Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
Tabell 2. Vissa länders andelar i den ryska importen av maskiner (exkl. elektr. maskiner).
- Tyskland % U. S. A. % England % Italien % Frankrike % Schweiz % [-Tjeckoslovakien-] {+Tjecko- slovakien+} % Sverige %
1929 ..... 46,6 21,0 9,0 0,5 3,2 1,0 3,5 6,9
1930 ..... 38,0 36,7 7,2 1,2 2,6 0,7 1,1 4,0
1931 :.... 55,1 29,2 9,6 4,1 1,6 0,7 1,2 2,6
1932 ..... 60,0 5,8 18,5 5,6 0,9 0,7 1,7 0,5
1933 ..... 72,3 3,1 9,3 7,3 1,7 0,9 1,4 1,4
1934 ..... 30,0 19,2 16,2 12,8 3,3 4,0 0,6 3,5
1935 ..... 24,8 22,4 16,3 11,9 12,4 4,6 1,7 2,6
1936 ..... 52,6 30,4 3,6 1,2 1,6 2,0 3,3 1,9
19371 (jan. —sept.) ... 54,8 27,1 5,5 0,2 1,0 1,7 1,8 2,3
Motsvarande siffror för endast verktygsmaskiner:
! 1935 ..... 30,o 22,3 25,4 2,6 6,1 9,3 2,0 0,2
1936 ..... 53,3 35,2 4,3 0,4 1,2 2,7 1,8 0,0
19371 (jan.- —sept.) ... 72,1 18,0 3,6 — 0,4 2,1 1,0 —
’ Från och med oktober 1937 innehåller den ryska handelsstatistiken ingen uppdelning samtidigt på länder och
varukategorier.
Tabell 3.
Tyskland % U. S. A. % England V Japan % [-Tjeckoslovakien-] {+Tjecko- slovakien+} %
1935 ....... 18,4 224,1 1,5 22,0 O,0
1936 ....... 25,4 17,2 1,9 45,0 8,0
19371 (jan.—
sept.) ... 55,8 4,9 2,6 34,1 1,0
i Från och med oktober 1937 innehåller den ryska
handelsstatistiken ingen uppdelning samtidigt på länder och
varukategorier.
37 av väsentlig betydelse som leverantörland, med ett
avbrott för åren 1932—33. I motsats till vad
förhållandet var med Tyskland ökades emellertid denna
betydelse år 1938 högst avsevärt. Nämnda år uppgick
den amerikanska maskinexporten till Sovjet till 225,8
mill. rubel, varav 167,8 mill. rubel verktygsmaskiner,
mot en total rysk maskinimport samma år på 380,5
mill. rubel, varav 248,4 mill. rubel verktygsmaskiner.
U. S. A:s position var således 1938 ganska
dominerande och denna förstaplanställning torde- ha
bibehållits även under 1939.
Vid sidan av Tyskland och U. S. A. ha övriga
länder endast spelat en biroll som leverantörer av
maskiner till Sovjet. Det kan emellertid vara skäl att
nämna några ord om Englands och Sveriges betydelse
under förkrigstiden, vad beträffar det förstnämnda
landet mest med hänsyn till utvecklingen efter
krigsutbrottet.
Importen av maskiner från England, som under de
närmast föregående åren starkt sammankrympt,
ökades år 1938 till £ 3,5 mill., vartill bl. a. bidrog den
kredit på £ 10 mill., som England beviljat Sovjet
år 1936. Verkningarna av denna kredit gjorde sig
även märkbara under år 1939.
Sveriges andel av den ryska maskinimporten har
avsevärt avtagit sedan 1929, då den utgjorde icke
mindre än 6,2 %. De närmast följande åren betydde
den minskade andelen icke någon nedgång absolut
sett på grund av den totala ryska maskinimportens
samtidiga stegring, men efter 1932 inträdde även en
sådan. En plan år 1934 att upphjälpa exporten på
Ryssland genom ett lån gick som bekant i stöpet.
Med krigsutbrottet 1939 förändrades
Sovjetunionens handelspolitiska läge radikalt. På grund av
olika omständigheter visade det sig snart omöjligt att
uppehålla de ekonomiska förbindelserna med
Storbritannien. Dels yttrade sig krigets verkningar i
avsevärda transportsvårigheter, dels ledde den
tyskryska pakten till ett ganska kyligt politiskt
förhållande mellan Sovjet och England, som utgjorde en
föga gynnsam atmosfär för handelsutbytet.
I Förenta staterna gjordes stora ryska beställningar
under hösten 1939, men leveranserna hindrades genom
det moraliska embargo, som i samband med det
finskryska kriget lades på den amerikanska exporten till
Ryssland. Detta embargo upphävdes så småningom
för att efterträdas av ett annat lika allvarligt hinder.
De ryska maskininköpen i U. S. A. bestodo som redan
påpekats huvudsakligen av verktygsmaskiner. Vid
den stora amerikanska upprustningen och hjälpen till
England visade sig den amerikanska
verktygsmaskinindustrins begränsade produktionskapacitet utgöra en
verklig "bottle-neck". Att i denna situation
exporten av verktygsmaskiner skulle kunna ökas var ju
uteslutet.
Under sådana omständigheter var det förklarligt att
Sovjet sökte utvidga sina förbindelser med länder,
som voro villiga och i stånd att leverera maskiner,
och med vilka kommunikationerna voro obrutna. Det
var då främst Tyskland men även Sverige, som kom
i fråga.
Hur framtiden kommer att gestalta sig är svårt att
säga. Vad den ryska importmarknaden för maskiner
beträffar kämpa två tendenser med varandra,
nämligen å ena sidan det fortsatta färdigställandet av nya
maskinfabriker och därmed stigande inhemsk
maskinproduktion samt å andra sidan de snabbt växande
maskinbehoven, särskilt av verktygsmaskiner, som
följd av den alltmer intensifierade upprustningen. I
alla händelser synes det finnas goda skäl antaga, att
den sistnämnda faktorn kommer att motverka en
nedgång av maskinimporten för den närmare framtiden
under 1938 års nivå.
Litteratur
Transportförpackning, av sekreterare Knut
Björ-säter, Sveriges allmänna exportförenings förlag, 126
sidor, pris inb. kr. 8: 25.
Denna lilla handbok rymmer inom sitt begränsade ut-
5 april 1941
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
