Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
uppsättandet av tre
obelisker.
Den första,
Antonius-obelisken i Rom, restes år
1705 (fig. 4). Bilderna fig.
4—6 ha godhetsfullt ställts
till förfogande av Tekniska
museet. För arbetet
behövdes ca 1 000 man. Allt
skulle ske på en gång.
Pådrivare med piskor
skötte samhörigheten. Längst
till höger på bilden synes
den galge, som ’ väntade
den försumlige. Obeliskens
vikt var ca 110 ton.
Den andra är Cleopatras
nål i London, rest år 1878
(fig. 5). Med tillhjälp av
en hydraulisk anordning
lyftes obelisken i
horisontellt läge till en viss höjd
och fick sedan tippa över runt tyngdpunkten.
Omkring 10 man behövdes för arbetet och obeliskens vikt
var 210 ton.
Den tredje (fig. 6) är ett block till
Vigelandmonu-mentet i Oslo, som restes år 1926 och därvid
transporterades av en hydrauliskt driven anordning, som
lyfte och flyttade den ett steg i taget. 3—5 man
behövdes för arbetat och vikten var 270 ton.
Ansträngande kroppsprestationer, som uppträda
regelbundet inom industrien, äro ej endast dyrbara
för ett företag utan ävenledes föga angenäma för de
arbetare, som utföra dem. Fig. 7 visar en serie
amerikanska annonser för motordrivna truckar, som
särskilt avser att framhålla, hur omänskligt det är att
använda arbetaren som ett lastdjur inom industrien.
Ett gott exempel på ett tungt arbete, som under de
senare åren i många fall mekaniserats, erbjuder
schaktning. Fig. 8 visar en modern grävmaskin,
vilken alltefter grävskopans storlek och markens
beskaffenhet m. m. utför samma arbete som 20—40 man.
När en sådan grävmaskin första gången användes i
Stockholm för omkring 15 år sedan i samband med
ett husbygge, ansåg en kommunisttidning, att denna
maskin borde förbjudas, enär den gjorde 30 man
Fig. 7. Fig. hämtade ur en serie amerikanska annonser för motordrivna truckar.
arbetslösa. En annan tidning anförde då, att om den
ifrågavarande tidningen ansåg det nödvändigt att
skapa ytterligare arbetstillfällen i Stockholm, den
själv borde upphöra att använda Gutenbergs
uppfinning boktryckarkonsten och övergå till att i
likhet med de gamla munkarna för hand utskriva sin
dagliga tidningsupplaga.
Det tyngsta arbetet uti den första figuren över
kaloriförbrukning pr timme är timmerhuggarens. För
vårt land är detta arbete av allra största betydelse,
enär skogen levererar råvaran till våra under normala
tider största exportindustrier, nämligen sågverks-,
pappersmasse- och pappersindustrierna. Skogsbruket
beräknas sysselsätta omkring 200000 arbetare, och
under februari månad, då drivningsarbetet når sitt
maximum, omkring 400 000. En väsentlig del av
dessa arbetare äro sysselsatta med timmerhuggning,
medan övriga arbeta med transporter av virket på
olika sätt inkl. flottning.
Timmerhuggningen har i långliga tider utförts med
primitiva handarbetsmetoder och enkla redskap, såväl
vid fällningen av trädet (fig. 9), som utföres med en
enkel svanssåg, som vid kvistningen (fig. 10), varvid
de ofta tjocka grenarna avhuggas med en vanlig yxa.
Fig. 8. Grävmaskin. Fig. 9. Trädfällning med svanssåg.
1 mars 1941
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
