Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
N-H-Oift<bRA,M.
n- KoNiTwr
27o v-wv/Mm
i^. 2o bo Ao 5o
Fig. 9. Musseldiagram med effekt och fallhöjd som variabler.
Ett utdragande av diagrammen över ett så stort
fallhöjdsområde, som här skett, är mest av
teoretiskt intresse, då så stora variationer i fallhöjd
förekomma endast i undantagsfall. I gränsområdet vid
låga fallhöjder och verkningsgrader äro de värden,
som erhållas ur diagrammen, ej heller fullt
tillförlitliga, då en del förluster här uppstå, till vilka ej
hänsyn kan tagas vid omräkningen och
diagramupprit-ningen.
Inom vida gränser äro emellertid diagrammen
riktiga och lämna fullständiga uppgifter om turbinens
egenskaper. Man ser sålunda, att
toppverkningsgraden håller sig över 87,S % från 2,5 till 3,8 m
och att den erhålles vid ungefär 32,5 mm
ledskene-öppning. Ännu vid 1,85 och 5,9 m ligger verknings-
gradsmaximum över 80 %, och motsvarande
vattenmängder och effekter kunna avläsas. Maximala
vattenförbrukningen och den största uttagbara effekten
finner man även utan vidare. I fig. 9 har läget för
halv belastning inmarkerats med en streckprickad
linje, och efter denna kan man bedöma
verkningsgraden vid lägre belastningar, vilket alltid är av
betydelse.
Sammanfattning.
Det visas, hur man med tillhjälp av olika typer av
diagram kan erhålla en överskådlig bild av en
vattenturbins egenskaper vid varierande varvtal och
fallhöjd. Formler för omräkning och förfaringssättet vid
diagrammens uppritande angivas.
Ång- och vattenmängder genom en strypt ventil.
Av f. d. professor B. A. AFZELIUS.
Förutberäkning av den ångmängd, som strömmar
genom en ventil vid visst tryckfall m. m., kan i vissa
fall vara av värde, men är högeligen tidsödande och
brukar därför sällan företagas, vartill bidrager att
resultatet i regel är osäkert. Första villkoret för ett
något sånär tillfredsställande resultat är, att man
känner ventilmotståndet.
Ventilmotståndet.
Detta är givetvis högeligen växlande med ventilens
och ventilhusets konstruktion samt än mer med
ventilinställningen. I arbetet "Versuche über
Strömungs-arten, Ventilwiderstand und Yentilbelastung" av
professor E. Schrenk, häftet 272 av Forschungsarbeiten
auf dem Gebiete des Ingenieurwesens, 1925, har bland
mycket annat ventilinställningens inverkan varit
föremål för ingående undersökningar. Ehuru försöken
utfördes med vatten, torde de ha någon tillämplighet
på ånga med hänsyn till den allmänna
överensstämmelse, som förefinnes mellan alla fluida ur
friktions-synpunkt i andra fall. Får man anse att Reynoldsska
talet även här är den avgörande faktorn skulle
resultaten, som utfördes med vattenledningsvatten ofta vid
1 meters hastighet pr sekund i ventiltilloppet, vara
w
tillämpliga på 300° ånga vid — oo 15, där w == ång-
■hastigheten i ventiltilloppet i meter pr sekund och
v — ångans specifika volym. Vid ett ångtryck på
10 ata skulle 1 meters vattenhastighet svara mot en
så låg ånghastighet som cirka 4 meter pr sekund.
Vid plana säten, fig. 1, fann Schrenk två
karakteristiska strömningssätt från ventilen, A, vid vilket
hela arean i ventilöppningen, x • d • k, var verksam
98
20 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
