Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
likhet med bomullsfibern. Skillnaden mellan bark och
märg framträder tydligt, fig. 8. Konsistensen hos
märgen liknar mest skum. Man ser dock tydligt, att
mellanväggarna äro orienterade i en viss riktning, fig. 9.
Man kan icke upptäcka tydliga trådar vare sig hos
konstfibern eller bomullsfibern, och man förmodar
därför, att märgzonens mellanväggar ha en amorf struktur.
Inom kort torde stereoskopiska undersökningar på
dessa fibrer tydligt klarlägga den inre strukturen.
Undersökningarna av metaller enligt
reflexionsmetoden ha alldeles nyss påbörjats och redan givit
en del intressanta resultat. Man får en upplösning,
som är 10 ggr så stor som den med ljusmikroskopet
erhållna. Dessutom blir själva bilden plastisk och
tydlig genom att den erhålles av en elektronstråle,
som träffar objektet under liten vinkel. Upphöjningar
och fördjupningar framträda mycket starkt, vilket i
detta fall underlättar granskningen av strukturen hos
metallytan.
Fig. 10 visar gjutjärn dels i ljusoptisk förstoring
1 000 g<gr, dels i elektronoptisk förstoring ca 8 000
ggr. Gjutjärnet består av perlit med inslag av grafit
och ferrit. Den lamellära strukturen på den
elektronoptiska bilden torde väl vara perlit. De små
molnaktiga bildningar, som förefinnas upptill på bilden,
torde möjligen vara grafit. Vid stark etsning
framträda korngränserna som upphöjda åsar (se fig. 11,
som visar ett prov på vanligt stål).
Aluminium med hög renhet, 99,99 %, har betydligt
avvikande egenskaper från vanligt aluminium av
renhet 99,6 %. Materialet är exempelvis betydligt
mjukare och kan därför lättare bearbetas. Man har bl. a.
utfört kabelmantlar av dylik metall i stället för
bly-mantlar. Poleringen av en metallyta av denna sorts
aluminium kan utföras på tre olika sätt och de så
erhållna polerade ytorna ha undersökts i elektron
mikroskop. Man kunde därvid konstatera, att man
vid två av de ifrågavarande metoderna som gåvo
mindre spegling erhöll en oxidhinna på ytan, vilken
numera borttages genom en särskild efterbehandling,
fig. 12. I motsats mot ljusmikroskopet kunde alltså
orsaken till försämringen i reflexionsförmågan direkt
fastställas.
Bakterierna äro som bekant ganska noggrant
utforskade genom ljusmikroskopiska undersökningar.
Fig. 10. Grått gjutjärn. Bilden t. v. Ljusoptisk förstoring
1 000 ggr. Etsning 40 s. Bilderna t. h. Elektronoptisk
förstoring ung. 8 000 ggr. övre bild. Etsning 2 s. Nedre bild.
Etsning 16 s.
Fig. 11. Stål med 0,14 % C. Bilden t. v. Ljusoptisk förstoring
1 000 ggr. Etsning 80 s. Bilder t. h. Elektronoptisk
förstoring ung. 7 000 ggr. övre bild. Etsning 8 s. Nedre bild.
Etsning 32 s.
Däremot är bakteriernas inre uppbyggnad ej så känd,
därför att dessa detaljer i allmänhet falla utanför
ljusmikroskopets upplösningsförmåga. Det, som
speciellt intresserar forskarna, är de kärnbildningar,
vilka finnas i bakterierna. På fig. 13 framträda kär-
Fig. 9. Cellullfiber. En annan del av samma snitt
som fig. 6. Förstoring 18 000 ggr.
Fig. 12. Aluminium av hög renhet (99,oa %) ytbehandlad för
hög glans enligt särskilt förfarande, övre bilderna.
Ljusoptisk förstoring 1 000 ggr. Nedre bilderna. Elektronoptisk
förstoring 7 200 ggr. T. v. Oxidhinnan ej borttagen.
Reflexionsförmåga 80 %• T- h- Oxidhinnan borttagen.
Reflexionsförmåga 87 %.
12 april 1941
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
