Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig-. 21. Kontroll med hakmått av ytterdiameter på kullager.
verka sammansatta produkter, såsom mekaniska och
elektriska maskiner av olika slag, kläder, skor etc.
Härvid skola olika arbetsstycken inpassas i varandra
eller hopfogas på olika sätt medelst bindemedel e. d.
Dessa arbeten kunna endast sällan mekaniseras, enär
omdöme fordras och syn, känsel ni. m. När
produktionen sker i tillräckligt stor skala, har tendensen
emellertid blivit att vidtaga en långt gående
uppdelning och specialisering av monteringsoperationerna
vid dessa arbeten. Ett ytterlighetsfall i detta
avseende är den s. k. flytande tillverkningen, som ofta kan
ske med tillhjälp av ett "löpande band". Allt som
oftast ha av personer, som ej äro så väl insatta i
industriella förhållanden, dessa typer av arbeten
tagits till intäkt för en kritik av rationaliseringen.
Man menar, att sådana arbeten ofta bliva så
enformiga för arbetaren, att, de göra denne till en maskin,
som saknar möjligheter att trivas med arbetet. Det
kan därför vara av intresse att litet närmare granska
riktigheten av denna kritik.
Vid dessa liksom vid alla tvångsstyrda arbeten
bestämmes takten ej helt och hållet av arbetaren själv,
enär ett transportband förflyttar arbetsstycket
kontinuerligt från en arbetsoperation till en annan eller
ryckvis mellan arbetsplatserna. Särskilt i Tyskland
ha under senare år omfattande undersökningar
utförts för utrönande av den fysiska och psykiska
ansträngningen i samband med sådana arbeten,
ävensom de optimala arbetsförhållandena vid dessa. De
arbetsfysiologer och psykologer, som studerat dessa
arbeten, ha genom sina omfattande undersökningar
avsett att få klarhet i hur ansträngande ett
tvångsstyrt arbete är i förhållande till ett fritt arbetssätt,
dvs. sådant arbete, där arbetaren själv i alla avseenden
bestämmer takten. De samstämmiga slutsatserna ha
blivit, att vid samma dagsproduktion, då arbetet
utföres dels tvångsstyrt och dels fritt, det tvångsstyrda
arbetet är mindre tröttande för arbetaren såväl ur
fysisk som ur psykisk synpunkt. De ha därjämte
funnit, att felprocenten är lägre vid det tvångsstyrda
än vid det fria arbetet.
Ett exempel på dessa resultat ur docenten H.
Dükers undersökningar visas av fig. 23. Denna
representerar en undersökningsserie, som sträckte sig
över 12 arbetsdagar, Under varannan dag utfördes
fritt arbete och under varannan tvångsstyrt av
försökspersonen ifråga. Den övre heldragna linjen visar
produktionen i antal styck per minut vid tvångsstyrt
arbete, den övre streckade linjen motsvarande
produktion vid fr^tt arbetssätt. I förra fallet var
produktionen omkring 50 % större än i det senare. Av de
två undre linjerna visar den streckade felprocenten
vid fritt arbetssätt och den heldragna felprocenten vid
tvångsstyrt arbete.
Vid samtliga försöksserier av den typ som figuren
visar och vilka gällde arbeten av olika huvudtyper,
framgick det, att trots att arbetsprestationen vid
tvångsstyrt arbete var överlägsen den vid fritt arbete,
såväl kvantitativt som kvalitativt, den förra
arbetsprestationen var mycket mindre ansträngande än deri
senare. Detta framgick såväl objektivt av de
mätningar, som utfördes, som subjektivt enligt det
omdöme, som försökspersonen själv fällde.
Utrymmet medgiver ej att mera detaljerat ingå på
förklaringen härför, utan det skall endast framhållas,
att docent Düker förklarar resultatet bero
huvudsakligen på det olika mått av psykisk energi, som kräves
av arbetaren i ena och i andra fallet. Vid fritt
arbetssätt fordras av arbetaren högre grad av
energi-krävande andlig aktivitet, på grund av att det egna
initiativet skall dirigera arbetet, än vid det
tvångsstyrda. Av detta skäl blir det fria arbetssättet
själsligt mera ansträngande än det tvångsstyrda. Om blott
tidén mellan arbetsstyckena är lämpligt avpassad vid
det tvångsstyrda arbetet och därigenom försätter
arbetaren i den rätta själsliga och kroppsliga rytmen,
kommer denne att känna sig behagligt påverkad av
arbetstakten.
Även om det tvångsstyrda industriarbetet enligt
föregående fordrar en lägre grad av såväl fysisk som
psykisk ansträngning, är det emellertid ej alla
människor, som passa för utförande av sådant, eller över
huvud taget repetitivt och föga omväxlande arbete
inom industrien. För en del människor kommer
sådant arbete att verka så "enformigt", att de i längden
ej trivas därmed. Många psykologer ha vetenskapligt
Fig. 22. Noppning och lagning av ylletyger.
34
1 mars 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
