Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 11. Ventilmotstånd, H, vid en tilloppshastighet
av 1 m/sek. enligt Schrenk, Forschungsheft 272.
utan kontraktion och sålunda ventilmotståndet litet,
och B vid vilket kontraktion uppträdde med ökning
av ventilmotståndet.
Vid koniska säten uppträdde sex karakteristiska
strömningssätt. Utom de fem, som framgå av fig. 2,
även ett läge mellan A och B. Schrenk fastställde
nu, när dessa olika strömningssätt uppträdde,
inverkan på tryckfallet från hus med olika diametrar
och höjder, med och utan ansats, a i fig. 3, som även
utfördes negativ, fig. 4, med munstycksformat tillopp
fig. 5, med olika formade ventilkäglor, fig. 6, 7 och 8,
och slutligen med diffusorventiler, fig. 9 och fig. 10.
För ändamålet med denna uppsats torde fig. 11
vara av största intresse, av vilken framgår det totala
motståndet, H. när vattenhastigheten är en meter pr
sekund i ventiltilloppet vid olika stora ventillyfter,
h, angivna i % av ventiltilloppets diameter. Till
jämförelse härmed angives hastighetshöjden H1 vid
en ventilöppning med arean x ■ d- h. I fig. 12
angives nu förhållandet H:H1 = £ dvs. det verkliga
tryckfallet till teoretisk hastighetshöj d i
ventilöppningen. Som synes varierar förhållandet ’C, avsevärt.
Särskilt ligga värdena för det koniska sätet i hus d
mycket avvikande från de övriga. Vid denna mycket
vanliga typ har värdet på H:E1 en mycket
egendomlig form. Lägsta värdet ligger vid h~ 12 % och
utgör cirka 1,6. Därpå stiger det såväl vid ökat
värde på h som vid minskat. Vid dessa blir
H:H1 ungefär 1.88. Vid små lyfthöjder håller sig
detta värde nära konstant så långt försöksvärdena
visa. Dessa utsträcktes vid denna ventil till lägst
4 % lyfthöjd och vid de övriga till lägst 3 %. En
extrapolering av värdena för den koniska ventilen
Fig. 12. Förhållandet H : H\ = J. H = uppmätt
tryckhöjd. H\ = hastighetshöjden i kontraktionsfri
ventillyft-area.
d till lägre lyfthöjder ger £ = konstant oo 1,88 under
det att en extrapolering vid de övriga går mot £ = 1,0
vid lyfthöjden 0, dvs. i närheten av detta värde skulle
man trots kontraktion endast ha hastighetshöjden att
övervinna. Då ventilsätena ha viss, ej obetydlig
bredd, kan man tänka sig diffusorverkan som
förklaring. Emellertid borde samma gälla vid ventil d.
De ovan anförda egendomliga olika strömningssätten
kunna kanske förklara de principiella olikheterna
hos försöksvärdena vid små lyfthöjder.
Vid beräkningar om friktionsmotstånd brukar man
w2
utgå antingen från uttrycket C ■ g— y vid lokala mot-
2 9
l w2
stånd eller från 2–––y vid raka rör dvs. man
d 2 g
mäter såväl de lokala motstånden som motståndet
längs en likformig rörsträcka i hastighetshöjder. I
dessa uttryck äro:
£ och l koefficienter.
w= mediets hastighet, m/sek.
y — „ volymvikt, kg/m3.
I — rörlängden, m.
d — rörets inre diameter, m.
g = jordaccelerationen, 9,81 m/sek2.
De lokala motstånden jämföras ofta med viss, rak
rörlängd som ger samma tryckfall som det lokala,
dvs. man anger en viss rak rörlängd l, mätt i
diametrar, så att l ~ = C.
d
Vid ventiler lägges hastigheten i rör av samma inre
diameter som ventildiametern till grund för beräkning-
100
20 sept. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
