Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Säkerhetstjänsten vid ett par Norrköpingsindustrier.1
Holmens Textil.
Vid A.-b. Förenade yllefabrikerna i Norrköping
organiserades skyddsarbetet 1931 på initiativ av
yrkesinspektören. Arbetet var till en början lagt så
att bolagets skyddskommitté, bestående av
fabrikschefen och överingenjören samt från arbetaresidan
vissa skyddsombud, sammanträdde varje kvartal.
På detta sätt arbetade man fram till förra året.
Under 1939 hade emellertid olycksfallsfrekvensen
stigit så pass kraftigt att det gav skyddskommitterade
anledning att fråga sig vad orsaken kunde vara.
Visserligen kunde man peka på en mera forcerad drift
med mera övertids- och skiftarbete och flera nybörjare
än normalt, men man kom dock till den slutsatsen att
den största bristen i skyddsarbetets organisation låg
däri att det var för få deltagare i skyddsarbetet från
arbetsledningens sida. Det gällde att även intressera
avdelningscheferna, övriga ingenjörer och förmännen.
Dessutom beslöts det att tillsätta en särskild
säkerhetsingenjör, som sorterar direkt under fabrikschefen,
och som huvudsakligen har att ägna sig åt
säkerhetstjänsten, dess förkovran och utveckling.
1 Referat av föredrag av direktör Töre Wahren, A.-b.
För-nade yllefabriker, och disponent Harald Flaeter, International
Harvester Co., vid Svenska teknologföreningens avd. I samt
Norrköpings polytekniska förenings sammanträde den 16 maj
1941.
Holmens textilavdelning sysselsätter ungefär 2 000
arbetare och omkring 90 avdelningschefer, ingenjörer
och förmän. Verksamheten bedrives vid åtta fabriker,
som ligga spridda i olika delar av staden. Den enda
tänkbara lösningen av säkerhetstjänstens ordnande
ansågs därför vara att ordna med lokala
skyddskommittéer, en för varje fabrik, det hela sammanhållet
av en central skyddskommitté, där varje fabrik borde
vara representerad.
Vid organisationens uppläggande har man gått ut
ifrån att det gällde att skapa ett verkligt samarbete
mellan alla intresserade parter, och att det
följaktligen ej var önskvärt att företagsledningen
framträdde som en magister för arbetarna.
Skyddskommittén har därför fått träda i förgrunden. Som ett
led i dessa strävanden att popularisera skyddsarbetet
hos såväl befäl som arbetare får man se
åtgärden att låta inleda skyddsinstruktionen med ett
par uttalanden av Sveriges arbetsledareförbund och
Svenska textilarbetareförbundets avd. nr 1. I dessa
båda uttalanden understrykes vikten av att
säkerhetsarbetet på allt sätt effektiviseras och att det är
förtjänt av allt stöd från såväl arbetarnas som
arbets-ledarnas sida.
Beträffande samarbetet mellan de olika
funktionärerna är det en detalj som torde förtjäna att
framhållas. Det har befunnits vara det viktigaste ur
organisationssynpunkt, hur just samarbetet mellan
Fig-. 1. Tag hand om nybörjaren!
Fig-. 2. Små sår och fattiga vänner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
