den streckade
linjen, komma tydligen företagen 1, 2, 3 och möjligen
4, som inom ramen för detta medelpris kunna beräkna
vinst, att ansluta sig till avtalet, under det att de
övriga avstå. 1 och 2 skulle få en extravinst,
markerad genom ytan X, under det att 3 och 4 skulle göra
något lägre vinst än som förutsetts. Stödet skulle
alltså mest komma de större företagen till godo, som i
regel ha lägst självkostnad, under det att de små, som
mest behöva stöd, ej skulle kunna utnyttja garantin.
Varan skulle produceras till det förutsedda
medelpriset, men kvantiteten därav skulle bli betydligt mindre

<3 "K

[-medelpris-]

{+medel-
pris+}

22

1 febr. 1941

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:25:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941i/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free