Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Industrigrupp 1913 1938
Män Kvinnor Minderåriga Hela antalet Män Kvinnor Minderåriga Hela antalet
[-Tusental Tusental Tusental Tusental Tusental Tusental Tusental-]
{+Tusen- tal Tusen- tal Tusen- tal Tusen- tal Tusen- tal Tusen- tal Tusen- tal+} % [-Tusental-] {+Tusen- tal+}
1. Malmbrytning och metallindu-
stri .......................... 95,3 85,5 3,5 3,2 12,2 11,0 110,7 172,2 86,0 9,9 5.0 17,9 9,0 200,1
2. Jord- och stenindustri ........ 37,1 84,1 2,1 4,7 5,0 11.2 44,2 35.1 86,7 2,7 0,7 2,7 6,6 40,5
3. Träindustri .................. 47,8 83,0 0,9 1,5 9,0 15,5 57,7 57,5 89,3 0,9 1,4 6,0 9,3 C4,4
4. Pappersmasse-, pappers- och •
grafisk industri .............. 26,5 71,0 5.6 15,0 5,2 14,0 37,3 46,1 76,6 8,8 15,0 14.9 5,0 8,5 59,9
5. Livsmedelsindustri ........... 21,1 58,6 12,1 33,8 2,7 7,6 35,9 30,9 62.5 30,5 3,5 7,0 49,4
6. Textil- och beklädnadsindustri 6,2 14,1 29,0 66,3 8,6 19,6 43,8 15.6 19,3 55,6 69,1 9,3 11,6 80,5
7. Läder-, hår- och gummivaru-
industri ...................... 5,6 43,8 4,5 35,0 2,7 21,2 12,8 10,7 43,6 10,0 40,6 3,9 15,8 24,6
8. Kemisk-teknisk industri ...... 7,2 50,4 4,7 32,6 2,5 17,0 14,4 9,4 63,9 4.4 28,2 1,2 7.9 15,0
9. Kraft-, belysnings- och vatten-
verk ......................... 4,0 98,8 0,03 0,1 0,05 0,1 4,1 8,3 98,1 0,1 1,1 0,08 0,8 8,5
Summa 250.5 69,4 62,4 17,3 47,9 13,3 360,8 385,8 71,1 L07,4 19,8 49,5 9,1 542,7
Fig. 26. Arbetskraftens sammansättning inom svensk industri ären 1913 och 1938.
produkterna så enhetliga och lika varandra som
möjligt, såsom ifråga om exakta dimensioner och former
på arbetsstyckena.
Fig. 26 visar en sammanställning av arbetarantalet
inom svensk industri gruppvis i enlighet med
Kom-merskollegii industri statistik, uppdelat på män,
kvinnor och minderåriga. Siffrorna gälla enligt
industristatistikens bestämmelser som regel för företag med
minst 10 arbetare. Det framgår härav, att hela
arbetarantalet inom svensk industri vuxit från omkring
360 000 år 1913 till omkring 540 000 år 1938.
Antalet kvinnor har samtidigt vuxit från 62 000 år 1913 till
107 000 år 1938 eller från 17,3, % till 19,8 %. Detta
torde i stort sett bero på den förenkling i
arbetsope-rationerna, som ägt rum, varigenom de blivit mindre
ansträngande ur kroppslig synpunkt, ävensom genom
arbetets specialisering, som resulterat i mindre krav
på yrkesutbildning och yrkesskicklighet.
Då kvinnans avlöning per timme i genomsnitt är
omkring 60 % av mannens, förefinnes ur
produktionsekonomisk synpunkt en strävan att använda kvinnor
för alla sådana arbeten, där detta är möjligt. För
många typer av arbeten är emellertid kvinnan
därjämte överlägsen mannen. Detta är exempelvis fallet
vid sådana arbeten, där små och ofta snabba rörelser
äro förhärskande, såsom inom konfektionsindustrien,
ofta textilindustrien, vissa arbeten inom skoindustrien
etc. Inom textil- och beklädnadsindustrien utgöra
kvinnorna 69,1 % av samtliga arbetare. Men även
inom mekaniska verkstadsindustrien och elektriska
industrien ha kvinnorna under senare år tagits i
anspråk i ökad utsträckning för många
monteringsarbeten, lättare maskinarbeten, avsyningsarbeten o. d.
Fig. 27 visar en kvinnlig arbetare vid S. K. F., som
sköter en maskin för slipning av innerringar till
kullager. För sådana arbeten hade man tidigare endast
män. Inom gruppen malmbrytning och metallindustri
har sålunda kvinnliga arbetarantalet ökat från 3,2 %
år 1913 till 5,0 % år 1938 och hela antalet har stigit
från 3 500 till omkring 10 000.
Antalet minderåriga har endast ökats under
perioden med omkring 2 000 från 47 000 till 49 000, men
den procentuella andelen i hela arbetarantalet har
sjunkit från 13,3, % till 9,1 %. Denna utveckling torde
närmast vara en följd av de bestämmelser, som under
senare år kommit att gälla för minderårigas använd-
flera typer av maskiner, såsom svarvar, slipmaskiner
etc., vilka stanna automatiskt, när arbetsstycket är
färdigbearbetat till vissa dimensioner. Arbetaren
behöver sålunda ej längre ängsligt övervaka maskinen
och själv slå ifrån matningen i ett visst ögonblick
med risk att arbetsstycket blir förstört och måste
kasseras, om han ej är tillräckligt påpasslig. Inom
textilindustrien är ävenledes tendensen densamma.
Automatiska vävstolar stanna själva vid trådbrott i varpen
eller väften (fig. 25) och även skyttelbyte sker
automatiskt. Förr fick vävaren noggrant övervaka en
vävstol och stanna den vid trådbrott för att undvika
fel i väven.
I det föregående ha beskrivits principtyper av
arbeten, där människan är överlägsen maskinen såsom
produktionsfaktor, och där maskinen över huvud taget
ej kan konkurrera med henne på grund av att hennes
mänskliga egenskaper äro nödvändiga för
industriarbetet. Å andra sidan är maskinen överlägsen
människan ej endast, när det gäller kraftprestationer och
snabbhet, utan i allmänhet även när det gäller att få
Fig. 27. Kvinnlig arbetare vid S. K. F., som sköter en
slipmaskin.
36
1 mars 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
