Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
ifrån 10 till 2 à 3 kg/kg. I detta första
avvattnings-skede förefaller det som om vattenavgivningen endast
begränsades av den energimängd, som tillföres torven
genom solstrålningen, och den mängd vattenånga, som
kan bortföras genom luftrörelsen. Om man sedan på
vanligt sätt kupar torven och låter den ligga och torka
vidare, fortsätter torkningen mycket långsammare.
Vattenavgivningen tycks då begränsas av den
hastighet, varmed vattnet kan röra sig i de inre
kapillärvägarna, och av den hastighet, varmed
kolloider-na i torvmassan kunna avge vatten vid torvkakans
yta. Denna del av torkprocessen går alltså mycket
fortare med små torvstycken. Man kan också
iakttaga en tendens att effektivisera
torvbrytningen genom att färdigtorka torven i små bitar,
antingen på mossen genom sol och luft eller genom
forcerad torkning.
Till ytterlighet sönderdelad blir torven vid
fräs-metoden, och hela torkprocessen går då på några
timmar i stället för lika många veckor. Man har
funnit, att fräsmetoden ger bäst avkastning, om man
torkar till 35 à 50 % vatten, dvs. till en fukthalt av
0j5 à 1 kg/kg torrsubstans. Maskintorven får enligt
garantierna inte ha mer än 30 % vatten utan att det
blir avdrag på priset, och för brikettering torkas
fräspulvret ner ytterligare till ungefär 0,1.
Diagrammet ger i all sin enkelhet en övertygande bild av de
ofantliga vattenmängder, som måste bort innan
torven blir nyttig som bränsle.
Det ligger emellertid nära till hands att tänka sig,
att torven åtminstone delvis skulle kunna avvattnas
på mekanisk väg genom utpressning av vatten. Där
stöter man som bekant på den svårigheten, att en
starkt humifierad torv bär sig åt ungefär som såpa i
pressen. Den låter sig helt enkelt icke pressas. En
ung torv med låg humifieringsgrad, som närmar sig
den råa vitmossan till konsistensen, kan däremot
med viss framgång behandlas genom mekanisk
avvattning.
Eldning med fuktig torv.
Hur man än behandlar torven, finns till sist alltid
en del vatten kvar i den, och dessutom bildas en del
0,5
lo
Fukthalt
13 2,0 F
Ångbildningsvärme i
förbränningsvatten
Fig-,
6. Erforderlig bränslemängd för
alstring av 1 Mkcal (eff.).
Fig. 7. Minskning i värmevärde vid olika
rökgastemperatur och fuktighet hos bränsle med
kalorimetriskt värmevärde 5 000 kcal/kg i torrt
tillstånd.
vatten vid förbränningen, som påverkar
värmevärdet. Dessa förhållanden illustreras i fig. 6, som
visar hur många kg av bränslet som gå åt för att
alstra 1 Mkcal. Om man antar torvens kalorimetriska
värmevärde till 5 000 kcal/kg, skulle det gå åt 200
kg ren brännsubstans. På grund av
reaktionsvattnets förångningsvärme blir effektiva värmevärdet
något (ca 320 kcal) lägre än 5 000, och
bränslemängden måste därför ökas till 213 kg. För att förånga
fuktvattnet åtgår ytterligare ett antal kalorier (ca
600 kcal/kg), så att den erforderliga mängden
torrsubstans måste ökas med de vita ytorna i
diagrammet, allt eftersom man har 10 % fukt motsvarande
briketter, 30 % fukt motsvarande maskintorv eller
sticktorv och 50 % fukt motsvarande frästorv.
Härtill kommer emellertid ytterligare en viss halt
obrännbara ämnen, som uppträda som aska. Vid
6 % askhalt uppkommer härigenom en ökning av
bränslevikten, som motsvaras av de svarta ytorna.
Slutligen belastas bränslet av vattenvikten, såsom
den översta vita ytan visar. Briketterna komma
alltså att väga ungefär 260 kg/Mkcal, maskin- och
stick-torven ungefär 330 kg och den 50 %-iga frästorven
något över 500 kg. Diagrammet framhäver mycket
tydligt vilken ofantlig roll ur viktsynpunkt och
därmed även ur fraktsynpunkt som vattenhalten spelar.
Minskningen i värmevärde vid fuktigt bränsle
illustreras av fig. 7, som visar hur stor
värmeförlusten är räknat med utgångspunkt från torvens
effektiva värmevärde vid olika fuktighet F i kg/kg
och vid olika rökgastemperatur. Men det räcker ej
härmed, utan den ökade rökgasmängden per
utvecklad kcal kommer att medföra lägre
förbränningstemperatur i eldstaden och större rökgashastighet.
Härav följer, att värmeavgivningen i pannans värmeytor
[-Värmeförlust-]
{+Värme-
förlust+}
O’
(00°
200*
300*
400’C
[-Rökgas-temp-]
{+Rökgas-
temp+}
20 sept. 1941
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
