Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
Då ett sådant ämne upptager en kvantitet fukt ur
luften, frigöres ångbildningsvärmet för denna
fuktmängd. Ofta åtföljes fuktupptagningen dessutom av
värmeutveckling (Silica-gel, vattenfri Ca Cl2) eller
värmeupptagning (Ca Cl2+6 H20). Denna
värmeupptagning är dock liten i förhållande till det
frigjorda ångbildningsvärmet, och avfuktningen
resulterar således alltid i en stegrad lufttemperatur.
Fig. 5 återger ett i en amerikansk tidskrift3
publicerat diagram över fuktinnehållet vid olika relativ
luftfuktighet för några skilda fuktuppsugande ämnen.
Sedan den fuktuppsugande substansen upptagit en
viss vattenmängd måste den regenereras, vilket kan
ske genom upphettning med eller utan samtidig
luftcirkulation. Den för vattnets utdrivande teoretiskt
erforderliga värmemängden torde i allmänhet bli av
storleksordningen 0,8 à 1,0 kcal/g vatten. Den
verkliga värmeförbrukningen blir givetvis större och
beroende av regenereringsanordningens utformning och
verkningsgrad.
Värmeförbrukningen växer förhållandevis
obetydligt vid sjunkande luftfuktighet och temperatur. För
rum med låg temperatur och fuktighet samt där en
viss uppvärmning erfordras eller där värmeenergien är
väsentligt billigare än den elektriska energien
ävensom för mycket små behov, då den vattenupptagande
substansen ej regenereras, förefaller denna
avfukt-ningsmetod ha vissa möjligheter att tävla med
kyl-maskinsmetoden.
Huruvida någon avfuktningsanläggning av denna
art med kontinuerlig regenerering kommit till
utförande i vårt land känner jag ej till. I Amerika synas
de emellertid ha fått en viss spridning.
Fig. 63 visar schematiskt anordningen av en
apparat för ett vattenuppsugande ämne, som hela tiden
befinner sig i fast form. Den fuktupptagande bädden
har anordnats i form av en trumma, som långsamt
roterar. Medelst en stillastående vägg delas bädden i
två delar, av vilka den ena regenereras medan den
andra genomströmmas av den fuktiga luften.
Vid användning av ett flytande
fuktupptagnings-medel blir anordningen densamma som för en vanlig
våtluftkylare (dusch, bädd med korta rörbitar,
långsamt roterande, i vätskan delvis nedsänkt
trumma etc.) pius en anordning för vätskans
koncentrering. På grund av svårigheten att ur den torkade
luften borttaga varje spår av avfuktningsmediet, kan
denna anordning i vissa fall vara olämplig
(saltlösning t. ex. åstadkommer röstning).
Fig. 7 visar den enklast
tänkbara anordningen. Den
består helt enkelt av en
tunna med gallerbotten,
fylld med calciumklorid i
bitar, samt en fläkt, som
pressar luften genom
densamma. Den
uppkommande saltlösningen rinner
efter hand som den bildas
ned i den underliggande
behållaren.
Skyddsrum för
civilbefolkningen.
En fråga, som visserligen
i någon mån, faller utan-
OI23456789 10 tim
Beräknad temp. stegring i ett fullsatt bergskyddsrum
Fig. 8.
för ramen för det uppställda ämnet, synes i detta
sammanhang förtjäna att beröras: Hur bli
temperatur-och fuktighetsförhållandena i ett vanligt fullsatt
skyddsrum utan särskilda anordningar för reglering
av dessa förhållanden?
Den värme- och fuktmängd, som under den varma
årstiden kan bortföras genom den normala
luftväxlingen (ca 1,5 m3 per person och timme) blir ganska
ringa. De av människorna avgivna fukt- och
värmemängderna måste därför till största delen
upptagas av rummets väggar, golv och tak. Med
kännedom om dessas beskaffenhet samt om
temperaturförhållandena i omgivningen m. m. är det teoretiskt
möjligt att beräkna hur temperaturen i rummet kommer
att förändra sig.
Fig. 8 visar den på detta sätt ungefärligt beräknade
temperaturstegringen i ett bergskyddsrum dels för
det fall att rummet begränsas enbart av bergytan och
dels för det fall att en hel, fristående byggnad med
väggar, golv och tak i värmehänseende
motsvarande en vägg av 10 cm porösa plattor utförts inuti
bergtunneln. Begynnelsetemperaturen förutsättes
vara omkring 10°. Beräkningen är mycket
approximativ — en noggrann beräkning är besvärlig att
genomföra främst på grund av fukt- ocli
värmeavgivningens variation med temperaturen — och den
avser endast att visa temperaturstegringens
storleksordning för dessa båda ytterlighetsfall. Den övre
kurvans högra del är uppgjord under den teoretiska
förutsättningen att människor under en sådan tid
skulle kunna vistas i denna temperatur samt att
totala värmeavgivningen därvid vore konstant.
Det är tydligt, att det värmeisolerade rummet är
mycket olämpligt som skyddsrum. Det andra
rummet är däremot rätt bra, ehuru
begynnelsetemperaturen där kunde vara några grader högre. Givetvis blir
temperaturen inom ett sådant rum ganska ojämn.
Omedelbart intill bergväggen blir det betydligt
kallare än i rummets mitt. Det är emellertid lättare
att skydda sig mot kyla än mot värme. En hög
temperatur medför även starkare utdunstning och lukt.
Det synes sålunda vara av vikt att dessa
skyddsrum utföras på sådant sätt, att de erhålla stor
värme-kapacitet, så att temperaturen stiger långsamt, samt
att de hållas relativt svala. Där temperaturen kan
befaras bli för hög kan det vara lämpligt att utföra
Fig. 7. Primitiv
fuktabsor-beringsapparat för små,
behov.
21 juni 1941
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
