Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
SKEPPSBYGGNADSKONST och FLYGTEKNIK
Redaktör: NILS J. LJUNGZELL
HÄFTE 1 utgiven av svenska teknologföreningen 18 JAN. 1941
INNEHÅLL: Konstruktion och praktiskt utförande av svetsade fartyg. II. Praktiskt utförande, av
varvsingenjör Rob. Fredrikson. — Lastluckor på fartyg, och en del därmed sammanhängande frågor, av
civilingenjör Nils J. Ljungzell. — Litteratur. — Meddelande.
Konstruktion och praktiskt utföran de av
svetsade fartyg.
2. Praktiskt utförande.
Av varvsingenjör ROB. FREDRIKSON, Malmö.
(Forts. fr. sid. 113, 1940)
Innan några detaljer från montaget av svetsade
fartyg visas, skall helt kort beröras spörsmålet om ett
varv med kranlyftmöjligheter av gängse storlek här
i Sverige, ca 3 à 5 ton per krän, är i stånd att bygga
svetsade fartyg med ekonomiskt utbyte. Frågan
beröres av den orsak, att man mycket ofta finner
uppgifter i litteraturen, att svetsning av fartyg förutsätta
kranar vid bäddarna på 30 à 50 tons kapacitet. Man
utgår från att det är nödvändigt att samla stora
enheter på marken och där svetsa dem med erforderlig
kantring av bitarna för att möjliggöra enbart
horisontal svetsning. Ombordsvetsningen skulle alltså i
möjligaste mån reduceras. På basis av våra erfarenheter
kan påstås att en ytterligare ökad kapitalinvestering
i form av fullständig ombyggnad av varvet med stora
kranar etc. är alldeles onödig, ja måhända bleve
oekonomisk, om den göres blott för att taga sikte på
svetsningen och monteringen av stora enheter. Det har
nämligen visat sig att samlingen och svetsningen av
sådana delar av fartyget som dubbla bottnen,
maskin-fundamenten etc. faktiskt blir både billigare och
bättre, om den utföres direkt på fartyget, än om
motsvarande delar först samlas och svetsas i verkstaden för
att sedan bringas ombord. Att samla och svetsa
skott, vägande tjogtals ton på svetsplan binder så
stora ytor, att varvsområdet måste ökas betydligt i
stället för att låta de monteringsdetaljer, varav
skottet består, i lämpliga storlekar monteras på den plats,
som likafullt tages i anspråk av fartyget på bädden.
Undersökes merkostnaden, som uppstår genom själva
ombordsvetsningen genom att det arbetas med
mindre monteringsenheter, säg 8 ton, i stället för stora
sådana, säg 30 ton, så erhålles till resultat, att denna
merkostnad är så pass liten, att den på intet sätt
motiverar en ombyggnad av hela varvsanläggningen med
stora kranar, montageplatser etc. I en del fall
kompenseras merkostnaden av den ökade
ombordsvetsningen genom billigare montagearbete av de smärre
enheterna. Exaktheten enligt ritning av den färdiga
produkten reduceras icke — snarare ökas — genom
arrangementet med korrekt tillarbetade smärre
montageenheter. Enligt vår uppfattning utgöra alltså
stora bäddkranar icke något villkor för att
genomföra byggandet av svetsade fartyg ekonomiskt.
Byggandet av ett tankfartyg av vår nuvarande
konstruktion sker i följande etapper:
1) Utläggning av den plana bottenbordläggningen
och svetsning av densamma.
2) Resning av centertankarna på
bottenbordläggningen inkl. vägare i toppen av tankarna.
3) Hängning av vebbar och skott i sidotankarna.
4) Samling av dubbla bottnen, tanktak,
maskinbäddar och akterskepp.
5) Samling av förskepp.
6) Montering av huvuddäck.
7) Hängning av sidobordläggning.
8) Montering av överbyggnader och däckshus.
I tidsavseende kunna några av de senast nämnda
byggnadsskedena utföras samtidigt. Den totala
byggnadstiden från köl sträckning till avlöpning utgör
normalt 6 månader.
Några bilder skola visas av dessa byggnadsskeden.
Fig. 7 är tagen invändigt i en centertank. Man ser
fartygsbottnen med sina longitudinaler och
bottenveb-bar. Tvärskeppsskottet, stagat av sina profiler och
vebbar, stöter mot långskeppsskotten. Montaget av
dessa centertankar sker stråkvis, och vi börja alltid
midskepps väsentligast av den orsaken, att ett gäng
kan arbeta föröver, och ett gäng akteröver. Så fort
som det första stråket i samtliga tankar rests,
placeras vebbarna på sina platser, och nästa stråk
monteras. I hörnen mellan tvärskepps- och
långskeppsstråken begagnas samlingsklipps för att hålla varje
plåt med sina på svetsningsplan fastsvetsade stag på
plats. Svårigheten ifråga om resningen av
centertankarna ligger däri att varje monteringsenhet, dvs.
plåtarna med sina stag, vebbarna, longitudinalerna i
bottnen och vebbarna i toppen skola passa precis
tillsammans, så att riktiga öppningar erhållas mellan
plåtkanterna, respektive god anliggning på de ställen,
där stag och plåtar skola stöta stumt mot varandra.
Noggrannhet i utförandet och kännedom om krymp-
18 jan. 1941
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
