Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Re =
c d
Mekanik
»i
varav erhålles
Re?
üe,
= 2,72.
Re
: Reynoldsska talet vid t — 10
Re
Re0
bestämmes en-
bart av vätskans seghetstal och är alltså oberoende av
utgångspunkten för observationerna i övrigt. På detta
sätt kan man för varje modellturbin upprätta diagram,
som visa, hur turbinen förhåller sig vid olika
temperaturer.
Fig. 3 visar som exempel provturbinens verkningsgrad
som funktion av enhetseffekten Nu, dvs. effekten omräk-
N
nad till 1 m fallhöjd, Nu =–––-, vid en vattentempera-
R\JH.
tur av 1° resp. 43° och 18 m fallhöjd. I samma diagram
2 Diagrammen äro omarbetade efter avbildningar i W. u. "VV.
3 Samma gäller även för andra i ett maskineri ingående
element utsatta för luftfriktion, sålunda beträffande
ventilationsförluster vid svänghjul och generatorer.
c = medelhastigheten
d — diametern
v = rt — (den kinematiska viskositeten eller seghets-
y
talet).
Exempel:
== 0°, r)i = 0,000182 kgsek/m2, r, = l,79 • 10_G m2/sek,
f, = 40°, rjt = 0,0000665 „ , Vt = 0,658 • 10-6 „ ,
Sådana variationer kunna ej lämnas obeaktade i de
hydrauliska maskinernas modellteori.
Skovelmotståndet i francis- och propellerturbiner samt
det dimensionslösa kavitationstalet äro beroende av Re
och alltså direkt av vattentemperaturen. Slutligen
ändras även alla genomströmningen bestämmande areor med
temperaturen.
I maskinlaboratoriet vid kungl, universitet i Palermo
har de Gregorio utfört ingående prov med en
peltontur-bin (D = 245 mm, 19 skövlar, n,~ 20,3) vid olika
fallhöjder och vattentemperaturer, varvid särskilt
omsorgsfullt utbildade mätanordningar kommo till användning.
Driftvattnet, som hölls i cirkulation av en pump,
uppvärmdes i en bassäng medelst elektriskt värmemotstånd.
Vattenmängden mättes med
Siemens-Voltman-vattenmä-tare. Manometern, som användes för tryckmätningen,
hade kontrollerats vid olika temperaturer (varvid felet
mellan 0° och 43° befanns vara 1,9—1,2 % vid tryck
mellan 10 och 20 mvp).
Den genom peltonmunstycket utströmmande
vattenmängden ändrades ej märkbart med temperaturen —
mätresultaten ligga inom gränserna för mätnoggrannheten.
Däremot ändrades det vridande momentet M och effekten
N och därmed även verkningsgraden r/ på sådant sätt,
att då vattentemperaturen ökades, så erhölls en med
stigande varvtal tilltagande ökning av effekten resp.
verkningsgraden (fig. I).2 Rusningsvarvtalet ökade även
avsevärt, vilket till stor del måste bero på att luftfriktionen
mot hjulet minskas, då specifika vikten av luften i
tur-binskåpet minskas vid uppvärmningen.
Verkningsgradsökningen härleder alltså till en del från minskningen av
de inre (mekaniska) förlusterna.3
För verkningsgradsändringens bedömande har de
Gregorio uppritat diagram över verkningsgraden r/ vid olika
värden på Reynoldsska talet Re och specifika varvtalet
ns (fig. 2). Såsom oberoende variabel har därvid istället
Re
för det absoluta värdet Re använts förhållandet —— med
Re0
Fig. 3. Förhållandet –1, verkningsgraden»; och procentuella
verkningsgradsändringen som funktion av enhetseffekten Nu
vid 1° och 43° vattentemperatur.
äro även kurvor indragna för verkningsgradens
procentuella ändring och för ändringen av förhållandet
d
(Dx = strålcirkeldiameter, d = stråldiameter).
M. Oledal.
Föreningsmeddelcnd en
Svenska teknologföreningens avdelning för Mekanik
höll sitt ordinarie novembersammanträde tisdagen den
11 november 1941 kl. 19,30 på Statens Hantverksinstitut,
Sandbacksgatan 10, Stockholm. Samtidigt höll
avdelningen för Teknisk undervisning sitt årsmöte. Som
ordförande i avdelningens för Mekanik sammanträde
fungerade tekn. dr Nils Gustafsson. Professor Hjalmar
Dahl och civilingenjör Tom Nordensson valdes att jämte
ordföranden justera dagens protokoll.
Genom anmälan inträdde civilingenjörerna Hans
Metellus och Åke Nobdenström, båda Stockholm, i
avdelningen. Genom inval inträdde direktör Ebik
Eklund, Malmö, och ingenjör Helge Sundberg, Stockholm, i
avdelningen.
Vid sammanträdet bestämdes preliminärt följande
sammanträdesdagar för det kommande arbetsåret:
(tisdagar, med undantag av i oktober, då årsmötet
äger rum på en lördag) 20 januari, 10 februari, 10 mars,
14 april, 12 maj, 8 september, 10 oktober (årsmöte),
10 november och 8 december. Därmed var
avdelningens för Mekanik sammanträde avslutat, varför
ordföranden överlämnade klubban till ordföranden i avdelningen
för Teknisk undervisning, professor Per Geijer.
Härvid avgjordes en del val för det kommande
arbetsåret 1942. Sålunda fick styrelsen för avdelningen för
Teknisk undervisning följande, av valnämnden
föreslagna sammansättning: Ordförande professor Per
Geijer (omval), vice ordförande professor Folke
Odqvist (omval), sekreterare civilingenjör Sten
Luthander (omval), övriga ledamöter ingenjör Einar
Tiian-derz (omval), rektor Axel Nohdhult (omval), professor
Georg Wästlund (nyval) och docent Stig Ekelöf
(nyval). Till klubbmästare omvaldes arkitekt G unn ak
HeijVibübger. Representanter i föreningsstyrelsen,
ordinarie ledamöter: professor Folke Odqvist (omval) och
undervisningsrådet Ryno Lundquist (omval), suppleant
professor Georg Wästlund (nyval). Till representant
i föreningens biblioteksnämnd omvaldes bibliotekarien
Hilda Lindstedt. Avdelningens valnämnd, som under
20 sept. 1941
135
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
