Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
omvandlingen /-A1203—>• oc -A1203, vilken med här
använda preparat (y-Äl203-egenskaperna variera
avsevärt med framställningssättet) och
försöksbetingelser sker med för experimenten betydelsefull hastighet
omkring 1 000°, jämför fig. 3.
Vid dessa arbeten, vilka självfallet äro att
uppfatta som orienteringsundersökningar på ett i stor
utsträckning obeträtt område, ha vi även utfört några
försök med glas8, ännu så länge endast med en
kvalitet, "Jena-supremax" av följande analys:
Si02 ....................................58,9
A1203 ..................................23,5
B203 ....................................0,6
Fe2Ö3 ................. 0,5
TiÖ2 ....................................0,1
CaO ....................................5,1
MgO ....................................9,7
BaO ....................................0,2
K20 ....................................0,4
Na20 ..................................1,1
100,1
Av dessa arbeten, som skola innefatta även
reaktionsförsök i pulverblandning med MgO, CaO och SrO, kan
ännu så länge endast meddelas resultat av
adsorp-tionsförsöken, dvs. de ändringar i vätbarhet, som
inträda efter förbehandling vid olika temperaturer med
olika gaser på samma sätt som vid förut beskrivna
undersökningar. Innan resultaten av nämnda
omsättningsförsök föreligga, kan således endast visas
gasbehandlingens inflytande på den rena
ytaktivi-teten och icke på den inre diffusionen. Då
bestämningarna ifråga utfördes genom mätning av
stighöj-den (abs. rent vatten, + 20°) i förbehandlade
glaskapillärer, så innebära dessa försök den fördelen, att
inga rekristallisationseffekter och förändringar i
ytans storlek överlagra och inverka störande.
Även vid dessa försök ha olika gaser använts,
nämligen 02, N;2, S02, C02 och S03, vilka under olika
tider vid temperaturer mellan 200 och 800° fått
inverka, i vissa serier med föregående
vakuumbehandling vid 800°. Då man kunde vänta, att glasets
trans-formationspunkt skulle spela ungefär samma roll som
en omvandlingspunkt i ett kristalliserande ämne,
bestämdes även denna. Dess värde var för glaset
ifråga 520°.
Det visade sig som väntat och även tidigare känt,
att glasets i ett flertal avhandlingar behandlade
lösnings- och adsorptionsförmåga för gaser9 i hög grad
inverkade på vätbarheten. Med eller utan
föregående vakuumbehandling vid 800° konstaterades
också inflytandet av förbehandlingstemperatur i den
använda gasatmosfären, och i samtliga fall erhölls ett
8 Experiment utförda av Knut Olssön och S.
Waldenström.
» Jfr t. e. R. G. Sherwoods, J. Amer. Chem. Soc. 1,0 (1918),
1645; Phys. Rev. 12 (1918), 448 ; G. R. Morey, Properties of
Glass 19S8, 89.
fwm/wwprwi^/ u/ui
Fig. 4.
maximum av förbehandlingseffekt, dvs. genom
galningen ökad vätbarhet i transformationsintervallet,
vilket framgår av fig. 4, där vätningsgraden, uttryckt
i oc eos ©, avsatts på ordinatan och
förbehandlingstemperaturerna liksom tidigare på abscissan. Kurvorna
ha genomgående denna typ med utpräglat maximum,
utom för 02, som redan vid låga
förbehandlingstemperaturer verkar så starkt vätningsaktiverande, att
endast ett flackt maximum uppträder. Syrgas står
således, liksom vid de förut skildrade oxidförsöken,
även i detta oxidiska, ehuru amorfa system i
särklass som aktivator. Likaledes vätningsbefrämjande,
ehuru i varje fall vid lägre temperaturer i mindre
grad, äro N2, SO;2 och C02. Svaveltrioxiden ger
alldeles olikartade kurvor på grund av sin rent kemiska
inverkan på glaset, vilket bland annat också tar sig
uttryck i ökad sprödhet efter behandlingen, särskilt
naturligtvis vid högre förbehandlingstemperaturer.
En gasbehandlingen föregående vakuumbehandling
och därvid inträdande avgasning ändrar icke
kurv-typen, vilket väl beror på, att diffusionen vid
upphettningen i förbehandlingsgasen åtminstone i ytan
ger någorlunda samma glas—gas-förhållande i bägge
fallen, och vid dessa försök spelar detta slag av
yt-störning huvudrollen.
Av resultat, erhållna vid reaktionsförsök med glas
och CaO, MgO eller SrO, må här endast nämnas att
det visat sig, att glasets ringa halt av fuktighet spelar
en enorm roll för dess frittnings- och reaktionsförmåga
samt dess smältningsförlopp. Detta förklarar ett
flertal erfarenheter från glasfabrikationen.
Ehuru som nämnts dessa arbeten ännu endast
befinna sig på ett begynnelsestadium, synas de dock
redan ge vid handen, att både fysikalisk-kemiska och
mekaniska egenskaper hos oxidiska material och
produkter i avsevärd grad variera med arten och graden
av upplöst och adsorberad gas, och det torde icke
minst av tekniska skäl vara önskvärt, att dessa
förhållanden klarläggas genom systematisk
undersökning av viktiga oxidiska eller andra material. Dylika
arbeten äro i gång.
Chalmers tekn. högskola.
Inst. f. kemisk teknologi.
8 nov. 1941
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
