Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
3FMAItS3ASOHD3FHAH33ASOH
1936 1937 rass 193:
Hedelvaftenylan i Ystad, beräknad såsom medeltal av månadsmedeltalen får ären 1921-1939, ligger 399,i cm under mareografens index.
Skalans O-punkt är belägen 399,0 cm under Index.
Index ligger o * 3991 m i Sveriges precisronsnivelleringssyslem 1900
Fig. 2. Månadsmedelvatten stånd vid Ystad 1921—39.
Bland övriga grundare områden märkas vattnen
utanför södra Skåne och Bornholm, i Pommerska
bukten samt kring de danska öarna. Den östligaste
delen av Finska viken är mycket grund liksom även
Bottenvikens nordostligaste del. Mellan Sverige och
Finland löpa höjdryggar i sjöbottnen, där
vattendjupet är mindre än 50 m, dels söder om Ålands hav,
dels över Norra Kvarken. Det är över ovannämnda
grundare partier som vattenytans av vinden
framkallade lutning blir störst.
Medeldjupet för Östersjöbäckenet och dess olika
delområden uppgår till ungefär följande värden:
m
Hela östersjöbäckenet.............. 60
Östersjön (söder om Åland) ....... 65
Bottenhavet (mellan Norra Kvarken
och Åland) ...................... 65
Bottenviken (N om Norra Kvarken) 45
Finska viken ...................... 40
Vattenståndsvariationernas orsaker.
Bortsett från de hastiga vattenståndsfluktuationer
som uppstå till följd av de vanliga, fortskridande
vågorna och dyningarna med kort våglängd, bero
vattenståndsvariationerna i Östersjöbäckenet i
huvudsak på följande omständigheter:
1. Ebb och flod.
2. Från Kattegatt genom Bälten och Öresund
fortplantade impulser av olika slag.
3. Seicher eller andra, liknande, relativt
långsamma vågrörelser.
4. Avrinning från vattendrag, som utmynna i
Östers j öbäckenet.
5. Nederbörd över och avdunstning från sjöytan.
6. Yattenutbyte mellan Kattegatt och Östersjön.
7. Lufttrycksvariationer.
8. Vindar.
En del av ovanstående faktorer stå givetvis i ett
inbördes orsaksförhållande.
Vattenståndsvariationerna
kunna indelas i relativt
långvariga och relativt
kortvariga. Bland de förra äro
variationerna med året som
period särskilt
framträdande. Bland de senare märkas
de som omfatta en tidrymd
av några timmar eller några
dagar. Då de kortvariga
och långvariga variationerna
äro sammanlagrade, kan
man studera de bägge slagen
var för sig och sedan addera
deras effekt.
De långvariga
variationerna bero i hög grad på under
olika årstider förhärskande
lufttryck och. vindar samt
på därav betingade
vattenstånd i Kattegatt, men de
sammanhänga även med
avrinning, nederbörd och
avdunstning.
Kortvariga variationer
kunna uppkomma .på grund av
samtliga i ovanstående
sammanställning angivna orsaker. Såsom inledningsvis
angivits och senare kommer att påvisas, äro de av
vindarna förorsakade vattenståndsvariationerna störst.
Långvariga vattenståndsvariationer.
De långvariga vattenståndsvariationerna angivas
lämpligen medelst månadsmedelvattenstånden. Dessa
Fig. 3. Medeltal av månadsmedelvattenstånden 1921—39 vid
Varberg, Ystad och Landsort.
18
22 febr. 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
