Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
tema genom idépropagandan och tillvaratagandet av de
lärdomar, som den kommersiella reklamen har givit
under förkrigsåren — eller kanske rättare sagt
mellan-krigsåren — i fråga om påverkan av produktion och
konsumtion, har tydligen varit en angelägen uppgift för
reklammännen: vilja till nya, positiva insatser har
tydligen inte saknats. Därom ger årsboken gott besked.
Den inledes med en klargörande översikt över den
statliga informationsverksamheten i Sverige av sekreterare
Gunnar Unger, som ger en historik över
Informationsstyrelsens tillblivelse, dess nuvarande organisation och
verksamhetsområden. Redaktör Seved Apelqvist
redogör för den preliminära planläggningen av en
ekonomisk och social krispropaganda, som utarbetats av en
specialkommitté inom Reklamförbundet. Bl. a. nedlades
inom denna kommitté ett omfattande arbete på att
utarbeta en systematisering av de arbetsområden, där
denna statliga krispropaganda kunde tänkas bli
påkallad, och dessutom skisserades en analys av själva
propagandaarbetets metodik. I ett omfångsrikt kapitel om
propagandan i krig ger förbundets generalsekreterare
direktör Gustae Rosenberg en översikt över det
vittgående utredningsarbete, som Reklamförbundet vidtagit i
frågan och den kontakt, som på grund därav inleddes
med olika myndigheter. Det utåt synliga uttrycket för
ett samarbete mellan de statliga myndigheterna och
reklamvärlden kom augusti 1940, då inom Statens
Informationsstyrelse ett särskilt reklamråd inrättades,
vilket i november rekonstruerades.
I ett kapitel om radion i kris- och krigstid redogör
dr Sven Wilson i Radiotjänst för radions anpassning till
den rådande krissituationen, vari dess insats speciellt
med hänsyn till de i beredskapstjänst inkallade och till
den allmänna försvarsberedskapen intar en framskjuten
plats. Den kommersiella reklamen ur krissynpunkt
behandlas särskilt av direktör ’Sven Rygaard i ett kapitel
om annonsen under krisperspektiv och av direktör
Harald Rosenberg, som skärskådar skyltfönstret och
affischen. Ett särskilt aktuellt intresse ha årsbokens
tre sista uppsatser, av vilka var och en behandlar någon
av det gångna årets stora propagandakampanjer.
Sålunda redogör direktör Sven O. Blomquist för den
första stora kriskampanjen "Allvartid kräver", som i
praktiken blev ett genombrott för reklamens insatser i den
statliga krispropagandan. Kilowattjakten, till vilken
Svenska Teknologföreningen tog initiativet och
associerade sig med reklammännen, skildras av direktör
Tom Björklund och propagandan för försvarslånet av
direktör Helge Heilborn. Historien om dessa
kampanjers genomförande rymmer åtskilligt av dramatiska
moment bl. a. på grund av den korta tid, som stod till buds
för planläggningen, särskilt vad gäller de båda
förstnämnda kampanjerna. Den utgör i själva verket ett
hedrande vittnesbörd om förmåga till snabb anpassning
inför nya, organisatoriska uppgifter.
Slutligen må nämnas en uppsats av herr Lennart
Söderström om ungdomen och krisen samt kapitlet om
kvinnan, krisen och reklamen av fru Brita Elmquist.
Det är visserligen både riktigt och roligt sagt, att
kvinnan, till vilken en stor del av konsumentreklamen och
idépropagandan givetvis riktar sig, skulle önska en
"whispering barytone" — någon som förstod att anslå
några särskilt för henne tilltalande toner — i reklamens
brusande orkester. Men författarinnans underlåtenhet
att lämna någon som helst orientering rörande det erkän-
nansvärda propaganda- och upplysningsarbete, som
bedrives i kvinnornas egen regi och ytterst utgör deras
eget svar på frågan om kvinnan, krisen och reklamen,
kan inte ens några kvickt formulerade fraser överskyla.
Barbro Hallendorff.
Föreningsmeddelanden
Svenska teknologföreningens avdelning för
Industriell ekonomi och organisation sammanträdde på
föreningens lokal i Stockholm den 16 jan. 1941.
Till sammanträdet hade inbjudits medlemmarna av
Företagsekonomiska diskussionsföreningen.
Efter sedvanligt hälsningsanförande uppmanade
avdelningens ordförande, direktör G. Klemming,
avdelningens medlemmar att aktivt medverka till att
Teknisk tidskrifts fackavdelning för Industriell ekonomi
och organisation, som nu skall utkomma varje månad,
må bliva så värdefull som möjligt för ingenjörerna.
Särskilt önskvärt är det för tidskriften att få artiklar
och notiser över intressanta arbeten ifråga om
rationalisering m. m.; medlemmar, som ej själva ha
tillfälle att utforma dylika, kunna sända in utkast till
fackredaktören, herr Swartling, som gärna åtager sig
att utarbeta dem.
Herr ordföranden meddelade, att generaldirektör
Malm såsom ordförande i den kungliga kommitté, som
tillsats för utredning av undervisningens utveckling
vid de tekniska högskolorna, föreslagit, att
avdelningen skulle tillsätta en kommitté för förberedande av
den del av utredningen, som gäller ämnesområdet
industriell ekonomi och organisation.
I enlighet med styrelsens förslag valdes enhälligt
till ledamöter i ovannämnda kommitté: herr
ordföranden, doktor Ragnar Liljeblad, direktörerna Carl
Sebardt och Harald Erikson samt överingenjörerna Henry
Brahmer, Thure Öberg och Albert Engvall.
Till medlemmar i avdelningen valdes direktör Rolf
Forshell, professor Robert Kristensson samt
civilingenjörerna Kjell Bengtsson, Björn Bergqvist, Töre
Bergström, Sture Funke, Nils Lundqvist och Nils Wannborg.
Till valnämnd för år 1941 omvaldes 1940 års
valnämnd, som består av professor Ragnar Woxén,
sammankallande, direktör Gunnar Aste och
civilingenjörerna Karl Wilhelm Luhr, Rolf Stéenhoff och Carl
Gustaf Brodén.
Doktor Ragnar Liljeblad belyste i sitt
inledningsanförande till diskussionen över ämnet "Principer för
avskrivning å fasta produktionsmedel" den lämpligaste
metoden för bestämning av dels den mest ekonomiska
användningstiden för fasta produktionsmedel och dels
för avskrivningarnas fördelning under
användningstidens olika år för att dessa skola bliva ekonomiskt
likställda.
Sedan herr ordföranden framfört avdelningens tack
till doktor Liljeblad för det värdefulla anförandet,
vidtog en livlig diskussion, vari deltogo professorerna
Velander och Kristensson, förs.te byrådirektör
Wittrock, doktor Sune Carlsson, civilingenjör H. R. Schultz
samt inledaren. (Inledningsanförandet och
diskussionen komma att återgivas i Teknisk tidskrift.)
G. /.
24
1 febr. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
