Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
Människan som produktionsfaktor inom industrien.
Installationsföreläsning den 28 nov. 1940, av professor TARRAS SÄLLFORS.
Ur kroppsansträngningssynpunkt indelar man
människans arbete inom industrien i tre olika
huvudgrupper:
lätt arbete, sådant som fordrar mindre än 100
kg kal. pr timme;
medeltungt arbete, sådant som fordrar 100—180
kg kal. pr timme; och
tungt arbete, sådant som fordrar mer än 180 kg kal.
pr timme.
De undersökningar, som utförts av fysiologer i olika
länder, ha resulterat uti följande värden på energi-
Y r 1
Kg kal.
pr timme
lande. Genom den ökade mekaniseringen och
förbättringen av arbetsmetoderna i övrigt finnes en ständig
tendens att göra dessa arbeten mindre energikrävande.
En frisk människa kan utan att på lång sikt taga
skada till sin kropp normalt utföra ett yttre nyttigt
arbete på sammanlagt 17 000—28 000 kgm under en
8-timmars arbetsdag och en prestation av ungefär
8 kgm per sekund eller omkring 1/9 hk.
Vid en arbetsprestation, som ej är utsträckt över
så lång tidrymd, kunna dock väsentligt mycket högre
effektsiffror uppnås, såsom framgår av fig. 3. Den
högsta effekt, som uppmätts enligt denna tabell, var
1^5 hk, då en person sprang uppför trappor, så fort
Skräddare ..........................................................45
Skrivare (kontorist) ......................................49
Litograf (sittande) ........................................53
Ritare (stående) ............................................73
Bokbindare ...........................! 82
Mekaniker ........................................................92
Skomakare ........................................................77—122
Metallarbetare ................................................137—145
Målare ................................................................143—146
Möbelsnickare ........’................................116—164
Stenhuggare ....................................................286—319
Timmerhuggare ..............................................370—406
Handsömmerska ............................................4— 33
Maskinsömmerska ..........................................24—• 50 Æ
Städhjälp ..........................................................81—157
Tvätterska ........................................................124—214
Arbete Presta tionens varaktighet [-Arbetsprestationen-] {+Arbetspre- stationen+} i kgm per sek. [-Prestations-effekt-] {+Prestations- effekt+} i hk
Bergbestigning och gång
i trappor........... 8 tim. 10,5 0,14
Bärning av last ........ 8 tim’. 11,0 0,15
Stationär cykling....... 3 tim. 13,6 0,18
Vevning för hand ...... 1% tim. 12,5 0,17
D:o .................... 41 min. 13,5 0,18
D:o .................... 15 min. 17,0 0,23
Rodd .................. 7 min. 18,7 0,25
Vevning för hand....... 5 min. 19,5 0,26
D:o .................... 1% min. 27,7 0,37
Dragning .............. 48 sek. 30,0 0,40
Trampning ............. 30 sek. 60,9 0,81
Gång i trappor utan last 4 sek. 101,2 1,35
Gång i trappor med last 4 sek. 95,4 1,27
Fig-, 1.
Energiförbrukningen för själva arbetet i några typiska
yrken.
Fig. 3. Maximiprestationer, som utförts av människan ifråga
om kroppsarbete.
förbrukningen för ett antal
typiska yrken (fig. 1).
I dessa siffror är ej
medräknad den
energimängd, som åtgår för att
hålla kroppens organ i
funktion under arbetstiden
och ej heller den, som
åtgår under fritid (vilken
varierar med en persons
kroppsstorlek m. m. men i
runt tal för en man av
medelstorlek kan sättas till
2 200 kg kal. pr dygn).
Fig. 2 visar en grafisk
framställning av samma
sifferuppgifter som tabellen.
För industriarbetare inom
en viss bransch kunna
givetvis siffror av detta slag
ej ha någon generell
giltighet, utan de äro endast
exempel. Så förekomma
t. e. inom mekaniska
verkstadsindustrien arbeten av
tusentals olika typer på
grund av de tendenser till
specialisering och
uppdelning av arbetsoperationer,
som under de senaste
decennierna gjort sig gäl-
Fig. 2. Energibehov i kg kal. pr timme för några olika yrken, grafiskt framställt.
1 mars 1941
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
