Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
1 maj 1936 på initiativ av ett antal intresserade
personer. Stockholms handelskammare har auktoriserat
institutet genom att fastställa stadgar och
värderingstaxa samt utse ordförande och revisorer.
Institutet består f. n. av ordförande, f. d.
häradshövding Knut Dahlberg, och 14 ledamöter, och enligt
arbetsordningen skall varje värdering utföras av minst
två ledamöter. I inledningen till sin nu utgivna första
årsbok konstaterar institutet, att "i Sverige utgör
fastighetsförvaltningen en av landets största
affärsbranscher. Då till grund för varje köp och belåning
av fastighet bör finnas en värdering, är det uppenbart,
vilken stor betydelse fastighetsvärderingarna hava".
För att kunna fullfölja sin uppgift med bästa resultat
har institutets verksamhet hittills huvudsakligen
ägnats åt utredningar av vissa för fastighetsvärdering
betydelsefulla frågor, bl. a. genom statistisk
bearbetning och analys av tillgängliga data. Resultatet av
dessa utredningar är t. e. en lagfartsliggare,
omfattande alla fastighetsköp i Stockholm under de senaste
2 7 åren, och en tomtpriskarta över den inre staden,
vilken karta medger överblick över tomtmarksvärdets
förändringar under de senaste 17 åren. Institutet
utger sedan början av 1939 månadsrapporter över
fastighetsmarknaden inkl. uppgift om väckt förslag
till ändring i gällande stadsplan samt dessa ärendens
vidare handläggning.
Årsboken innehåller ett antal uppsatser, som
tydligen delvis utgöra resultatet av det förberedande
undersökningsarbetet angående fastighetsmarknaden.
Första kapitlet "Allmänna synpunkter på
fastighetsvärdering" får väl närmast fattas som en maning tiil
fastighetsfolk att inte underskatta betydelsen av
värderingsmän, som kunna överblicka flertalet
faktorer, vilka påverka fastighetsmarknaden, såsom
stadsplanebestämmelser, läge, tomtform, grundförhållanden
m. m. byggnadstekniskt samt bostadstillgång,
konjunkturer, ränteläge osv. I uppsatsen
"Fastighetsbeståndets uppdelning på olika ägarekategorier"
konstateras att ca 60 % av totala antalet fastigheter i den
inre staden tillhöra den kategori som är föremål för
fastighetshandel. Taxeringsvärdet för 7 9 59
fastigheter i den inre staden uppgick vid årsskiftet 1939/40
till 4,75 milliarder kronor. Enskilda personer och
dödsbon svarade för 41,4 % av antalet och 31,3 % av
taxeringsvärdet. Därefter följer kategorien
"fastighetsbolag, aktiebolag och andra bolag" med 17,i %
resp. 23,9 :%.
"Omsättningen på fastighetsmarknaden 1866—
1939" visar att fastighetshandeln ökat vid perioder
av livlig byggnadsverksamhet eller stor hyresstegring
samt att dessa perioder vanligen efterföljts av en
ökning av de exekutiva försäljningarna. Saluvärdet
av lagfarna fastighetsköp har årligen uppgått till i
medeltal 10 % av det totala taxeringsvärdet för
beskattningsbara fastigheter.
"Fastighetsmarknaden 1939" har ägnats ett helt
kapitel, som verkligen är värt ett studium av alla
som syssla såväl med husbyggnad som med mark- och
fastighetsaffärer. Man får här bl. a. uppgift om olika
ägarekategoriers andel i köp och försäljning av
fastigheter. Exploateringen av Stockholms sjukhems
område på Kungsholmen har medfört tomtpriser,
motsvarande 123 kr/m2 våningsyta, medan ett parti av
Ladugårdsgärde inbringat 100 kr och Bergsund 86 kr.
Sistnämnda höga pris för detta område har sin grund
i markvärdesstegring efter Västerbrons tillkomst.
Ka-pitaliseringsprocenten för olika fastighetsköp har
ingående studerats och visar sig ligga mellan 5,9 % för
affärsfastigheter på Nedre Norrmalm och 8,8 % för
omoderna hyreshus i Gamla staden.
Bostadsproduktion, folkökning och
bostadskonsumtion i Stockholm under åren 1930—40 är föremål för
en ingående behandling, och till sist förekommer ett
kapitel om gatutrafiken i Stockholms centrala delar
med diagram och tabeller, vilka torde vara välkända
från alla diskussioner om stadsplan för Nedre
Norrmalm. Årsboken avslutas med ett förslag till
nomenklatur för fastighetsvärdering, ett område likt
åtskilliga andra dylika inom tekniken, där stort behov
av klara begreppsdefinitioner och enhetlighet
föreligger.
Magnus Smedberg.
Neutralitet. För att få en så allsidig bild som
möjligt av den byggnadstekniska litteraturen tillskrev
jag tidskriftsnämnden 1939 27/10 med anhållan att
inleda underhandlingar med bokförlag i vissa länder.
Då ännu ej svar ingått har det ansetts nödvändigt att
tillskriva de tekniska föreningarna i de nordiska
rikena samt Sveriges beskickningar och
generalkonsulat i länder med engelskt, franskt, holländskt,
italienskt, portugisiskt och tyskt språk. Alla ha
omedelbart svarat och satt oss i förbindelse med de
förnämsta bokförlagen med byggnadsteknisk litteratur.
Så länge politikerna äro sysselsatta med
"mänsklighetens hygien", har det sina svårigheter att få hit
trycksakerna, men huru nödvändigt det är med en
större omväxling i den utländska facklitteraturen
framgår av följande statistik över bokanmälningarna
1939—40.
... , bokanmälningar
st
Tyska riket ......................44
Sverige ..............................4 3
Danmark ..........................6
Norge ................................3
Finland ............................2
Förenta staterna ..............2
Belgien ..............................1
Brasilien ..........................1
Schweiz ............................1
103
R S
Torrläggning’ och bevattning, av Olof Fkedholm och
Sverker Nilsson, 26,5X18 cm, XI + 420 s, 48 tab,
18 ritblad, 260 + 8 bilder, Bonniers, Sthlm 1941,
h 28 kr, b 32 kr.
På det skönlitterära området är Bonniers
verksamhet av skiftande beskaffenhet, men på det tekniska
måste man skänka firman erkännande för god
hållning. Det senaste vittnesbördet härom är det stora
verk om odlingsteknik, ingående i serien "svenska
jordbrukets bok", som härmed anmäles.
Författarna ha delat uppgifterna så, att Fredholm
behandlar "vattenavledning och invallning", medan
Nilsson fått "dikning och bevattning" på sin lott.
En förtjänst är det utrymme som beredes det
vetenskapliga underlaget, hydrologi, särskilt grundvatten,
och hydraulik, vilka just ej tyngt utredningar intill
för ett par årtionden sedan. Till de få
undantagsmännen hör lantbruksingenjör Axel Nordin, en av
teknologföreningens äldsta ledamöter.
I samband härmed borde nog betydelsen av
höjd-bestämningar kraftigt ha understrukits, ty
torrläggnings- och broförslag sakna i regel riktigt anbragta
fixar och fullständiga beskrivningar, varigenom
rättslöshet uppstår.
Med tillfredsställelse iakttages vidare den
uppmärksamhet som ägnats maskinella och ekonomiska
spörsmål. Samma omdöme gäller den bredd, som präglar
framställningen om invallning och bevattning, vilka
åtgärder på mänga håll alltjämt mötas med misstro
hos jordbrukarna.
58
26 april 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
