Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
förmögenheten med
uteslutande av alla naturtillgångar.
Man har dessutom i
Amerika gjort ett försök ätt
uppskatta förrådet av
outnyttjade tjänster som de
varaktiga nyttigheterna kunna
lämna. Resultatet av
undersökningen visar att detta
förråd kraftigt ökades under
1920-talet, medan det under
1930-talet var så gott som
oförändrat. Mätt efter
förrådet av outnyttjade tjänster
betyder detta, att den
amerikanska nationen, som efter
världskriget hade kraft nog att återställa ett normalt
framåtskridande, under hela 1930-talet har fått nöja
sig med ett oförändrat realkapital.
Detta betyder att antalet fysiska enheter såsom
antalet hus, antalet maskiner osv. visserligen har vuxit
avsevärt men samtidigt ha enheterna blivit äldre
vilket gör att förrådet av återstående tjänster som de
kunna prestera icke har ökats. Denna föråldring av
landets realkapital är naturligtvis en mycket allvarlig
sak. Undersöker man t. e. hur stor del av hela
real-kapitalet som liar haft en ålder mindre än tio år visar
det sig att detta procenttal för t,. e. hus, andra än
jordbruksfastigheter, var 1930 28 och 1940 endast 8. För
lokomotiv var procenttalet 1930 20, men 1940 endast
6. Man förstår då att den i notisform av oss
återgivna uppgiften att 70 % av den amerikanska
maskinparken är föråldrad, icke är så orimlig som den
kan förefalla. Man förstår också varför de
amerikanska industriföretag, som verkligen ha underhållit sin
utrustning, göra så stort nummer därav i sin
reklam.
Förf. framhåller att uppfinningar och förbättringar
ha fortgått, t. o. m. i ökat tempo, medan den takt i
vilken dessa tekniska framsteg ha materialiserats i
förrådet av varaktiga nyttigheter, har varit vida
långsammare. Det betyder att det amerikanska
realkapi-talets kvalitet är vida lägre än det borde vara, om
det skulle svara mot nuvarande teknik.
Medan nationens förråd av arbetare nu är 10 à 15 %
större än 1929 har dess utrustning med realkapital,
även oavsett föråldringen, sackat efter. Realkapitalet
—torde utnyttjas i ungefär samma utsträckning som
1929, men många millioner arbetare äro sysslolösa.
Ehuru förf. icke framhåller det, är det ju uppenbart
att även det sysslolösa människomaterialet måste
undergå en försämring både genom åldrande och
därigenom att de arbetslösa mer eller mindre ställas
utanför den tekniska utveckling, i den mån som
arbetslösheten har antagit en permanent karaktär. För att
avskaffa arbetslösheten skulle det tydligen krävas en
kraftig ökning av nationens utrustning med
realkapital. En sådan ökning skulle vara till fördel icke blott
för produktionen utan även därför att den skulle
stimulera konsumenternas efterfrågan efter bostäder,
bilar, radioapparater och en mångfald andra varaktiga
nyttigheter.
Märkligt är att det av staten ägda realkapitalet har
ökats under 1930-talet, något som dock uppvägdes av
en motsvarande minskning av realkapitalet på
privata händer. Statens ingripanden ha alltså ej kunnat
Fig. 1. -Nominellt penningvärde. —–– 1926 års penningvärde...... Under
förutsättning av4ij ökning per år (1926 års penningvärde).
tydeise kan man dock endast få en riktig
uppfattning om man tänker sig in i hur det skulle ha
varit om inkomststegringen efter 1929 hade
kunnat fortgå med normal hastighet. Som framgår av
diagrammet borde Förenta staterna med en normal
årsstegring av inkomsten om 4 % ha kunnat öka sin
nationalinkomst till 121 milliarder för 1938.
Skillnaden mellan denna siffra och den faktiska siffran
81 milliarder är 40 milliarder dollar av 1926 års
köpkraft eller 31,C milliarder i 1938 års dollar. I stället
för en inkomst 1938 på 64 milliarder borde detta år
alltså kunnat uppvisa en inkomst av 95,6 milliarder
dollar.
Eftersom Förenta staterna så gott som ständigt ha
haft större export än import dvs. en "gynnsam"
handelsbalans enligt gängse talesätt, kan
råvaruförsörjningen. i den mån den nödvändiggjorde import, ej ha
varit förenad med några -svårigheter. Det skulle
därför naturligtvis ha varit bättre för landet att en
utjämning av handelsbalansen hade skett genom
införsel av nyttiga varor i stället för genom den enorma
import av guld som faktiskt har förekommit. Förf.
anser följaktligen att den oerhörda förlust som den
amerikanska folkhushållningen har drabbats av sedan
1929 icke är, som många tro, något bakslag på grund
av en allt för kraftig högkonjunktur, utan att den
måste bero på organisatoriska fel.
Botemedlet ligger ej i någon omfördelning av
folkinkomsten utan i höjd arbetseffektivitet inom alla
delar av folkhushållningen.
I en senare artikel, "Depressionens realekonomiska
innebörd", som står att läsa fårets jamianhaftë,
besvarar förf. frågan varför det normala
framåtskridandet icke har kunnat vidmakthållas i Förenta staterna.
En i Amerika utförd analys av landets förråd av
"varaktiga nyttigheter" dvs. fastigheter, maskiner
osv., som stå i näringslivets tjänst, eller med andra
ord fast realkapital, visar att detta förråd ökades
starkt under 1910- och 1920-talen. Under det
följande årtiondet däremot har det praktiskt taget ej
undergått några förändringar. Denna analys har gjorts
under den godtyckliga förutsättningen att man med
"varaktiga" nyttigheter skall uppfatta allt sådant som
har mera än tre års varaktighet. Skulle man
medräkna även sådana nyttigheter som ha mindre
varaktighet dvs. verktyg, maskindelar o. d. blir förrådet
givetvis betydligt större. Enligt den amerikanska
analysen skulle de varaktiga nyttigheterna
representera mera än hälften av nationalförmögenheten och
mera än tre fjärdedelar av den producerade national-
52
5 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
