- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1941. Mekanik /
71

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mekanik.

överhettaren. Härigenom får
man samtidigt kontroll på
det totala ångtrycket, vilket
givetvis under alla
omständigheter måste övervakas, I
annat fall skulle även vid en
ytterst noggrann reglering
ett obetydligt över- eller
underskott i energitillförseln
kunna ackumuleras till en
otillåten tryckändring.

Känsligheten hos denna
belastningsmätare är av
avgörande betydelse för
regleringsresultatet. Att denna
måste vara osedvanligt hög,
framgår av följande. Antag
att tryckfallet i överhettaren
vid full belastning är 1,5
atm., ett vanligt värde. Vid
25 % belastning har
tryckfallet nedgått till sextondelen,
dvs. till mindre än 0,1 atm.
Detta ringa tryckfall skall
icke endast kunna iakttagas
på instrumentet utan även
mätas med stor noggrannhet,
vilket med andra ord
betyder, att toleransen hos
tryckmätaren icke får vara större
än någon hundradels
atmosfär. Uppgiften löses med en
s. k. kolvmanometer. Som
namnet anger utgöres
mät-organet av en med motvikt
och fjädrar belastad kolv, som
lyftes av ångtrycket. Fig. 1.
Friktionen i packboxen
elimineras genom rotation. En
stor fördel är att
mätprin-cipen utan svårighet
medgiver begränsning av skalan
till det aktuella tryckområdet,
som i detta fall är 28—30 atö.
—■ Det kan nämnas, att en
sådan högkänslig manometer
även visat sig mycket
värdefull vid handreglering, då man
av densamma snabbt och
tydligt kan iakttaga tryckets tendens, dvs. om det är
fallande, konstant eller stigande, och likaså
ändringshastigheten.

Enligt det föregående skola regulatorerna vara så
utförda, att de mot varje belastning tilldela pannan
en viss, bestämd mängd luft resp. bränsle. Om
regleringen skall bliva noggrann, måste tydligen en
mätning av dessa storheter genomföras. Yid
handreglering användes ofta manöverspakarnas ställning
som mått. Av kända skäl ger detta mindre god
noggrannhet och i varje fall olikformig skala. Man får
ett helt annat grepp på eldningen, om man i stället
utgår från objektiva, automatiska mätinstrument.
Förbränningsluften kan mätas i en strypfläns eller
på analogt sätt. Bränsletillförseln karakteriseras av
hastigheten hos kedjerosten eller annat
matningsorgan. Denna kontrolleras med tachometer.

Fig. 4. Driftsdiagram vid anläggning med starkt varierande last (cellulosafabrik),
upptaget vid automatisk reglering.

De på detta sätt uppmätta storheterna, belastning,
luft, och bränsle, jämföras på elektrisk väg i en
Wheatstonebryggkoppling. Överenstämmer
exempelvis den momentana lufttillförseln icke med
belastningen, utsänder regulatorreläet impulser, som
påverka luftfläktens hastighet, varigenom luftmängden
ändras. Regulatorn stannar, så snart den automatiska
luftmätaren indikerar att den begärda luftmängden
erhållits oberoende av om trycket då skulle vara
normalt eller icke.

I detta avseende arbetar regulatorn följaktligen på
samma sätt som en god pannskötare; när han gjort
sin omställning, låter han pannan vara i fred, tills
den ändrade inställningen hinner verka.

Vid en industriångpanna dröjer det en viss tid,
innan luftmängden nått fortfarighetstillstånd. Om
pannan är försedd med kedjerost, kan å andra sidan

21 juni 1941

71

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:25:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1941m/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free