Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
räknemaskinen startade 1919 och året därpå släpptes
de första Facit-maskinerna ut i marknaden. Under
de första åren undergick Facit-maskinen ingen mera
djupgående förändring, men 1929 övergick man till
en modell med tiotalsöverföring i kvotregistret, vilket
gjorde bl. a. att man vid avkortad multiplikation direkt
kunde få fram multiplikatorn och slapp att laborera
med mer eller mindre komplicerade komplementtal.
Olika konstruktioner började nu avlösa varandra
på marknaden och 1932 hade man kommit fram till
den första Facit för inställning med tangenter i
stället för med spakar, och två år senare kom den
första elektriska Facit i marknaden.
Utvecklingsarbetet fortsatte emellertid och 1940 släpptes åter en
ny modell ut, vilken utmärkes av bl. a.
helautomatisk division.
 |
| Fig. 3. Multiplikationsmaskin, Facit. |
Utom de här nämnda maskinerna finns det också
räknemaskiner av additionstyp som ha till speciell
uppgift att kontrollera de kontanta medlen särskilt
inom detaljhandeln, de s. k. kassaregistren.
Kassaregister.
Föregångaren till de moderna kassaregistren var
en enkel apparat som uppfanns i Amerika på
1880-talet och med vars hjälp man kunde konstatera hur
många mynt av olika slag som under dagens lopp
lades i en butiks kassalåda. Tidigare hade man som
enda kontroll av de kontanta medlen haft
möjligheten att dagligen följa förändringarna i varulagret, en
möjlighet som kunde praktiskt utnyttjas endast av
mycket få butiksägare.
Sedan ha kontrollmöjligheterna alltmera förbättrats
huvudsakligen genom utvecklingen av de stora
utländska, främst amerikanska fabrikaten. I Sverige
kom någon tillverkning av kassaregister först sent i
gång. Det var Kooperativa förbundet som vid sin
Hugin-fabrik började hopsätta kassaregister av delar
som beställdes hos ett antal andra firmor. Några år
senare, år 1936, tog L. M. Ericsson-koncernen upp
tillverkningen av kassaregister.
Att svensk industri även på detta område har
kunnat med framgång bjuda den utländska
konkurrensen spetsen beror på dess förmåga att åtsadkomma
ett kvalitativt högtstående arbete.
Det som utmärker kassaregistren av L. M.
Ericssons tillverkning är att även de minsta och billigaste
modellerna äro försedda med vissa
utrustningsdetaljer som endast återfinnas i de högre prisklasserna av
utländska fabrikat. Men icke nog därmed, L. M.
Ericssons kassaregister äro dessutom sådana att de
kunna byggas på, allt efter som kundens rörelse
växer eller behovet av en mera differentierad
redovisning ökas. Detta gör att varje kund endast får
den utrustning han behöver, varken mer eller mindre
och slipper betala för detaljer som
standardmaskinerna i regeln äro försedda med, men som han icke
genast behöver. Fabriken har standardiserat
tillverkningen av detaljerna, och en köpare får sin
maskin byggd på beställning efter sina speciella
önskemål. Man skulle kunna säga att L. M. Ericssons
tillverkning framstår i jämförelse med andra fabrikat
som beställningsskrädderi jämfört med konfektion.
Inga utländska maskiner utom de allra dyraste
(5 000 kr. och däröver) äro så konstruerade att man
kan få slutsummorna för dagen tryckta på en
kontrollremsa. Man måste i stället läsa av beloppet och
skriva det för hand, vilket naturligtvis innebär en
felkälla och därmed ett allvarligt osäkerhetsmoment.
En dylik kontrollremsa ingår däremot i samtliga
modeller av L. M. Ericssons tillverkning.
L. M. Ericsson-registret kan vidare förses med ett
räkneverk, som adderar summan av de småposter
som en kund kan köpa under ett besök och det är
naturligtvis en stor fördel för kunden bl. a. i de
fall då en person t. e. skickar ett bud för att sköta
om inköpen. Dylika specificerade kvitton ha tidigare
endast förekommit på de stora och dyrbara,
utländska maskinerna.
|
| Fig. 4. L. M. Ericssons kassaregister. |
Dessutom kan sägas om L. M. Ericsson-registret
att det är så utformat att det inom rimliga gränser
kan anpassas efter de flesta förekommande systemen
för redovisningen inom detaljhandeln.
Bokföringsmaskiner.
En av de mest utpräglade bokföringsmaskiner i
egentlig mening som över huvud taget finnes, är den
som direktör Wilhelm Svensson har givit upphovet
till och som bär namnet Ekonomiregister.
Direktör Svensson, som i hög grad har bidragit till
att utveckla den form av redovisning som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:25:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941i/0132.html
