Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
tal bilder och avslutades med filmer från
sticktorv-och maskintorvtillverkningen vid Hästhagen och
fräs-torvtillverkningen i Sösdala.
Förmiddagens förhandlingar avslutades av
disponent Sture André, Strömsnäsbruk, som talade om
sina erfarenheter från Strömsnäs bruk samt om
förutsättningar för olika brytningsmetoder. Talaren
uppehöll sig speciellt vid uppsamlingsmetoderna för
fräs-torven och visade bl. a. en serie bilder över
fräskon-struktioner och uppsamlingsvagnar, som
utexperimenterats vid Strömsnäs bruk.
Efter lunchpausen och avdelningens för Mekanik
årsmötesförhandlingar fortsatte torvmötet med
anförande av’ civilingenjör Rolf Lindström, Borås
wäfveri a.-b. Ing. Lindström, som remplacerade
överingenjör Alex Engblom, berättade om erfarenheter
från första bränslesäsongen pä Rings mosse i
Läng-hem. Där använde man fräsmetoden ungefär så som
den praktiserades vid Sösdala. Då spilltiderna voro
stora under den redan i sig själv korta frästiden hade
arbetsstudier gjorts på mossen, varvid man kommit
till rätt intressanta resultat.
Civilingenjör Gunnar Lindahl, Asea, Västerås,
talade om möjligheter för elektrisk drift vid
torvbrytning, vilket skulle medföra stora fördelar, då man
1) bleve oberoende av utländska drivmedel, 2) fick
en mycket god verkningsgrad, 3) hög driftsäkerhet,
4) en lättskött anläggning med små
underhållskostnader och slutligen även kunde 5) minska risken för
eldsvådor. Därefter visades i både ord och bilder
de många och skiftande möjligheter, som eldriften
erbjuder.
Torvmossarnas transportproblem behandlades även
av direktör Erik Widén i A.-b. Nordströms linbanor,
Stockholm, som påvisade vilken smidighet och
anpassningsförmåga lindrivna decauvillevagnar erbjuda
liksom lindriften överhuvud. I en film, med titeln
"Torvupptagning enligt ingenjör Hjeltes system"
kunde mötesdeltagarna få en uppfattning om
lindriftens praktiska möjligheter.
Civilingenjör Chr. Geijer, Skoghall, och disponent
E. V. Abenius i Statens bränslekommission
redogjorde för vardera ett projekt till torvbrytning, vid vilka
man huvudsakligen kunde använda sig av elektrisk
drivkraft. Inget av projekten hade emellertid till
dags dato kommit till utförande.
Därmed var torvmötets första avdelning,
behandlande frågor om torvens brytning och torkning,
avslutad. Vid den andra avdelningen, som började
omedelbart därpå, behandlades problem i samband
med torvens avvattning, brikettering och kemiska
förädling.
Civilingenjör Torsten Widell,
Ångvärmeinstitu-tet, talade sålunda om en av ingenjör David Berlin
konstruerad försökspress, som provats under
sommarens lopp. Försöksresultat med olika presstryck,
tjocklek och presshastighet visades. Vidare
omnämnde ingenjör Widell en del försök, som av
Ångvärme-institutet utförts med att lufttorka maskinellt
tillverkade torvkulor och visade en del resultat från dessa.
Diplomingenjör Re alf Ottesen, Stockholm, talade
om planering av torvbrikettfabriker och uppehöll sig
därvid speciellt vid värmekraftproblemet i samband
med torkningen och briketteringen.
Professor Lennart Forsén, Kungl, tekniska
högskolan, och fil. dr Tor Hagerman, Statens provnings-
anstalt, redogjorde för var och en på sitt håll drivna
försök med kemikalietillsättning för att underlätta
avvattningen av torven. Försöken ha gjorts i
laboratorieskala och även i halvstor skala.
Det sista föredraget för dagen hölls av direktör
Emil Sieurin. Gas- och koksverkens ekonomiska
förening. Därvid behandlades möjligheter för
framställning av flytande bränsle ur torv, ett problem som
har utretts av Ingeniörsvetenskapsakademiens
kommitté för inhemskt motorbränsle. Talaren gav en
översikt över de möjligheter, som stå tillbuds för
framställning av flytande motorbränslen ur torv och
visade, att den för Sverige sannolikt lämpligaste
metoden är att hydrera de vid pyrolys uppkomna
torv-tj ärorna. Dessutom visade talaren olika metoders
värme- resp. kraftbehov.
Som avslutning på dagens förhandlingar
anordnades, likaledes tillsammans med
Ingeniörsvetenskaps-akademien, middag på Hotell Gillet, I denna deltogo
ett hundratal personer med statsråden Domö och
Gjöres i spetsen.
Torvmötet fortsatte lördagen den 11 oktober med
behandling av programmets sista avdelning,
förbränning och förgasning av torv och torvkoks, under
ordförandeskap av kommerserådet Karl Sidenvall,
Stockholm.
Dagens första föredrag- hölls av professor Henrik
Edenholm, Kungl, tekniska högskolan, och
behandlade allmänna synpunkter på förbränning av torv.
Överingenjör Gustaf Edling, Mellersta och norra
Sveriges ångpanneförening, redogjorde för
erfarenheter från eldning med stycketorv i ångpannor och
visade hurusom man genom smärre ombyggnader och
förändringar kan anpassa eldstaden efter det
gas-rikare och voluminösare bränslet.
Vidare talade disponent André och ingenjör
Lindström om sina erfarenheter med eldning av frästorv.
Disponent André visade en intressant
brännarkon-struktion, i vilken man separerar det grova och det
fina godset i torven. Försök i full skala hade dock
ej ännu hunnit anställas.
Disponent Nils Danielsen, Hällekis, gick i ett
anförande in på cementindustriens
bränsleförsörjningsfråga och de möjligheter, som torven här erbjuder.
Liksom av de båda föregående talarna framgick det
även här, att man mycket väl kan använda torv som
tillsatsbränsle, och att svårigheter först uppkomma,
om man söker elda med enbart torv.
Därefter berörde överingenjör Magnus
Tigerschiöld, Jernkontoret, möjligheterna för att använda
torv inom järnindustrien. Denna har för närvarande
i mycket hög grad ställt in sig för vedeldning, men
det torde ej heller finnas några principiella hinder
för att använda torv.
Vidare redogjorde civilingenjör Widell för en del
försök vid Ångvärmeinstitutet med en av ingenjör
Axel Ohlson uppfunnen virvelbrännare för
smul-formigt bränsle, "Tornado"-brännaren. Sålunda
visades mycket vackra C02-diagram och även en del
fotografier från försöken med brännaren.
Civilingenjör Töre Lundström, Statens
maskin-och redskapsprovningsanstalt, Ultuna, hade därstädes
utfört en del försök med torv och torvkoks som
bränsle i ved- och kolgasgeneratorer med i stort sett
negativt resultat. Det är . speciellt slaggbildningen,
som vållar svårigheter.
122
15 nov. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
