Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
Fig. 16.
vill då sammanfatta hur man arbetar
med dessa mikroskop, så att var och en
vet förutsättningarna. Om man kan
uppslamma eller placera sitt objekt i
tillräckligt tunna skikt på en
kollodium-hinna, kan man urskilja föremål med
storleken under 2 à 3 m/i under
förutsättning att objektet har tillräcklig
täthet. Skall formen hos föremålet
fastställas noggrannare måste det vara
större, t. e. ca 10 m/i för att man skall
kunna igenkänna en triangel, 20 m/i för
att man skall igenkänna en kvadrat
osv. Vanliga organiska föremål, som
ha mindre kontrastverkan, måste ha en
minimistorlek av ca 10 m/i. Om
begränsningsytorna äro skarpa, kan man
bestämma djupet på stereometrisk väg.
Man arbetar f. n. på att åstadkomma preparatsnitt
som äro tillräckligt tunna för att medge
genomlysning, men hittills dock utan resultat. Genom
reflexion mot slipade ytor särskilt på metaller kunna
emellertid dessa ytor avbildas.
Med en upplösning av ungefär 4 mp eller något
mindre ha vi kommit bortåt 2 tiopotenser längre än
med ljusmikroskopet. Den använda strålningens
våglängd är ungefär 5 tiopotenser mindre än ljusets,
varför det alltjämt är långt kvar innan den teoretiskt
största tänkbara upplösningsförmågan är uppnådd.
För mikroskoptekniken gäller det att sträva vidare
emot högre upplösning. Vetenskapsmannen får
givetvis följa med, men han får inte lämna de nyss
erövrade 10-potenserna, han måste först stanna och
genomforska den delen. Detta inses kanske bäst genom
ett exempel. Mellan en liten gran och ett granbarr
är storleksförhållandet två 10-potenser. Om vi
tidigare i ljusmikroskopet hade kunnat se en gran blott
som ett avlångt föremål och nu med det nya
mikroskopets hjälp kan se granens hela uppbyggnad, så
innebure givetvis studiet av uppbyggnaden hos gra-
Partiklar från tobaksrök före och efter intensiv elektronbestrålning
i mikroskopet.
nar i allmänhet redan i och för sig ett väldigt
forskningsområde. Icke förty skulle ett nytt mycket
intressant område öppnas när sedan hjälpmedlen
förbättrades så att även barrens uppbyggnad kunde
studeras. På samma sätt förhåller det sig både med
bakterier, cellbyggnader och molekyler. Med varje
tiopotens, som vi gå ned i mikrokosmos hopa sig
arbetsuppgifterna. Dessa kunna endast lösas med
hjälp av ett stort antal vetenskapsmän, som ha
tillgång till dessa nya mikroskop och tid att ägna sig
åt forskning. Det är att hoppas, att världen skall
bli normal igen, så att elektronmikroskop kunna
produceras i stor skala och vetenskapsmän kunna få
tillfälle att ägna sig åt detta område. Hos Siemens i
Berlin har nu inrättats ett forskningslaboratorium
eller forskarhotell. Tre mikroskop ha ställts upp och
hjälp laboratorier av olika slag ha inrättats där. Dit
få forskare av alla discipliner och från alla håll
komma. Forskarna få ledning i handhavandet av
de nya instrumenten och ha tillfälle att utbyta
erfarenheter. Härigenom utnyttjas de dyrbara
mikroskopen väl till fromma för både teknik och vetenskap.
Industrikommissionens undersökning av tvätteriernas
vattenfråga.
Av ROLF STÉENHOFF.1
Då till statens industrikommissions kännedom
kommit fall, där tvätterier uppgivit sig icke kunna
driva sin rörelse med den fettsyramängd, som
tilldelats dem, och då kommissionen funnit
fettsyraförbrukningar på 20 till 30 g per kg tvättgods icke
alltför ovanliga, ansåg kommissionens kemiska
avdelning, som bland myndigheterna så att säga
representerar tvättmedlens produktionssida, att
tvättmedelssituationen i landet kräver, att man ägnar vida
större uppmärksamhet än hittills åt frågan om
tvättvattnets avhärdning, eller mjukgörande, såsom den
språkligt riktigare termen torde vara. För be-
1 Meddelande lämnat vid sammanträde 1 Föreningen
rationell textiltvätt (RTT) på Ingenjörsvetenskapsakademien den
27 januari 1941.
dömande av de svårigheter tvätterierna i många fall
nu ha att brottas med, och för att om möjligt bistå
dem, har kommissionen sökt att få en bild av hur
tvätterierna i landet arbeta. Detta har skett genom
att frågeformulär utsänts med ledning av de
adressuppgifter, som stodo kommissionen till buds ur olika
källor, såsom sjukhusförteckningar, maskin- och
tvättmedelsfirmornas kundregister etc. Härigenom
har kommissionen sökt att för varje anläggning få
reda på omsättningen, maskinparken,
vattenförbrukningen, vattnets beskaffenhet och eventuella åtgärder
mot hårdhet, samt ■ vidare tvättmetoden och de
använda tvättmedlens art och mängd. Kommissionen
har slutligen begärt att få veta huruvida förändringar
i tvättmetoden vidtagits i samband med tvättmedlens
12 april 1941
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
