Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriell Ekonomi och Organisation
Snoddvinkeln kan också beräknas direkt
ur snodden och garnnumret; vilket särskilt
för de tvinnade garnerna kommer i fråga.
t g 99 =
1 000
d
(6)
där d = ,__________ (mm)
]/n-c-N
t g<p = s
tg<p=s.
2 1
1 000 ]/jiTC ’ ]/~N
3,7 1
1 000 ]/jv
där s är snodden pr m och N meter
garnnummer. Ekv. är grafiskt framställd i fig. 3, Fig. 3.
där man utgår från garnnr N på æ-axeln och
över nedersta strålen, som gäller för
enkelgarn, erhåller en punkt på i/3-axeln
(angivande uttrycket jz • d), vilken med en rät
linje förbindes med punkten för snodden på
skalan yx, varvid snoddvinkeln avskäres på skalan yr
Med hjälp av fig. 3 kan omedelbart jämförelse
göras mellan valda snodder pr m och Barkers tabell.
Fig. 3 har även strålar gällande för 2, 3 och 4-trådiga
tvinngarner, vartill jag skall återkomma längre fram.
Tvinnsnodder.
Det har matematiskt visats, att för en idealfiber
jämnaste tvinngarnet erhålles med en tvinnsnodd, som
för tvåtrådigt garn är hälften av spinnsnodden och
vriden åt motsatt håll. I detta fall erhåller nämligen
den yttersta kantfibern teoretiskt en med tvinngarnets
medellinje parallell riktning. (Jfr "The kinematics
of twists" by H. J. Woods. The Journal of the
Tex-tile Institute, 1933.)
Det verkliga tvinngarnet synes skilja sig, genom
hoppressningen och friktionen mellan de enskilda
trådarna, från idealgarnet på sådant sätt, att en något
högre tvinnsnodd än den teoretiska ger det jämnaste
garnet. Ofta torde som tvinnsnodd användas omkr.
2/3 av spinnsnodden och av motsatt tecken, varvid ett
jämnt garn, med yttersta kantfibern parallell med
garnets mittlinje eftersträvas.
Barker använder i "Woollen and Worsted
Spinning" (1922) uttrycket -j— för samma förhållande vid
\2
2-trådigt garn. Han anger även att tvinnförhållandet
— ger ett "balanserat" garn dvs. ett rakt garn utan
tendens att sno sig åt något håll.
Orsaken till att tvekan kan råda vid vilken
tvinnsnodd man erhåller yttersta kantfibern i enkelgarnet
parallell med medellinjen, och överhuvud vilken
vinkel kantfibern får vid olika tvinnsnodd är, att
enkeltråden vid tvinningen kan sägas bliva tvinnad
även kring sin egen axel.
Skulle så icke vara fallet, skulle kantfibern vid
tvåtrådigt garn bliva parallell med medellinjen vid
samma antal tvinnvarv av motsatt tecken som
spinnsnodden.
Skulle så vara fallet i full utsträckning, vid
glatta idealfibrer, skulle enligt det föregående denna
Sambandet mellan garnnummer n, snoddvinkeln q, resp. yj och
snodden s (i varv/m).
Ekv- ts<p - nw-»-" resp- tey = im"tD
2
där d = - och T> = helixdiametern.
\fit c ■ N
parallellism uppnås vid en tvinnsnodd, som är hälften
av spinnsnodden. Detta innebär, att en tvinnsnodd åt
motsatt håll mot spinnsnodden tvinnar tillbaka
spinnsnodden lika mycket som tvinnsnodden.
Barkers uttryck —— ligger tydligen däremellan.
]/2
Fullt utrett för olika kvaliteter äro dessa
förhållanden icke, men den extra snodd (pos. el. neg.), som
tvinningen bibringar enkeltråden, är ungefär lika med
tvinnsnodden vid mycket lös sådan, och sjunker till
omkring hälften därav vid mycket hård tvinning.
Uttrycket härför, som härletts av Woods lämpar sig
dock mindre väl för praktiskt bruk. Såsom
approximativt värde, med inom vanliga gränser fullt
tillräcklig noggrannhet, torde i stället följande sats kunna
föreslås till praktisk användning:
Vid tvinning av två-trådiga garner kan, för
beräkning av snoddvinkeln för yttersta fibern, enkelgarnets
/ 7 1 T\
spinnsnodd minskas med I - — - ■ — I av tvinnsnodden,
om denna är av motsatt håll, och ökas med hälften
av tvinnsnodden, om denna är riktad åt samma häll,
varvid T är tvinnsnodden.
För beräkning av tvinnsnoddvinkeln användes
sedan samma ekv. 6 som för enkelgarnet, blott med
utbyte av diametern d mot helixdiametern D. Denna
är diametern till den cirkel, som går genom
enkeltrådarnas mittpunkter i ett tvärsnitt av tvinngarnet.
Helixdiametern D för olika antal trådar i
tvinningen framgår av följande tabell.
trådantal
2
3
4
helixdiameter (O)
d
2 d
j/3
d]/ 2
Införes D i stället för d i ekv. (6) och utföres den
numeriska räkningen erhålles följande [ekv. (9)] för
olika trådantal:
6 dec. 1941
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
