- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Mekanik /
47

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mekanik.

sättas. Därigenom komma arbetstillfällen att skapas
icke blott direkt utan även i andra hand vid
produktionen och distributionen av erforderligt material.
Arbetenas igångsättande i större omfattning kommer
också att verka stimulerande på näringslivet i övrigt,
bl. a. på affärslivet.

Frågan om utnyttjandet på mest ändamålsenliga
sätt av den frigjorda arbetskraften och övriga
produktionsresurser är i nuvarande läge det
dominerande arbetsmarknadsproblemet. Frågor, som röra
anskaffningen av arbetskraft för produktionsområden,
där brist på arbetskraft råder, måste lösas under
aktgivande på nyssnämnda problem. En omflyttning av
arbetskraft försiggår alltjämt och bör på allt sätt
befrämjas. Särskilt med hänsyn till den kraftiga
begränsningen av den framtida byggnadsproduktionen
måste några 10 000-tal arbetare definitivt överföras
till andra arbetsområden. Den offentliga
arbetsförmedlingen, vars drift staten provisoriskt övertagit,
har under ledning av arbetsmarknadskommissionen
och de lokala länsorganen, länsarbetsnämnderna, varit
engagerad i en sådan överflyttning i betydande
omfattning av arbetskraft från det ena området till det
andra. I vissa fall omöjliggöres emellertid denna
procedur på grund därav, att de arbetslösa, som skola
flyttas över, icke äga nödig yrkesfärdighet.
Kommissionen har då måst företaga den nödvändiga
omskolningen. Dylik omskolningsverksamhet har
exempelvis bedrivits och bedrives i viss omfattning
fortfarande då det gäller skogsavverkning. Mera
genomgripande åtgärder ha emellertid vidtagits för
verkstadsindustriens behov. Då denna angelägenhet
borde kunna anses nära beröra avdelningens för
Mekanik fackliga intresseområde, vill jag något närmare
beröra denna omskolning för utbildande av
verkstadsarbetare.

Vid den tidpunkt, då förstärkt försvarsberedskap
anbefalldes i vårt land, arbetade den tunga industrien
under en högkonjunktur. Det gällde nu för
industrien att snabbt inrätta sig så, att den även kunde
tillgodose försvarets krav på tillverkning av
krigsmateriel. Uppgiften försvårades självfallet av
inkallelserna, Brist på arbetskraft uppstod också
därigenom. Denna brist skulle självfallet göra sig
avsevärt starkare gällande i händelse av krig, och
det gällde därför att i tid vidtaga åtgärder för att
även kunna möta en sådan situation. Det låg
naturligtvis i de skilda företagens eget intresse att söka
säkerställa sitt behov av reservarbetskraft, som
kunde fylla luckorna efter de arbetare, som förr eller
senare skulle bliva inkallade till militärtjänst i
händelse av krig. En del industriföretag igångsatte
därför också utbildning av reserver, varvid dessa i
första hand värvades bland de kvinnliga medlemmarna
av de egna arbetarnas familjer. Det stod emellertid
snart klart för verkstadsindustriens organisationer,
att dessa företagens egna åtgärder icke voro
tillräckliga för att kunna tillgodose det behov av
reservarbetskraft som kunde beräknas uppkomma. Det
framstod därför såsom en nödvändig försvarsåtgärd,
att staten lämnade sin medverkan till utbildningen
av reservarbetskraft för krigsindustrien. En plan
härför uppgjordes inom Statens
arbetsmarknadskommission efter överläggningar med representanter för
bland andra arbetsgivare- och
arbetareorganisationerna inom den mekaniska verkstadsindustrien.

Under tiden framträdde en allt starkare tendens
till avmattning inom vissa yrkesområden, framför allt
inom byggnadsverksamheten. Man kunde förutse,
att ett betydande överskott av arbetskraft inom kort
skulle uppstå inom sådana områden.

Som jag nyss nämnde hade brist på arbetskraft
redan gjort sig gällande inom verkstadsindustrien.
Det låg sålunda nära till hands att lägga upp den
planerade utbildningen av arbetskraft för
verkstadsindustrien på sådant sätt} £ltt det redan under den
förstärkta försvarsberedskapen aktuella behovet av
arbetskraft i första hand blev tillgodosett genom
överförande till industrien av arbetskraft från de av
arbetslöshet drabbade yrkesområdena.
Förutsättningen för att så skulle kunna ske, samtidigt som
beredskapssyftet bleve beaktat, var givetvis att
utbild-bildningskurserna anordnades såsom
omskolningskurser för icke krigstjänstskyldiga arbetslösa. Först
sedan det redan aktuella behovet av arbetskraft inom
industrien hade blivit tillgodosett, skulle — i den mån
ett behov därav alltjämt förefanns—-kurserna inriktas
uteslutande på utbildning av reserver, varvid
framför allt kvinnlig arbetskraft borde kunna utnyttjas.

I planerna ingick, att de resurser i fråga om lokaler,
maskiner och undervisningsmateriel, som landets
verkstadsskolor förfogade över, i första hand skulle
utnyttjas för omskolningsverksamheten.
Verkstads-och yrkesskolornas egentliga uppgifter — dels att
genom heldagsundervisning bibringa ungdom en
tämligen omfattande, grundläggande yrkesutbildning,
dels att genom kvällskurser giva äldre arbetare en
kompletterande teoretisk och praktisk utbildning i
deras yrke — fick givetvis icke bliva lidande
därigenom. För att sålunda kunna utnyttja skolornas
verkstäder för denna tvåfaldiga, i vissa fall trefaldiga
arbetsuppgift måste skiftesgång tillgripas.
Undervisningen på skolverkstaden måste då fortgå från
7-tiden på morgonen till 11-tiden på kvällen. Denna
anordning blev också genomförd. Under ena hälften
av dagen disponeras nu verkstaden av ungdomarna i
verkstadsskolan och under den andra hälften av
beredskapskursernas elever. På några orter ha
beredskapskurser ordnats fristående från yrkesskolorna.
Så ha arbetslöshetskommittéerna i Stockholm,
Göteborg, Jönköping, Härnösand och Växjö igångsatt
dylika kurser. I några fall ha industriverkstäder
upplåtits för ändamålet. Det är angeläget, att den
maskinuppsättning, som f. n. eventuellt ej behövs
för produktionen, så vitt möjligt utnyttjas för
utbildningsändamål. Även vid sådana verkstäder, som helt
disponeras av beredskapskurserna, arbetas det i skift
för att den befintliga utrustningen skall bliva fullt
utnyttjad. Det kan ha sitt intresse, att detta torde
vara första gången, som arbetet i våra skolverkstäder
bedrives i två fulla skift.

Den 5 april 1940 beviljade K. maj:t
arbetsmarknadskommissionens framställning beträffande
dispositionen av medel för anordnande av
beredskapskurser för verkstadsindustrien. Den 22 i samma månad
utfärdade kommissionen sina anvisningar för
kursernas organisation och verksamhet jämte bestämmelser
rörande statsbidrag till kursverksamheten. Den 3 maj
igångsattes de första kurserna, och sedan tillkommo
i snabb följd ett antal kurser å skilda orter i landet.

Vid starten gällde det att snabbt — jag erinrar
om situationen i april 1940 — kunna anskaffa ett

17 maj 1941

47

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:25:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941m/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free