Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
striens uppsving vid denna tidpunkt var den tidens
protektionistiska tullagstiftning, som var så
prohibi-tiv, att en massa varuslag voro importförbjudna.
Detta var fallet med så gott som alla
bomullsvävnader. Däremot var importen av råbomull fri. Dessa
omständigheter gynnade bomullsindustriens
utveckling. Förläggarverksamheten i Sjuhäradsbygden fick
ett enastående uppsving. Förläggarna anskaffade
garn, som utlämnades till de i bygden kringspridda
hemarbetarna, som betalades för den utförda
vävningen. Beredning, färgning och tryckning skedde i
Borås. Omkring mitten av 1800-talet, som får
betraktas som förläggareverksamhetens glanstid,
beräknas antalet hemväverskor inom Sjuhäradsbygden
till flera tusen.
Något senare började i Borås och Sjuhäradsbygden
olika mekaniska väverier att anläggas, och detta blev
upptakten till vävnadsproduktionens
industrialisering.
Till att börja med inriktade man sig
huvudsakligen på bomullsvaror, men snart började man ägna
sitt intresse även åt den fabriksmässiga
tillverkningen av ylle och linnevaror.
Omkring år 1910 är koncentreringen av
vävnadsproduktionen till fabriksmässig drift praktiskt taget
fullt genomförd. Vävningen som hemarbete har
därmed spelat ut sin roll. En dylik utveckling kunde
naturligtvis icke försiggå utan att medföra olika
konsekvenser, icke minst då det gäller sysselsättandet
av arbetskraften.
Lyckligtvis erbjödos snart nya möjligheter till
hemarbete för dem som ej kunde sysselsättas i fabrikerna.
Redan under 1800-talets senaste årtionden började
framställning av trikåvaror att bli föremål för
hemindustri under förlagssystemets organisationsform.
Den gav därmed sysselsättning åt en stor del av
befolkningen. Så småningom utvecklades även denna
industri i viss mån till fabriksmässig stordrift, och
dess roll som förläggare för hemindustri övertogs
sedan till stor del av en annan, tämligen ny
industrigren — konfektionsindustrien.
Den svenska textilindustrien kunde i likhet med
den internationella arbeta och utveckla sig under
ganska lugna produktionsförhållanden ända till långt
fram på 1900-talet. Det förelåg sålunda intet
kategoriskt yttre tvång, som drev textilindustrien in på
förbättrade produktionsformer — driftteknisk eller
kommersiell rationalisering. Lancashires
bomullsindustri erbjuder tvärtom ett talande exempel på den
konservatism, ja rent av ringaktning för
förbättringar, som gjorde sig gällande. Reaktionen kom
emellertid.
Den internationella konkurrensen.
För Europas vidkommande medförde fredsslutet
efter förra världskriget en hel del gränsregleringar,
som kommit att få ett avgörande inflytande på
textilindustriens produktionsförhållanden. Här må som
exempel anföras, att nya stater som Estland och
Tjeckoslovakien kommit i besittning av en industriell
produktionsapparat, avpassad efter tidigare
avsättningsområden och mångfaldigt större än som
behövdes för att täcka den egna konsumtionen.
Produktionsöverskottet kunde till följd av låga arbetslöner
exporteras till priser, som inverkade synnerligen men-
ligt på andra länders konkurrensmöjligheter.
Situationen förvärrades genom uppkomsten av nya
produktionsområden inom länder med speciellt billig
arbetskraft. Det blev därför dessa möjligt att
framgångsrikt konkurrera med de gamla industriländerna
på världsmarknaden. Man fick således bevittna en
kraftig expansion av speciellt bomullsindustrien i
Ryssland, Indien och Kina för att icke tala om Japan,
där expansionen hade ett rent fantastiskt förlopp.
En målmedveten rationalisering blir nödvändig.
Konkurrensen efter förra världskrigets slut har
tvingat textilindustrien även i Sverige till
målmedvetna rationaliseringsåtgärder, av vilka många under
industriens tidigare skeden voro så gott som okända.
Det torde emellertid vara nödvändigt att först som
sist söka definiera innebörden av begreppet
rationalisering. Den har på olika håll och vid olika
tidpunkter givits skiftande betydelse. Den ekonomiska
världskonferensen i Genève antog emellertid en
definition, som löd: ’"Med rationalisering förstås
användandet av sådana tekniska och organisatoriska
metoder, som medföra ett minimum i förluster i fråga om
material och arbete. Rationalisering betyder
vetenskaplig ledning av arbetet, normering av såväl
material som produkter, förenkling av arbetsförfarandet
och förbättring av transport- och
avsättningsmetoder." Man kan därför helt kort säga, att
rationalisering enligt dessa definitioner innebär undvikande
av slöseri ifråga om produktion och distribution.
Det moderna begreppet rationalisering innebär
dock något helt annat, i det att det måste grunda sig
på vetenskapliga arbetsmetoder och forskning.
Vetenskap och forskning göra människan till naturens
herre.
Mången ställer sig allt fortfarande främmande för
vetenskap och forskning. Man har från gånga tider
den inställningen, att de höra mera samman med
universitet och högskolor och att resultaten närmast ha
direkt betydelse för den vetenskapliga utvecklingen
och först i andra hand för den industriella. Likväl
har ingen verkligt betydande förändring i
mänsklighetens liv blivit fullbordad utan hjälp av tekniker
och vetenskapare.
För textilindustriens vidkommande är av särskilt
intresse att erinra att Perkins 1856 fann, att anilin
vid behandling med oxidationsmedel ger en starkt
färgad substans. Denna upptäckt innebar tillkomsten
av det första syntetiska färgämnet mauvein. De
naturliga färgämnenas monopol var därmed brutet.
Våra svenska barrskogars värde har blivit något
helt annat sedan upptäckten av den förbättrade
trä-destillationsmetoden och sedan de olika
uppfinningarna gjorts beträffande framställning av cellulosa ur
trä. Den syntetiska textilfiberframställningen är ett
ypperligt exempel på de senaste årtiondenas
vetenskapliga landvinningar. Kläder av trä är inte längre
en saga utan en verklighet.
Det kan inte nog kraftigt framhållas, att
vetenskap och forskning ha möjliggjort det industriella
framåtskridandet och därvid skapat bröd åt millioner
människor. Ja, t. o. m. bröd i egentlig bemärkelse.
Genom konstgjord gödning och användande av ma-
86
6 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
