Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST SAMT HUSBYGGNADSTEKNIK
O X
Storheten som funktion av , återges i dia-
1o b
grammet, för att man skall kunna bedöma, huruvida
konstruktionen själv tål den ojämna
tryckfördelningen mot marken.
Storheten " kan uppfattas som en funktion av
x l
antingen — eller i (let senare fallet erhålles den
b b
största glidytan i ett givet lastfall. Samtliga
glidytors öppningsvinkel är 133°34’. I vissa fall kan det
vara av intresse att upprita den största glidytan,
t. e. när markens skärhållfasthet avtar nedåt.
Fig. 4. Bro på genomgående platta. Sidovy.
Exempel. En väg korsar ett vattendrag på en bro,
som skall grundläggas på en genomgående platta
(fig. 4). Marken består av lera med volymvikten 1,6.
Plattans utsträckning är i vägens längdled 4,0 m och
i vägens tvärled 12,0 m. Plattans underkant ligger
0,;5 m under vattendragets botten. Det
genomsnittliga vertikaltrycket under plattan är 6,8 t/m2, varvid
ingen hänsyn tagits till vattnets upptryck. (Vattnet
har ju i detta fall ingen inverkan på stabiliteten.)
Kohesionen i den del av glidytorna vilken ligger
över plattans underkant försummas, vilket ger
resultat på säkra sidan. Man erhåller
qmei = 6,8 — 0,5 • 1,6 = 6,0 t/m2
l 6,o
b = iTo=
Erforderlig kohesion hos leran är således enligt fig. 3
k — 0,125 • 6,0 = 0,75 t/m2.
Detta är endast ’ • 100 = 69 % av den kohesion
0,181
som skulle erfordras, om trycket under plattan vore
jämnt fördelat. Under plattans kant är
vertikaltrycket därvid
0’75 / 4/2
ocli under dess mitt
. 0,75 ,
<h = 1,85- - = 7,65 t/m2.
Utredningar
Vägtrafikräkningen 1040 6/12—8/12. I TT vv 1941
h 2 s 31 redogjordes för resultatet av trafikräkningen
1940 18/10—20/10. Enligt rapport 1941 12/2 från
vägtrafikinspektör Ragnar von Segebaden föreligger
nu resultatet av decemberräkningen. Ur densamma
meddelas följande.
Vid tidpunkten för ifrågavarande räkning hade
utöver militärväsendets fordon endast omkring 11 000
bensindrivna automobiler trafiktillstånd. Antalet
inregistrerade gengasbilar var omkring 23 000 st.
För hela landet uppgick trafiken med motorfordon
till i medeltal 41 % av 1936 års siffror. Motsvarande
värden vid sommar- och hösträkningarna voro 31
resp. 35 %. Detta innebär, att, ehuru trafiken under
sista halvåret 1940 oavbrutet minskat, har dock den
säsongmässiga trafiknedgången mot vintern varit
väsentligt mindre än normalt. Om man undantager
Norrbottens län, där trafiken med bensindrivna bilar
varit påfallande stor, och Jämtlands län med
procentsiffran 2 3, har trafiken inom hela landet varit
mycket jämn.
Gengasdriften dominerar numera trafiken på
landsbygdens allmänna vägar. I medeltal för hela landet
utgjorde de gengasdrivna fordonen 91 % av den
räknade motorfordonstrafiken. Högsta procentsiffrorna
visa Stockholms och Kristianstads län med 9 7 resp.
96 %, och i icke mindre än 8 st. län uppgingo de
gengasdrivna fordonen till 95 %.
Cykeltrafiken visar, förklarligt nog på grund av
årstiden, mycket varierande procentsiffror. Högst
ligga Gotlands och Örebro län med 29 7 resp. 276 %
och lägst Jämtlands. län med 47 %. Medeltalet för
hela landet, 170 % av 1936 års trafik, är något lägre
än vid hösträkningen, då det uppgick till 183 %.
Hästtrafiken hade under år 1940, liksom under
normala år, sitt maximum under hösten, men jämfört
med år 1936 var dock hästtrafiken förhållandevis
större under decemberräkningen. Procentsiffran för
hela landet uppgick då till 115 % mot 104 % vid
hösträkningen.
Trafiken med gengasbilar har icke ökat i samma
takt som antalet dylika bilar. Tydligen hava
vinterförhållandena något dämpat möjligheten av bilarnas
nyttjande.
R S
Väg- och gatustudier. Länsarkitekt Manne
Carlman, Kristianstad, har med ett KTH-stipendium
företagit en resa till Danmark, Tyskland, Schweiz, Italien,
Frankrike, England, Belgien och Holland för studier av
stadsplanefrågor, huvudsakligen genomfarts- och
förbileder, huvudgator och rekreationsplatser för olika
åldrar. Iakttagelserna ha framlagts i en mönstergill
berättelse (32 X 25 cm, 88 s., 144 foton).
Inledningsvis konstaterar förf. att undervisningen i
Stockholm i stadsplanelära ej är tillfredsställande,
särskilt på det ekonomiska området, och i vetenskapligt
avseende ej når upp till övrig teknisk undervisning.
När man iakttager, vilken omsorg förf. nedlagt på
utarbetandet av denna rapport beklagas, att det ej finnes
någon fond för tryckning av goda reseberättelser. Man
kan åtminstone hoppas på en helaftonskväll i väg- och
vattenbyggnadsavdelningen.
R S
Föreningar
Svenska teknologföreningens avdelning för väg- och
vattenbyggnadskonst hade måndagen den 13 januari
1941 ordinarie sammanträde på föreningens lokal under
ordförandeskap av kapten T. Lindblad.
Sammanträdet, som var besökt av ett 80-tal personer,
öppnades av ordföranden med följande hälsningstal:
"Då jag önskar alla välkomna till första sammanträdet
arbetsåret 1941, vill jag uttrycka den förhoppningen att
vår förening även detta år skall kunna fylla sin uppgift,
29 mars 1941
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
